Samhället i skolan, skolan i samhället : En studie av en gymnasieskolas demokratiarbete utifrån elevernas upplevelser av verksamheten

Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på två stycken gruppsamtal med gymnasieelever för att kartlägga deras syn på verksamheten. Resultatet visare att verksamheten i stora delar fungerar bra utifrån individ- och samhällsperspektivet, samt nytto- och rättighetsperspektivet, medan framförallt form och innehållsinflytandet uppvisar brister. Undersökningen identifierar även ett antal olika nyckelfaktorer i arbetet med inflytandefrågor. För det första att arbeta med elevernas förförståelse för att på så sätt göra ett reellt inflytande möjligt. Vidare att skapa gemensamma strategier i verksamheten för att skapa tydlighet i arbetet. Slutligen att skolans arbetsklimat är inbjudande till delaktighet. En mer generell slutsats är att eleverna, trots konstaterade brister i verksamheten, ändå tillgodogör sig ett antal olika generella förmågor genom det vardagsnära arbetet med demokratifrågor.

Snigelns vandring över fältet : Aktionsanalys - en metod för skolutveckling

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs. en aktionsanalys, har gjorts på två arbetslag på en och samma skola där också två kulturanalyser genomförts vid två skilda tillfällen, i enlighet med samma perspektiv på skolan och dess utveckling. Den metodtriangulering som utmärker denna del av arbetet syftar till att skapa förutsättningar för värdering av det framtagna analysinstrumentet.I arbetet dras slutsatsen att det framtagna analysinstrumentet förmår att svara på vad som innehållsligt karaktäriserar arbetet i arbetsgrupper där skolutveckling sker. En aktionsanalys kan ses som en kompletterande metod att synliggöra en skolas kultur framförallt med avsikt på den process som pågår i arbetsgrupper. Vidare ses mjöligheter att aktionsanalysen skall kunna vara en metod för skolutveckling i och med att tillämpningen av analysinstrumentet i sig bär på en potential till reflektion över det egna vardagsarbetet.

Grupparbete som arbetsmetod : Elevers och lärares syn på grupparbete vid ett Frigymnasium i Mellansverige

Denna uppsats handlar om elever och lärare vid en gymnasiefriskola i Mellansverige och om dessa anser att grupparbete är en bra arbetsmetod. Genom intervjuer med lärare och elever samt observationer av grupparbeten har denna undersökning blivit verklighet. Slutsatserna i denna uppsats är att grupparbete är ett komplext arbetssätt med flera olika faktorer som ska stämma överens. Eleverna och lärarna är överlag positivt inställda, men vissa elever anser att grupparbete inte fungerar som arbetssätt. Framförallt är det ambitionsnivån vissa trycker på som ett problem eftersom eleverna inom grupperna strävar efter olika betyg varpå vissa i gruppen gör mer än andra och en del gör ingenting alls. Ibland delas även arbetet upp i mindre delar varpå det blir små individuella arbeten inom grupperna vilket inte är önskvärt. Då blir själva grupparbetsprocessen lidande vilket spolierar hela syftet med att kunskapa tillsammans. Annars påtalar flertalet lärare och elever fördelar med arbetsmetoden likt social utveckling, fler perspektiv på uppgiften, större trygghet under redovisningar, ökad frihet etc. Grupparbete är bra om hänsyn tas till gruppsammansättningen (storleken på gruppen, hur väl känner medlemmarna varandra, medlemmarnas ambitionsnivå etc.). Andra faktorer som måste stämma är en tydlig struktur, ett klart och väl genomtänkt syfte samt goda instruktioner.

Elevers lärande : - En jämförande studie av hur gymnasieelevers lärandeupplevelser överensstämmer med den sociokulturella lärandesynen

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan.

Kvinnor och Mäns upplevelser av vardagslivet och sjuksköterskans roll efter en hjärtinfarkt.

Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv. Dessa huvudrubriker är ”Hälsoproblem”, ”Livsstilsförändringar”, ”Emotionella reaktioner”, ”Arbets och socialt nätverk” och ”Hur upplevs sjuksköterskans roll i omvårdnaden”. Under dessa huvudrubriker har uppsatsförfattarna beskrivit vilket resultat vi funnit i artiklarna om patienters olika upplevelser av vardagslivet efter hjärtinfarkt. Diskussion: Resultatet liknar det som redan finns beskrivet i läroböckerna att män och kvinnor reagerar och upplever smärta på olika sätt. Vilket leder till att upplevelserna i vardagen också kommer att skilja sig åt mellan män och kvinnor. Att båda könen upplever smärta och obehag på olika sätt kan ha att göra med ideal, normer, livsvillkor och förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt i samhället. Slutsats: Individen bakom sjukdomen får aldrig förbises vilket skulle kunna ge negativa konsekvenser i omvårdnaden. Det föreligger dessutom en informationsbrist. Denna bör utredas för att höja kvalitén rörande patientinformationen. Anhöriga bör dessutom involveras i vården mer.

Sjuksköterskans omändertagande av anhöriga för att minska risken för posttraumatiskt stressyndrom : Omvårdnad och krishanteringEn systematiskt litteraturstudie

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever det när närstående befinner sig i ett allvarligt sjukdomstillstånd, samt hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga och hur sjusköterskan kan påverka deras krisbearbetning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna ELIN@Dalarna och PubMed. Artiklarna som användes var tillgängliga i fulltext, skrivna på engelska och publicerade mellan 2000-2008. Resultat: Anhöriga kan ha svårt att ta in och bearbeta den information som de fått om patientens sjukdomstillstånd. Anhöriga som upplevde att de fick otillräcklig information om patientens sjukdomstillstånd hade en ökad risk att senare utveckla PTSD. Oavsett ålder på patienter med allvarligt sjukdomstillstånd så upplever de anhöriga stress och ett behov av att få vara nära patienten. Anhöriga upplever situationer olika och är därför i olika behov av hjälp och stöd. Diskussion: För att kunna bemöta anhöriga i deras upplevelse av att ha en närstående i ett allvarligt sjukdomstillstånd, behöver sjuksköterskan mer utbildning och praktisk övning av dessa situationer för att kunna ge adekvat vård. Både patient och anhöriga behöver information och stöd för att kunna gå vidare i sin krisbearbetning.

Vem är jag? : En litteraturstudie om barn till föräldrar med nedsatt föräldraförmåga

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet. När föräldraförmågan brister är det viktigt att omgivningen uppmärksammar barn och deras problematik med förebyggande arbete.Resultatet visade att barnen till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar hade många gemensamma problem och fick svårigheter i sin utveckling på grund av föräldrarnas oförmåga. Barnen upplevde både skuld och skam över sin situation och både föräldrarna och omgivningen kränkte barnen både fysiskt och psykiskt på grund av föräldrarnas funktionshinder. Barnen fick därför hitta på strategier i sina försök att lindra sin utsatthet. Detta medförde att de fick en negativ självbild och självkänsla och ökade även barnens utsatthet i samhället.Vår slutsats blir därför att samhället måste uppmärksamma barn till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar i högre omfattning. Kunskapen måste ökas om barnens problematik och tidiga insatser bör ske för att barnen ska få möjlighet att utvecklas och få ett fullgott liv.

Att skapa en trovärdig ljudupplevelse : Intentioner och genomförande av ljudläggningar i dokumentärfilm

Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad studie som undersöker hur dokumentärfilmskapare ljudlägger sina filmer och vilka intentioner som ligger bakom deras ljudläggningar.Genom kvalitativa intervjuer med tre dokumentärfilmskapare som är väletablerade i den svenska filmbranschen ska läsaren få inblick och ökad förståelse för ljudläggningsarbete i dokumentära filmer. Det empiriska materialet som samlas in genom intervjuerna analyseras med hjälp av två filmljudanlysmodeller som är tagna ur långfilmssammanhang. Dessa modeller möjliggör en tolkning och värdering av intervjusvaren ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultat av studien visar likheter och variationer i de intervjuade respondenternas tanke- och arbetssätt. Det är möjligt att applicerar nästan all empiriskt material på teorierna som syftar på ljudläggningar för spelfilms- och biografproduktioner trots att respondenterna inte alls är medvetna om det. Alla tre intervjupersoner ljudlägger utifrån ett självlärd och ibland ganska intuitivt arbetssätt.

