On the effect of Reynolds number for flow past three side-by-side square cylinders for unequal gap spacings

Flow patterns and aerodynamic characteristics behind three side-by-side square cylinders has been found depending upon the unequal gap spacing (g1 = s1/d and g2 = s2/d) between the three cylinders and the Reynolds number (Re) using the Lattice Boltzmann method. The effect of Reynolds numbers on the flow behind three cylinders are numerically studied for 75 ≤ Re ≤ 175 and chosen unequal gap spacings such as (g1, g2) = (1.5, 1), (3, 4) and (7, 6). We also investigate the effect of g2 while keeping g1 fixed for Re = 150. It is found that a Reynolds number have a strong effect on the flow at small unequal gap spacing (g1, g2) = (1.5, 1.0). It is also found that the secondary cylinder interaction frequency significantly contributes for unequal gap spacing for all chosen Reynolds numbers. It is observed that at intermediate unequal gap spacing (g1, g2) = (3, 4) the primary vortex shedding frequency plays a major role and the effect of secondary cylinder interaction frequencies almost disappear. Some vortices merge near the exit and as a result small modulation found in drag and lift coefficients. This means that with the increase in the Reynolds numbers and unequal gap spacing shows weakens wakes interaction between the cylinders. At large unequal gap spacing (g1, g2) = (7, 6) the flow is fully periodic and no small modulation found in drag and lift coefficients signals. It is found that the jet flows for unequal gap spacing strongly influenced the wake interaction by varying the Reynolds number. These unequal gap spacing separate wake patterns for different Reynolds numbers: flip-flopping, in-phase and anti-phase modulation synchronized, in-phase and anti-phase synchronized. It is also observed that in case of equal gap spacing between the cylinders the effect of gap spacing is stronger than the Reynolds number. On the other hand, in case of unequal gap spacing between the cylinders the wake patterns strongly depends on both unequal gap spacing and Reynolds number. The vorticity contour visualization, time history analysis of drag and lift coefficients, power spectrum analysis of lift coefficient and force statistics are systematically discussed for all chosen unequal gap spacings and Reynolds numbers to fully understand this valuable and practical problem.

Strategies for three dimensional deployment of tethered satellites

Tethered satellites deployed from the Space Shuttle have been proposed for diverse applications. A funda- mental issue in the utilization of tethers is quick deployment and retrieval of the attached payload. Inordinate librations of the tether during deployment and retrieval is undesirable. The structural damping present in the system is too low to contain the librations. Rupp [1] proposed to control the tether reel located in the parent spacecraft to alter the tension in the tether, which in turn changes the stiffness and the damping of the system. Baker[2] applied the tension control law to a model which included out of plane motion. Modi et al.[3] proposed a control law that included nonlinear feedback of the out-of plane tether angular rate. More recently, nonlinear feedback control laws based on Liapunov functions have been proposed. Two control laws are derived in [4]. The first is based on partial decomposition of the equations of motion and utilization of a two dimensional control law developed in [5]. The other is based on a Liapunov function that takes into consideration out-of-plane motion. It is shown[4] that the control laws are effective when used in conjunction with out-of-plane thrusting. Fujii et al.,[6] used the mission function control approach to study the control law including aerodynamic drag effect explicitly into the control algorithm.

A towed instrument package for fisheries research in great barrier reef waters

A tethered remote instrument package (TRIP) has been developed for biological surveys over Queensland's continental shelf and slope. The present system, evolved from an earlier sled configuration, is suspended above the sea bed and towed at low speeds. Survey information is collected through video and film cameras while instrument and environmental variables are handled by a minicomputer. The operator was able to "fly" the instrument package above the substrate by using an altitude echosounder, forward-looking sonar and real-time television viewing. Unwanted movements of the viewing system were stabilized through a gyro-controlled camera-head panning system. the hydrodynamic drag of the umbilical presented a major control problem which could be overcome only by a reduction in towing speed. Despite the constraints of towing a device such as this through the coral reef environment, the package performed well during a recent biological survey where it was worked at 50% of its 350 m design depth.

