Perspektiv p�� språkprocessering

Automatisk språkprocessering har efter mer än ett halvt sekel av forskning blivit ett mycket viktigt område inom datavetenskapen. Flera vetenskapligt viktiga problem har lösts och praktiska applikationer har nått programvarumarknaden. Disambiguering av ord innebär att hitta rätt betydelse för ett mångtydigt ord. Sammanhanget, de omkringliggande orden och kunskap om ämnesområdet är faktorer som kan användas för att disambiguera ett ord. Automatisk sammanfattning innebär att förkorta en text utan att den relevanta informationen går förlorad. Relevanta meningar kan plockas ur texten, eller så kan en ny, kortare text genereras p�� basen av fakta i den ursprungliga texten. Avhandlingen ger en allmän översikt och kort historik av språkprocesseringen och jämför några metoder för disambiguering av ord och automatisk sammanfattning. Problemområdenas likheter och skillnader lyfts fram och metodernas ställning inom datavetenskapen belyses.

Study of multi-muon events produced in p\bar{p} interactions at \sqrt{s}=1.96 TeV

We report the results of a study of multi-muon events produced at the Fermilab Tevatron collider and acquired with the CDF II detector using a dedicated dimuon trigger. The production cross section and kinematics of events in which both muon candidates are produced inside the beam pipe of radius 1.5 cm are successfully modeled by known processes which include heavy flavor production. In contrast, we are presently unable to fully account for the number and properties of the remaining events, in which at least one muon candidate is produced outside of the beam pipe, in terms of the same understanding of the CDF II detector, trigger, and event reconstruction.

Domännamnstvister och ond tro - En rättslig analys av UDRP, särskilt med tanke p�� begreppet ond tro i artikel 4.a.iii

Internets ökade betydelse gjorde att företagen började inse vilka problem som kan uppstå av att en webbsida med ett domännamn i form av deras varumärke olovligen handhas av en utomstående part. Konflikterna blev därför fler medan existerande tvistlösningsmekanismer ansågs dyra, tungrodda och ineffektiva. Ur detta behov föddes sedermera Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP). Detta internationella tvistlösningsförfarande skapades för att tillämpas p�� s.k. cybersquatting, dvs. situationer där domännamn, som inkräktar p�� andras varu- eller servicemärken, registreras i ond tro t.ex. för framtida försäljning. Jag granskar i denna avhandling huvudsakligen förutsättningarna för överföring eller upph��vning av domännamnsregistreringar i enlighet med UDRP, varför jag fokuserar p�� artikel 4.a och då i synnerhet p�� innebörden av begreppet ”registrering och användning i ond tro”. Arbetet bygger huvudsakligen p�� en analys av de avgöranden som fattats inom ramen för UDRP. Syftet är att genom en systematisk undersökning av tillämpningen av begreppet ond tro beskriva och utvärdera rättstillämpningen inom UDRP. De granskade avgörandena är 396 st. till antalet och har meddelats under tidsperioden 14.1.2000-15.8.2001.

887 sätt att se p�� svenskan i Finland - En redogörelse för en webbenkät genomförd h��sten 2002

Föreliggande arbete är resultatet av ett experiment med en materialinsamlingsmetod. Vad h��nder om man lägger ut en enkät med frågor om språk p�� webben och låter den som vill leverera svar? Vilka är det som svarar och vad har respondentgruppens sammansättning för betydelse för resultatet, dvs. kan man lita p�� det och i vilken utsträckning i så fall? Kan en kvantitativ vinst, då många svarar, täcka en eventuell kvalitativ förlust, då man inte har kontroll över vilka de många är? Man anar att svarsmönstret med nödvändighet måste vara brokigt och strävar att täcka in så mycket av det som möjligt och då är webbalternativet värt att pröva p��. Tanken att ta reda p�� vad språkbrukarna själva har för syn p�� sitt språk, och vad de har för synpunkter bl.a. p�� språkvården, var egentligen inte ny, men den hade fått ny aktualitet i samband med arbetet med Svenska språknämndens handlingsprogram för svenskan i Finland (Tänk om ... 2003). Webbenkäten är uppgjord så att den matchar en liknande undersökning som genomfördes som en traditionell postenkät 30 år tidigare. Webbenkäten gav många svar och respondenterna representerade många olika språkmiljöer. Det fanns fler likheter än olikheter mellan svaren i webbenkäten 2002 och i enkätundersökningen 1972. En skillnad som dock märktes var att respondenterna i dag inte uppfattar svenskan i Finland som ålderdomlig, utan snarare karaktäriserar den som finskp��verkad. En p��fallande likhet var känslan för det mest finlandssvenska, nämligen de specifikt finlandssvenska orden och uttrycken samt inslagen av finlandssvensk dialekt.

Druvan - Den personalekonomiska nyttan av mångdimensionell företagsh��lsovårds- och personalutvecklingsverksamhet baserad p�� Metal Age-konceptet i Dragsfjärds kommun (2002-2005)

Under åren 2002-2005 förverkligades Druvan-projektet i Dragsfjärds kommun, vilket innebar en dramatisk ökning av företagsh��lsovårdsinsatserna. Företagsh��lsovårdsutgifterna ökade från 20 € per anställd till över 400 €. Den totala satsningen p�� personalens h��lsa ökade ännu mer. Inneh��llet i Druvan baserade sig p�� den s.k. Metal Age-metoden. Metoden går ut p�� att arbetsgemenskapen tillsammans identifierar utvecklingsbehov och –åtgärder. Projektet ledde till en stor mängd utvecklingsåtgärder och därp�� följande effekter p�� personalens h��lsa, trivsel och samarbete. Som en del av åtgärderna utarbetade kommunen en personalrapport för de aktuella åren. Under projekttiden utvecklades personalens arbetsförmåga betydligt gynnsammare än förväntat. Den ekonomiska analysen visade att det investerade kapitalet gav en avkastning p�� 46%. Nyttan uppkom som resultat av minskad sjukfrånvaro och färre förtidspensioneringar. Druvan-projektet stöder de tidigare bedömningarna, enligt vilka det finns ett klart utrymme för att öka satsningarna p�� företagsh��lsovård i vårt land. Detta gäller speciellt arbetsplatser vars satsningar p�� företagsh��lsovård är betydligt under genomsnittet. Dragsfjärds kommun har beslutat göra Druvan till en bestående struktur inom kommunen. Guy Ahonen är professor i Knowledge Management, speciellt personalekonomi vid institutionen för företagsledning och organisation vid Hanken. Ove Näsman är ledande företagsläkare vid Dalmed OyAb i Dalsbruk i sydvästra Finland. Båda har forskat i årtionden kring effekterna av ökat välbefinnande i arbetet.