Socialt arbeteEn diskursanalys av ett begreppmellan kall och profession

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning. Vårt intresse för denna undersökning bottnar i definitionsproblematiken kring socialt arbete. Vi har funnit, i likhet med tidigare forskning att det är svårt att säga vad socialt arbete är och att det är problematiskt att avgränsa området. Det vi kan utläsa är att skillnaden mellan studenterna på de olika terminerna i talet kring socialt arbete inte var lika stor som vi förväntade oss utan att man snarare kan identifiera vissa likheter mellan deras språkliga diskurser av vad socialt arbete är och vilka som utför detta.

Omvårdnadsåtgärder som stärker egenvården hos patienter med Irritable Bowel Syndrome

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan stödja egenvårdsförmågan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbättra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbättrade patienternas hälsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehållande råd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket även ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvården. När sjuksköterskan använde olika frågeformulär i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvården planeras samt individuella handlingsplaner skapas. Sjuksköterskans kunskap och förståelse om patientens egen sjukdomsupplevelse samt copingstrategi ledde till att patienten tog en mer aktiv roll i sjukdomshantering. Patienters behandling borde inriktas på livsstilsförändringar, som till exempel psykosocial arbetsmiljö, kost, fysisk aktivitet, samt stresshantering. Genom att patienten förde dagbok över kostintag och sedan gjorde jämförelser med ökade eller minskade symtom kunde faktorer identifieras i matvanor samt kostintag som inverkade på symtomen. Dorotea Orems omvårdnadsmodell har legat till grund för denna studie där tron på människans egna resurser framhålls.

Information och undervisning vid omvårdnad av patient med hjärt- kärlsjukdomar : En Litteraturstudie

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information når fram till patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som använts är från 2002 och framåt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjälp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att få information om patientens tillstånd och kommande besvär. Riskuppfattning, riskbearbetning, känslor, personliga värderingar, social press, miljö och ekonomiska förutsättningar bidrog som barriärer för att få informationen att nå fram till patienterna. Patienterna uppgav att det behövdes förbättringar angående information och undervisning. Det fanns många områden där förbättringar kunde göras angående information och undervisning vid hjärt- och kärlsjukdomar. Ibland ges inte den informationen som patienterna tycker att de behöver.

Upplevelser av stöd och information från vården och närstående hos patienter med prostatacancer : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer upplever stöd och information från vården och närstående. Resultaten i studien grundades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar gjordes via Högskolan Dalarnas sökmotor Elin@dalarna och databaserna Blackwell synergy, Cinahl, Weiley och PubMed. Via granskningsmallar kvalitetsgranskades artiklarna, utgivna 1999-2009. Artiklarna var på engelska och etiskt godkända. Det uppsatsförfattarna funnit efter sina litteraturstudier var att vården gällande stöd och information såg väldigt olika ut inom vården. Det beror naturligtvis på patientens behov av hjälp och dennes fas i sjukdomen. Patienterna sökte stöd och information hos familj och bekanta som hade erfarenhet av prostatacancer. Deltagarna upplevde dessa som bra källor till stöd och information. Resultatet visade även på att det fanns stödgrupper och att deltagare upplevde dessa som positivt, men att flera deltagare inte visste att dessa stödgrupper existerade.