Utelämning i AV-översättning : En studie av textning i tre olika genrer

Tutkielman tavoitteena on kvalitatiivisen ja kvantitatiivisen analyysin avulla selvittää, millaisia poisjättöjä erityyppiset ohjelmat sisältävät. Tutkimusmateriaalina on lastenohjelma (Sune och hans värld), dokumentti (Yrke: kung) ja keskusteluohjelma (Bettina S) sekä niiden suomenkieliset tekstitykset. Jokaisesta ohjelmasta on analysoitu 15 minuuttia. Poisjättöjen luokittelussa pohjana on Koljosen (1995, 1997 ja 1998) luokittelu, joka koostuu kolmesta pääluokasta ja useasta alaluokasta. Kolme pääluokkaa ovat fakultatiiviset lauseenjäsenet (fakultativa satsdelar), puhekieliset piirteet (talspråkliga drag) ja informatiiviset osaset (informativa fragment). Hypoteeseja tutkielmassa on kaksi: suurin osa poisjätöistä on puhekielisyyksiä, mikä johtuu median vaihtumisesta puhutusta kirjoitettuun, ja informaatiota ei häviä, vaikka paljon on jätettävä pois aika- ja tilarajoitusten takia. Teoriaosassa käsitellään katsojan (tekstityksen vastaanottajan) tärkeää asemaa, poisjättöjen syitä ja poisjättöjä Koljosen luokittelun mukaisesti. Lisäksi teoriaosassa esitellään materiaalina olevat ohjelmatyypit, eli lastenohjelma, dokumentti ja puheohjelma. Analyysiosasta käy ilmi, että ohjelmat sisältävät melko erilaisia poisjättöjä. Tämä johtuu siitä, että lastenohjelmassa dialogi perustuu käsikirjoitukseen, kun taas dokumentissa ja keskusteluohjelmassa puhe on vapaata. Dokumentti on tyypillinen esimerkki monologista, eikä sisällä dialogille tyypillisiä piirteitä, kuten dialogipartikkeleita tai tervehdyksiä. Analyysistä käy myös ilmi, että valinnaisia lauseenjäseniä on jätetty eniten pois. Tämä johtuu ainoastaan siitä, että poisjätettyjen konjunktioiden määrä on suuri. Koljonen ei ole luokitellut konjunktioita tutkimuksissaan. Konjunktiot voitaisiin laskea myös diskurssipartikkeleihin (puhekielisiin piirteisiin), koska niillä on selvästi puhetta ohjaileva funktio, jolloin ensimmäinen hypoteeseista osoittautuisi todeksi. Puhekielisten piirteiden määrä vaihtelee ohjelmatyypistä riippuen. Dokumentti sisältää paljon toistoa, joka voidaan jättää pois. Keskusteluohjelmassa on puolestaan paljon poisjätettyjä dialogipartikkeleita, jotka toimivat vastauksena kysymykseen tai lyhyinä kommentteina. Lastenohjelmassa poisjättöjen jakauma on tasaisin: mikään ryhmä ei prosentuaalisesti erotu joukosta. Poisjätettyjen informaatiota sisältävien osasten määrä ei myöskään ole merkittävä. Analyysin perusteella voidaankin sanoa, että kummatkin hypoteesit osoittautuivat todeksi.

Aavan meren täällä puolen : Arkkityyppiset piirteet ja amerikkalaisvaikutteet suosituimmissa suomalaisissa molli-iskelmissä

What are the musical features that turn a song into a hit? The aim of this research is to explore the musical features of hit tunes by studying the 224 most popular Finnish evergreens from the 1930s to the 1990s. It is remarkable, that 80-90% of Finnish oldies are in a minor key, though parallel major keys have also been widely employed within single pieces through, for example, modulations. Furthermore, melodies are usually diatonic, staying mostly in the same key. Consequently, chromatically altered tones in the melody and short modulations in the bridge sections become more prominent. I have concentrated in particular on the melodic lines in order to find the most typical melodic formulas from the data. These analyzed melodic formulas play an important role, because they serve as leading phrases and punchlines in songs. Analysis has revealed three major melodic formulas, which most often appear in the melodic lines of hit tunes. All of these formulas share common thematic ground, because they originate from the triadic tonic chord. Because the tonic chord is the most conventional opening chord in the verse parts, it is logical that these formulas occur most often in verses. The strong dominance of these formulas is very much a result of the rhythmic flexibility they possess; for instance, they can be found in every musical style from waltz to foxtrot. Alongside the major formulas lies a miscellaneous group of other tonic-related melodic formulas. One group of melodic formulas consists of melodic quotations. These quotations appear in a different musical context, for instance in a harmonically altered form, and are therefore often difficult to recognize as such. Yet despite the contextual manipulation, the distinctive character of the cited melody usually remains the same. Composers have also made use of certain popular chord-progressions in order to create new but familiar-sounding melodies. The most important individual progression in this case is what is known as a "circle of fifths" and its shortened, prolonged and altered versions. Because that progression is harmonically strong, it is also a contrastive tool used especially in chorus parts and middle sections (AABA). I have also paid attention to ragtime and jazz influences, which can be found in harmony parts and certain melody notes, which extend, suspend or alter the accompaning chords. Other influences from jazz and ragtime in the Finnish evergreen are evident in the use of typical Tin Pan Alley popular song forms. The most important is the AABA form, which dominates over the data along with the verse/chorus-type popular song form. To briefly illustrate the main results, the basic concept of the hit tune can be traced back to Tin Pan Alley songs, whereas the major stylistic aspects, such as minor keys and musical styles, bear influences from Russian, Western European, and Finnish traditions.

