Kvalitetsuppföljningar och sjuksköterskans omvårdnadsprioriteringar i särskilt boende : En kvalitativ intervjustudie

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar. Dessa sågs som alltför komplexa för att kunna fångas i kryssfrågeformulär. Mer kliniska observationer efterfrågas i kvalitetsuppföljningarna för ökad medvetenhet om hög arbetsbelastning och dess eventuella konsekvenser samt för att garantera de boende god omvårdnadskvalité. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de arbetar under svår tidspress. Tiden anges som essentiell för vilken omvårdnadskvalité som erbjuds. Vid beslut om registreringar av kvalitetsindikatorer bör sjuksköterskornas totala arbetsbörda beaktas. Registreringarna bör integreras i befintliga journalsystem så att sjuksköterskornas omprioriteringar inte får negativa konsekvenser för omvårdnadskvaliten.

Upplevelser av lungcancervården: Patient och närståendes perspektiv : En empirisk studie med kvalitativ ansats

Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och sjukdomslidande. Det andra temat var: Känslor av trygghet kopplat till goda mellanmänskliga relationer. Tillhörande kategori var goda mellanmänskliga relationer. Utökat psykosocialt stöd och utbildning i kommunikation till personal fanns bland de idéer för utveckling av lungcancervården som framkom.Konklusion: Denna studie visade att patienter med lungcancer kände otrygghet och lidande, till stor del orsakat av vården. Där goda möten ägde rum skapades trygghet och goda mellanmänskliga relationer. Utökat psykosocialt stöd och utbildning i kommunikation till personal fanns bland de idéer för utveckling av lungcancervården som framkom.

Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter

Making learning possible - Nätbaserad utbildning för funktionsnedsatta studenter Högskolan Dalarna har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser.  Detta innebär även att ibland måste anpassa våra system för t.ex. hörselskadade studenter. Högskolan har en lång tradition av teckentolka föreläsningar i sal. Vi har även under en längre tid teckentolkat inspelade föreläsningar. Efter att ha provat olika sätt att spela in dessa har vi nu landat i ett system där originalföreläsningen är till vänster och tar upp c:a 80% av skärmen. Teckentolken syns i de resterande 20% till höger. Eftersom vi använder samma system för teckentolkningen som våra lärare har i studion blir det ”strömlinjeformat” då vi bara behöver hantera ett system och får den automatisering som är inbyggd. När det gäller seminarier använder vi oss av Adobe Connect. Lärarna, teckentolken och studenterna (även de hörselskadade) är i ett rum där läraren visar sina dokument, samtalar med studenterna o.s.v.. Teckentolken och den hörselskadade studenten har ett extra rum i Connect där tolken syns. När studenten ska prata så tecknar studenten och det taltolkas av tolken i Connect-rummet med läraren. För detta har teckentolkarna ett separat rum/studio med två skärmar för att kunna se och höra båda Connect-rummen. Vi rekommenderar studenten att också ha två skärmar. Teoretiskt borde detta även kunna användas för en hörselskadad lärare men det har inte gjorts några försök hos oss. Vi vill visa med ljud och bild för intresserade åhörare hur vi har byggt detta arbete och hur hinder kan överbryggas. References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

New Meanings to Old Rituals : The Emergence of Mourning Rituals in Shiʿite Islam

This paper will discuss the emergence of Shiʿite mourning rituals around the grave of Husayn b. ʿAli. After the killing of Husayn at Karbala’ in 61/680, a number of men in Kufa feel deep regret for their neglect to come to the help of the grand­son of the Prophet. They gather and discuss how they can best make penitence for this crime. Eventually, they decide to take to arms and go against the Umayyad army – to kill those that killed Husayn, or be killed them­selves in the attempt to find revenge for him. Thus, they are called the Penitents (Ar. Tawwābūn). On their way to the battlefield they stop at Husayn’s tomb at Karbala’, dedicat­ing themselves to remorseful prayer, crying and wailing over the fate of Husayn and their own sin. When the Penitents perform certain ritual acts, such as weeping and wailing over the death of Husayn, visiting his grave, asking for God’s mercy upon him on the Day of Judgment, demand blood revenge for him etc., they enter into already existing rituals in the pre-Islamic Arab and early Muslim context. That is, they enter into rituals that were traditionally performed at the death of a person. What is new is that the rituals that the Penitents perform have partially received a new content. As described, the rituals are performed out of loyalty towards Husayn and the family of the Prophet. The lack of loyalty in connection with the death of Husayn is conceived of as a sin that has to be atoned. Blood revenge thus be­comes not only a pure action of revenge to restore honor, but equally an expression for true religious conversion and penitence. Humphrey and Laidlaw argue that ritual actions in themselves are not bearers of meaning, but that they are filled with mean­ing by the performer. Accord­ing to them, ritual actions are apprehensible, i.e. they can be, and should be filled with meaning, and the people who perform them try to do so within the context where the ritual is performed. The story of the Penitents is a clear example of mourning rituals as actions that survive from earlier times, but that are now filled with new meaning when they are performed in a new and developing move­ment with a different ideology. In later Shiʿism, these rituals are elaborated and become a main tenet of this form of Islam.