När hjärtat sviktar : Information och undervisning med hjälp av sjuksköterskan

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur information och undervisning kan utformas och vara ett bra sätt att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut genom fulltextdatabasen United States National Library of Medicine (MEDLINE) och Högskolan Dalarnas sökmotor Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden som användes var heart failure, quality of life, information/education och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som valdes ut granskades med hjälp av modifierade granskningsmallar för att säkerställa att dom var av så hög kvalite som möjligt. Fysisk funktionell förmåga och kunskap om sjukdomen har betydelse för patientens upplevelse av sin hälsorelaterade livskvalitet. Flera av artiklarna i litteraturstudien visar att sjuksköterskeinriktad patientutbildning är effektivt för att förbättra livskvaliteten och den hjälper patienterna att se sina symtom och främjar egenvård. Utbildningen innefattar ofta information om att förändra sin livsstil, fysisk aktivitet, daglig vägning, diet och läkemedelsdosering samt information och undervisning till både patienter och anhöriga om hjärtsvikt och dess symtom. Familj och vänner är ofta ett stort stöd för patienter med hjärtsvikt. Studier visar dock att de ofta har de begränsade kunskaper om vad hjärtsvikt är och hur behandlingen ser ut. De övergripande resultaten av litteraturstudien visar på att databaserad utbildning ger ökad kunskap om hjärtsvikt i jämförelse med sedvanlig utbildning.

Humorns betydelse i omvårdnaden : En systematisk litteraturstudie

Denna systematiska litteraturstudie syftade till att beskriva och kartlägga humorns betydelse i omvårdnadsarbetet med inriktning på humorns påverkan på patientens välbefinnande, sjuksköterskans kommunikation med patienter och närstående samt sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö. Tjugo vetenskapliga artiklar, vilka sökts huvudsakligen via fulltextbasen Electronic Library Information Navigator (ELIN), valdes ut utifrån titel, abstrakt och genomläsning, varefter de kvalitetsgranskades och genomgick textanalys utmynnande i sex temata. Dessa evidensgraderades utifrån artiklarnas kvalitet. Resultatet visade att humor upplevdes ha betydelse i omvårdnadsarbetet både för patient och sjuksköterska genom att göra det lättare att hantera känslor, bygga upp en positiv självbild och att bevara värdigheten. Humorn är ett verktyg i bemästring av sjukdom och hälsoproblem samt viktig för en god kommunikation mellan såväl sjuksköterska och patient som mellan vårdpersonal. Humorn upplevs vara en betydelsefull faktor för ett gott lagarbete samt en moderator för hierarkiska spänningar mellan yrkesgrupper och patienter-vårdpersonal. Som omvårdnadsteoretisk referensram valdes Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga kommunikationen där humor visade sig vara ett viktigt redskap. Studien ökar läsarens förståelse av humorns betydelse för patient, närstående och personal i omvårdnaden likaväl som för kommunikationen mellan berörda parter, med särskild tonvikt på sjuksköterskans profession.

Jag kände mig speciell : En systematisk litteraturstudie om patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse hos sjuksköterskan för patienten i mötet mellan sjuksköterska och patient. Resultatet grundades på 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analys av insamlad data kunde två huvudteman urskiljas: Sjuksköterskan som bekräftande och lyssnande samt Sjuksköterskan som etiskt kompetent. Att sjuksköterskor mötte patienten utifrån dessa teman visade sig utgöra en förutsättning för att mötet skulle bli vårdande för patienten. Det framkom att det var viktigt för patienten att bli bekräftad av sjuksköterskan på olika sätt och sedd som en unik individ. Bekräftad blev patienten bland annat genom att sjuksköterskan verkligen var närvarande i mötet samt lyhörd för patientens behov. Sjuksköterskan förväntades kunna ge adekvat och tydlig information för att patienten skulle få förståelse för och känna sig trygg med vården. Hon förväntades också stå för patientens känslomässiga stöd samt visa empati för att skapa förtroende hos patienten. Engagemang från sjuksköterskans sida var en positiv faktor i mötet, medan brist på engagemang skapade en känsla hos patienterna av att vara till besvär. Att sjuksköterskan var personlig i mötet uppskattades samt bidrog till att skapa en god relation. För att det skulle kunna bli ett vårdande möte så krävdes att sjuksköterskan tog sig tid. Det visade sig att i många fall upplevde patienterna att sjuksköterskan inte hade tillräckligt med tid för dem. Därtill var sjuksköterskan i mötet ofta mer uppgiftsorienterad än patientcentrerad.