War and Revolution in St. Petersburg : Modernist Links in the Poetry of Edith Södergran and Anna Andreevna Akhmatova

Important modernists in their own countries, Anna Akhmatova and Edith Södergran are compared in this dissertation as poets whose poetry reflects the climactic events of the early twentieth century in Finland and Russia. A comparatist, biographical and historical approach is used to uncover the circumstances surrounding these events. First the poets’ early works are reviewed and their contemporaries are mentioned to provide a poetic context. Then a brief review of Finnish and Russian history situates them historically. Next, the rich literary diversity of St. Petersburg’s Silver Age is presented and the work of the poets is viewed in context before their poetry is compared, as the First World War, October Revolution and subsequent Finnish Civil War impact their writing. While biography is not the primary focus, it becomes important as inevitably the writers’ lives are changed by cataclysmic events and the textual analysis of the poems in Swedish, Russian and English shows the impact of war on their poetry. These two poets have not been compared before in a critical review in English and this work contributes to needed work in English. They share certain common modernist traits: attention to the word, an intimate, unconventional voice, and a concern with audience. In addition, they both reject formal traditions while they adopt new forms and use modern, outside influences such as art, architecture and philosophy as subject matter and a lens through which to focus their poetry. While it may seem that Anna Akhmatova was the most socially aware poet, because of the censorship she endured under Stalin, my research has revealed that actually Edith Södergran showed the most social consciousness. Thus, a contrast of the poets’ themes reveals these differences in their approaches. Both poets articulated a vibrant response to war and revolution becoming modernists in the process. In their final works created in the years before their deaths, they reveal the solace they found in nature as well as final mentions of the violent events of their youth. Keywords: St. Petersburg, Modernism, Symbolism, Acmeism, Silver Age, Finland-Swedish literature

Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Analysis of an internally mountable accelerometer balance system for use with non-isotropic models in shock tunnels

Knowledge of drag force is an important design parameter in aerodynamics. Measurement of aerodynamic forces at hypersonic speed is a challenge and usually ground test facilities like shock tunnels are used to carry out such tests. Accelerometer based force balances are commonly employed for measuring aerodynamic drag around bodies in hypersonic shock tunnels. In this study, we present an analysis of the effect of model material on the performance of an accelerometer balance used for measurement of drag in impulse facilities. From the experimental studies performed on models constructed out of Bakelite HYLEM and Aluminum, it is clear that the rigid body assumption does not hold good during the short testing duration available in shock tunnels. This is notwithstanding the fact that the rubber bush used for supporting the model allows unconstrained motion of the model during the short testing time available in the shock tunnel. The vibrations induced in the model on impact loading in the shock tunnel are damped out in metallic model, resulting in a smooth acceleration signal, while the signal become noisy and non-linear when we use non-isotropic materials like Bakelite HYLEM. This also implies that careful analysis and proper data reduction methodologies are necessary for measuring aerodynamic drag for non-metallic models in shock tunnels. The results from the drag measurements carried out using a 60 degrees half angle blunt cone is given in the present analysis.

Investigation of Missile-Shaped Body with Forward-Facing Cavity at Mach 8

A blunt-nosed hypersonic missile mounted with a forward-facing cavity is a good alternative to reduce the stagnation heating rates. The effects of a forward-racing cavity on heat transfer and aerodynamic coefficients are addressed in this paper. Tests were carried out in hypersonic shock tunnel HST2, at a hypersonic Mach number of 8 using a 41 deg apex-angle blunt cone. The aerodynamic forces on the test model with and without a forward-facing cavity at various angles of attack are measured by using an internally mountable accelerometer force balance system. Heat flux measurements have been carried out on the test model with and without a forward-facing cavity of the entire surface at zero degree angle of attack with platinum sensors. A numerical simulation was also carried out using the computational fluid dynamics code (CFX-Ansys 5.7). An important result of this study is that the smaller cavity diameter has the highest lift-to-drag ratio, whereas the medium cavity has the highest heat flux reduction. Theshock structure around the test model has also been visualized using the Schlieren flow visualization technique. The visualized shock structure and the measured aerodynamic forces on the missile-shaped body with cavity configurations agree well with the axisymmetric numerical simulations.