Fasens påverkan vid inspelning och post-produktion av akustiska trummor : Fasen som medel för att uppnå eftersträvade ljudegenskaper

Det problemområde som denna kandidatuppsats behandlar är fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra till kunskapsläget inom det ljudtekniska forskningsområdet med praktisk tillämpbar kunskap om fasen som fenomen och dess påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Vidare så ämnar även uppsatsen att problematisera det till synes invanda tankemönstert hos många ljudproducenter och ljudtekniker att fasens påverkan är minimal. En konkretisering utav syftet ledde till följande forskningsfrågor: 1.Hur påverkar fasen ljudet då en beståndsdel i trumsetet är inspelat med fleramikrofoner på nära avstånd? 2.Hur påverkar fasrelationen mellan rumsmikrofoner/överhäng ochnärmikrofoner ljudet? För att finna svar på dessa forskningsfrågor genomfördes ett experiment. Inför detta experiment samlades empiri i form utav inspelade trumspår in. Sedan manipulerades fasförhållandena i efterhand och de effekter som fasen hade på ljudet dokumenterades. Ur det resultat som framställdes utav det genomförda experimentet kan man urskilja flera mönster gällande fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav trummor. Vad detta resultat innebär rent praktiskt för ljud- och musikproducenter är ett underlag för utveckling utav metoder för att uppnå eftersträvade ljudegenskaper i sina produkioner.

Svart pedagogik inom högskolevärlden : inducerad otillräcklighet bland lärarkåren ökar möjligen produktiviteten men hotar medborgarskapet

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Innebörden av att kunna 'house hop' rörelsekunnande som kroppslig förståelse

I den här artikeln presenterar jag en del av mitt avhandlingsprojekt (Nyberg, 2014) där syftet var att undersöka vad rörelseförmåga kan innebära i termer av vad ’man kan’ när man kan röra sig på olika sätt. Syftet med artikeln är att visa hur en fenomenografisk analys av elevers olika sätt att röra sig kan bidra till hur kunskapen om rörelsekunnande kan utvecklas. Den fenomenografiska analysen innebär att, i det här fallet, systematiskt undersöka hur elevers ’kroppsliga förståelse’ av en rörelse uttrycks genom olika sätt att röra sig. Resultatet av analysen visar även vilka aspekter av rörelsen som är möjliga att urskilja och erfara, vilket bidrar till en förståelse av vad det innebär att kunna en rörelse. I artikeln diskuterar jag hur en fenomenografisk ansats kan underlätta för lärare i idrott och hälsa att bortse från sina egna underförstådda antaganden om vad det innebär att behärska en rörelse och hur undervisningen i idrott och hälsa kan bidra till utveckling av rörelseförmåga.

Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Små citroner gula : En studie i hur estetiska lärprocesser iscensätts, värderasoch realiseras, samt hur en lärmiljö med – ”The Wow Factor”påverkar inlärning på gymnasienivå

Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet. Studien är av komparativ art och analysverktygen har selekterats utifrån tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara studiens frågeställningar.Resultatet påvisar att det råder en tveksamhet om vad som kan betraktas som estetiska lärpro-cesser och vad som ska inkluderas i begreppet bland informanterna. Dock råder en samstäm-mighet i att det rör sig om praktiskt, kreativt engagemang i grupp som kännetecknar estetiken i verksamheten. Värderingsfrågan visade sig ha två dimensioner. Den ena aspekten var att in-formanterna värderade de estetiska lärprocesserna högt som ur motivations-, engagemangs- och personlighetsutvecklande perspektiv. Däremot värderades de estetiska lärprocesserna lågt ur ett betygsgrundande perspektiv.De estetiska lärprocesserna iscensätts främst genom film, möten och miljöbyten. Film an-vänds främst som visuell och känslomässig förstärkning av undervisningens valda innehåll. Möten med personer aktiva inom det aktuella undervisningstemat används i lika stor utsträck-ning för att öka elevernas minnesförnimmelse och engagemang samt verklighetsrelatering, det vill säga koppling till extern kunskap. Möten kunde även i mer abstrakt betydelse innefatta möten med andra, redan befintliga kulturer i dess omgivning som synliggjorts genom den estetiska lärprocessen.Fördelarna med att använda sig av de estetiska lärprocesserna i undervisningen visade sig i huvudsak vara att de skapade utrymme för känslor och att de bidrar till en större studiemoti-vation samt ett ökat engagemang bland eleverna. Respekt för andra människor ur ett sociokul-turellt perspektiv var vad informanterna anser att de estetiska lärprocesserna genererar i ett vidgat lärande perspektiv, det vill säga ett externt lärande. Nackdelarna kan sammanfattas med de bristande resurser som stod till pedagogernas förfogande i form av tid och utbildning i ämnet, vilket i hög grad kom att belysa bedömningsproblematiken.

En jämförelse av molnbaserade realtidsanalystjänster : Skillnader i användbarhet mellan multi-tenant och single-tenant arkitekturer

Internet of Things är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att olika typer av enheter kan förses med sensorer och datachip som är uppkopplade mot internet. En ökad mängd data innebär en ökad förfrågan på lösningar som kan lagra, spåra, analysera och bearbeta data. Ett sätt att möta denna förfrågan är att använda sig av molnbaserade realtidsanalystjänster. Multi-tenant och single-tenant är två typer av arkitekturer för molnbaserade realtidsanalystjänster som kan användas för att lösa problemen med hanteringen av de ökade datamängderna. Dessa arkitekturer skiljer sig åt när det gäller komplexitet i utvecklingen. I detta arbete representerar Azure Stream Analytics en multi-tenant arkitektur och HDInsight/Storm representerar en single-tenant arkitektur. För att kunna göra en jämförelse av molnbaserade realtidsanalystjänster med olika arkitekturer, har vi valt att använda oss av användbarhetskriterierna: effektivitet, ändamålsenlighet och användarnöjdhet. Vi kom fram till att vi ville ha svar på följande frågor relaterade till ovannämnda tre användbarhetskriterier: • Vilka likheter och skillnader kan vi se i utvecklingstider? • Kan vi identifiera skillnader i funktionalitet? • Hur upplever utvecklare de olika analystjänsterna? Vi har använt en design and creation strategi för att utveckla två Proof of Concept prototyper och samlat in data genom att använda flera datainsamlingsmetoder. Proof of Concept prototyperna inkluderade två artefakter, en för Azure Stream Analytics och en för HDInsight/Storm. Vi utvärderade dessa genom att utföra fem olika scenarier som var för sig hade 2-5 delmål. Vi simulerade strömmande data genom att låta en applikation kontinuerligt slumpa fram data som vi analyserade med hjälp av de två realtidsanalystjänsterna. Vi har använt oss av observationer för att dokumentera hur vi arbetade med utvecklingen av analystjänsterna samt för att mäta utvecklingstider och identifiera skillnader i funktionalitet. Vi har även använt oss av frågeformulär för att ta reda på vad användare tyckte om analystjänsterna. Vi kom fram till att Azure Stream Analytics initialt var mer användbart än HDInsight/Storm men att skillnaderna minskade efter hand. Azure Stream Analytics var lättare att arbeta med vid simplare analyser medan HDInsight/Storm hade ett bredare val av funktionalitet.

Rollbaserad åtkomstkontroll med geografisk avgränsning : En systematisk litteraturgenomgång av det befintliga kunskapstillståndet inom ämnesområdet

Rollbaserad åtkomstkontroll är en standardiserad och väl etablerad modell för att hantera åtkomsträttigheter i informationssystem. Den vedertagna ANSI-standarden 359-2004 saknar dock stöd för att geografiskt avgränsa rollbehörigheter. Informationssystem som behandlar geografiska data och de senaste årens ökade spridning av mobila enheter påkallar ett behov av att sådana rumsliga aspekter diskuteras inom kontexten av rollbaserad åtkomstkontroll. Arbetet syftar till att bringa klarhet i hur det befintliga kunskapstillståndet inom ämnesområdet rollbaserad åtkomst kontroll med geografisk avgränsning ser ut, och vilka aspekter hos detta som står i behov av vidare utveckling. Genom de teoretiska referensramar som skapats vid inledande litteraturstudier har en efterföljande systematisk litteraturgenomgång möjliggjorts, där vetenskapligt material selekterats genom fördefinierade urvalskriterier. Sammanställningen och analysen av den systematiska litteraturgenomgångens resultat har i samverkan med de teoretiska referensramarna lett fram till arbetets huvudsakliga kunskapsbidrag: en områdesöversikt där ämnets state-of-the-art presenteras och en strukturerad lista över angelägna forsknings- och utvecklingsbehov inom området.