Numerical studies on columnar-to-equiaxed transition in directional solidification of binary alloys

A numerical study on columnar-to-equiaxed transition (CET) during directional solidification of binary alloys is presented using a macroscopic solidification model. The position of CET is predicted numerically using a critical cooling rate criterion reported in literature. The macroscopic solidification model takes into account movement of solid phase due to buoyancy, and drag effect on the moving solid phase because of fluid motion. The model is applied to simulate the solidification process for binary alloys (Sn-Pb) and to estimate solidification parameters such as position of the liquidus, velocity of the liquidus isotherm, temperature gradient ahead of the liquidus, and cooling rate at the liquidus. Solidification phenomena under two cooling configurations are studied: one without melt convection and the other involvin thermosolutal convection. The numerically predicted positions of CET compare well with those of experiments reported in literature. Melt convection results in higher cooling rate, higher liquidus isotherm velocities, and stimulation of occurrence of CET in comparison to the nonconvecting case. The movement of solid phase aids further the process of CET. With a fixed solid phase, the occurrence of CET based on the same critical cooling rate is delayed and it occurs at a greater distance from the chill.

Film cooling at hypersonic Mach numbers using forward facing array of micro-jets

Experimental investigations are carried out in the IISc hypersonic shock tunnel on film cooling effectiveness of a single jet (diameter 2 mm and 0.9 mm), and an array forward facing of micro-jets (diameter 300 mu m each) of same effective area (corresponding to the respective single jet). The single jet and the corresponding micro-jets are injected from the stagnation zone of a blunt cone model (58, apex angle and nose radius of 35 mm). Nitrogen and Helium are injected as coolant gases. Experiments are performed at freestream Mach number 5.9, at 0 degrees angle of attack, with a stagnation enthalpy of 1.84 MJ/kg, with and without injections. The ratios of the jet stagnation pressure to the freestream pitot pressure used in the present study are 1.2 and 1.45. Up to 50% reduction in surface heat transfer rate was observed with the array of micro-jets, compared to that of the respective single jet with nitrogen as the coolant, while the corresponding eduction was up to 37% for helium injection, with the schlieren flow visualizations showing no major change in the shock standoff distance, and thus no major changes in other aerodynamic aspects such as drag.

Force Measurements on a Reflex Cambered Delta Wing

AREFLEX spanwise cambered delta wing with a conical camber designed for M= 1.4, using the method of Ref. 1, was tested at the design Mach number as well as off-design Mach number M=0.15 and 2.3, respectively. The test results are compared with those of a plane wing and also with the available theoretical results at the design condition. At subsonic speed, the cambered wing has less lift at a given incidence and higher lift-to-drag ratio at a given lift than the plane wing, while at supersonic speeds, both of these quantities were less on the cambered wing. At supersonic speed, at the design incidence and Mach number, there is good agreement between results from theory and experiment. The center of pressure on the cambered wing is ahead of that on the plane wing at subsonic speed, while the reverse is true at supersonic speeds. Finally, it is found that over a useful range of lift the cambered wing is aerodynamically more efficient at subsonic speeds, and less so at supersonic speeds, than the plane wing.

Experimental study of the damping coefficient variations in zinc crystal

Much work has been done on obtaining empirical stress-velocity relations and evaluating the temperature dependence and activation energy of plastic deformation /1, 2/. Another prevalent concept is that of the drag coefficient and its variation with degree of crystal imperfection /3/. Significant differences and discrepancies exist in the reported values /2, 4/. Although it is recognised that the yield point is caused by point interstitials and aggregates, little has been done on the evaluation of specific crystal-solute combinations and interaction parameters. Some of the first efforts, in this direction were performed by Wain and Cottrell /5/.

Statistically steady turbulence in thin films: direct numerical simulations with Ekman friction

We present a detailed direct numerical simulation (DNS) of the two-dimensional Navier-Stokes equation with the incompressibility constraint and air-drag-induced Ekman friction; our DNS has been designed to investigate the combined effects of walls and such a friction on turbulence in forced thin films. We concentrate on the forward-cascade regime and show how to extract the isotropic parts of velocity and vorticity structure functions and hence the ratios of multiscaling exponents. We find that velocity structure functions display simple scaling, whereas their vorticity counterparts show multiscaling, and the probability distribution function of the Weiss parameter 3, which distinguishes between regions with centers and saddles, is in quantitative agreement with experiments.

On the unsteady flow of a fairly concentrated suspension due to contracting or expanding walls of a tube

Consummating our earlier work [1], the unsteady flow of a fairly concentrated suspension due to a single contraction or expansion of the walls of a tube is studied. A comparison of the results obtained by using two different formulae for the additional drag terms in the governing equations has been made. A region of circulation in the flow field is observed when the volume fraction Z greater-or-equal, slanted 0.3, the Schmidt number Sc < 1 and the density ratio (density of the particulate phase/density of the fluid phase) > 1.