Mått för att mäta kodkvalitet undersystemutvecklingsprocessen

Viljan att hålla en hög kvalitet på den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerär inte något nytt i utvecklingsvärlden. Flera större företag använder sig av olika mått för attmäta kvaliteten på koden i sina system med målet att hålla en hög driftsäkerhet.Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhåller igång Sveriges järnvägsnät. Eftersom systemen fyller en viktig del i att säkra driften ochse till att tågpositioner, planering av avgångar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det är viktigt att sträva efter att hålla en hög kvalitet påsystemen.Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på vilka mått som kan vara möjliga attanvända under systemutvecklingsprocessen för att mäta kvaliteten på kod och hur måtten kananvändas för att öka kvaliteten på IT-lösningar. Detta för att redan på ett tidigt stadie kunnamäta kvaliteten på den kod som skrivs i både befintliga och nyutvecklade system.Studien är en fallstudie som utfördes på Trafikverket, de olika måtten som undersöktes varcode coverage, nivån på maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. Mätningar utfördes på sju av Trafikverkets system som i analysen jämfördes motantalet rapporterade incidenter. Intervjuer utfördes för att ge en bild över hur arbetssättet vidutveckling kan påverka kvaliteten. Genom litteraturstudier kom det fram ett mått som inte kundeanvändas praktiskt i det här fallet men är högst intressant, detta är cyclomatic complexity somfinns som en del av maintainability index men som även separat påverkar möjligheten att skrivaenhetstest.Resultaten av studien visar att måtten är användbara för ändamålet men bör inte användassom enskilda mått för att mäta kvalitet eftersom de fyller olika funktioner. Det är viktigt attarbetssättet runt utveckling genomförs enligt en tydlig struktur och att utvecklarna både harkunskap om hur man arbetar med enhetstest och följer kodprinciper för strukturen. Tydligakopplingar mellan nivån på code coverage och inflödet av incidenter kunde ses i de undersöktasystemen där hög code coverage ger ett lägre inflöde av incidenter. Ingen korrelation mellanmaintainability index och incidenter kunde hittas.

Att påverka innebandyspelares prestationsmotivation : En kontrollerad interventionsstudie som utvärderar hur idrottsligt aktiva ungdomars prestationsmål påverkas av motivationskort

Studien utvärderar hur användandet av motivationskort påverkar prestationsmålen hos idrottsligt aktiva ungdomar. Utifrån litteraturgenomgången tas utgångspunkten att en uppgiftsorienterad målinriktning som avser att utveckla den egna förmågan ger positiva effekter för individens välmående och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad målinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ påverkan. Studiens syfte är utformat enligt: att mäta vilken effekt användandet av motivationskort innehållandes individuella styrkor och utvecklingsområden har på prestationsmålen hos innebandyspelare på ett idrottsgymnasium. Urvalet består av 20 pojkar i åldrarna 16-19 år som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att få en insikt i syftet användes en intervention där 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex träningar använde motivationskort innehållandes styrkor och utvecklingsområden inriktade mot deltagarens individuella utveckling. Resterande 10 deltagare utgjorde en kontrollgrupp. Träningarna för båda grupperna var likvärdig och innehåll matchspel och tävlingsmoment. Effekten av interventionen mättes genom en validerad motivationsenkät som deltagarna besvarade både innan och efter interventionen. Resultatet indikerar genom jämförelser mellan grupperna och mättillfällena att den uppgiftsorienterade målinriktningen har utvecklats hos deltagarna som erhöll motivationskort. Detta bidrar till att experimentgruppen värderar uppgiftsorienterade mål högre än resultatorienterade mål och uppmäter en högre uppgiftsorienterad målinriktning än deltagarna i kontrollgruppen. Utifrån resultatet formuleras slutsatsen att användandet av motivationskort kan utveckla innebandyspelares prestationsmål till ett högre uppgiftsorienterat fokus trots att träningsmiljön och motivationsklimatet innehåller resultatorienterade moment. Studien menar dessutom att användandet av motivationskort kan ses som ett lätthanterbart verktyg i skapandet av en träningsmiljö som stimulerar utvecklingen av uppgiftsorienterade mål.