Ibland ger moskén skydd till slagna kvinnor när samhället svikit

Publicerad 16 maj, 2012 - 11:19 Att många religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur de i moskén erbjudits just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem, skriver Pia Karlsson Minganti. Kvinnor som vänder sig till rådgivare i moskéer kan få ta emot direktiv som är präglade av manscentrering och rent kvinnohat. Kvällens Uppdrag granskning visar exempel på detta. Utan att själv ha haft möjlighet att se programmet i sin helhet kan jag förutse starka reaktioner och krav på åtgärder. Jag arbetar själv mot könsförtryck, anser att våld och tvång ska polisanmälas och att redan existerande lagstiftning bör tillämpas. Med utgångspunkt i min egen forskning bland medlemmar i muslimska ungdomsföreningar i Sverige tror jag emellertid att debatten nu kan tjäna på att jag bidrar med perspektiv på moskéer som mer än endast arenor för misogyni. Insikten om att kategorin muslim samlar en miljard människor med alla tänkbara ideologiska orienteringar borde idag vara en självklarhet. På samma sätt är muslimska församlingar präglade av variation. Att många (just nu de flesta?) religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. Inte heller innebär det att imamerna ifråga har kvinnoförtryck som uttalad målsättning eller aldrig verkar för kvinnors rättigheter. Verkligheten är som bekant komplex. En viktig poäng i sammanhanget är att islamiska rådgivare allt oftare är kvinnor. Internationell forskning visar på en samtida trend där kvinnor etablerar auktoritet i moskéer och organisationer, och virtuellt på internet. Det sker på eget initiativ, men även genom uppmuntran från manliga företrädare och genom statliga initiativ. De flesta bidrar som volontärer, som till exempel de ungdomsledare som runt om i Sverige engagerar ungdomar i allt från islamstudier till läxhjälp och alternativa helgaktiviteter på behörigt avstånd från alkohol och droger. Inom sina föreningar fungerar kvinnorna som beslutsfattare och organisatörer, som styrelseledamöter och ordföranden. De deltar också i andra offentliga sammanhang som föredragshållare och debattörer och samarbetspartners i olika projekt. Många av dessa projekt har till syfte att motverka diskriminering på grundval av kön, hudfärg och religiös tro. Kvinnornas religiösa engagemang kan liknas vid den kristna väckelserörelsen. Kvinnor, ungdomar och andra marginaliserade grupper sluter sig samman och studerar Koranen utan direkt inblandning av konventionella auktoriteter. De islamiska källorna används för att genomdriva förändringar och för att försvara bland annat kvinnors rättigheter. För många framstår våld mot kvinnor som en absurditet, helt oförenlig med islam. Vad jag försöker frammana här är en kontext där kvinnor kan instrueras att inte polisanmäla en misshandlande make, men där samtidigt andra typer av råd ges av olika tongivande personer och även hjälp att fly ut ur akuta våldssituationer. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur medlemmar i moskéförsamlingar har erbjudit just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem. Det är bra att media granskar representanter i moskéer. Kritik kan bidra positivt till utvecklingen av islam i Sverige och motverka att män med destruktiv syn på könsrelationer fortsätter att dominera. Men det är viktigt att kritiken inte är ensidig eller fragmentarisk. När kvinnoförtryck såsom nedtystat våld och sexuellt tvång bland muslimer debatteras är även en annan form av förtryck närvarande: förtrycket mot muslimer som grupp. Det finns en tendens i dagens samhälle att peka ut muslimer som ett exceptionellt hot – mot kvinnor, homosexuella, judar, ”vanligt folk” och samhället i stort. Stigmatisering får flera olyckliga konsekvenser. För det första riskerar kvinnoförtryck i andra sammanhang att osynliggöras. I vilka andra miljöer borde tevereportage med dold kamera göras för att blotta de tänkesätt som leder till kvinnors lidande och död? Det är naturligtvis provocerande i sammanhanget, men erinra etnologen Jesper Fundbergs forskning om hur pojkfotboll fostrar unga i en miljö som knappast har gjort upp med sin sexism, rasism och homofobi. När gav den muslimkritiske debattören senast sitt stöd till en kvinnojour, med ett erkännande ord, praktiskt handtag eller rentav ekonomiskt bidrag? För det andra, politiska entreprenörer i islamofobi slår mynt av att muslimer pekas ut som det primära hotet. Sverigedemokrater hörs plötsligt försvara kvinnors, homosexuellas och judars rättigheter med hjälp av feministiska och antirasistiska argument med udden riktad mot muslimer och islam. För det tredje visar forskning på en tendens bland kvinnor i utsatta minoriteter att sluta upp bakom mansdominerade ledarskikt i syfte att värna gruppens väl, även om de samtidigt är kritiska mot dessa mäns tolkningar och praktiker. Att ensidigt förknippa islam med fenomen som våld mot kvinnor kan alltså få starkt negativa konsekvenser för prioriteringen av muslimska kvinnors välfärd. Våren 2010 debatterades riksorganisationen Sveriges Unga Muslimers val av gästföreläsare till sin årliga konferens. Den tänkta gästen förknippades med homofoba yttranden och debatten resulterade i att Ungdomsstyrelsen granskade ett antal bidragsberättigade religiösa ungdomsorganisationer för eventuell diskriminering mot homosexuella. Förutom Sveriges Unga Muslimer prövades även Ungdomsinitiativet inom Syrisk-ortodoxa ärkestiftet, Riksförbundet unga katoliker, Evangeliska frikyrkans och Pingstkyrkans ungdomssektioner. Granskningen av gruppernas formella handlingar gav inga skäl till att dra tillbaka deras statsbidrag och ingen fördjupad kontroll av enskilda medlemmars uttalanden gjordes. Exemplet visar att omfattningen av statlig granskning vägs mot människors grundlagsstadgade rättighet att organisera sig efter egna intressen och behov. Enskilda förgrundsgestalter är inte synonyma med sina samfund. I samma anda menar jag att tilltro till muslimers, kvinnor inräknade, förmåga att debattera, förhandla, tänja på och motstå förtryck gör det rimligt att framhålla muslimska församlingar och föreningar, inte bara som arenor för misogyni, utan även som plattformar för aktivt medborgande. En sådan tilltro bottnar också i insikten att det är möjligt att förändra de mest seglivade normer. Det visar inte minst den kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet som till slut skedde i Sverige 1965. Pia Karlsson Minganti, doktor och forskare i etnolog, Stockholms universitet

Möten med muslimer i Sverige

Snart tjugo miljoner muslimer lever i Europa, och runt 300 000 i Sverige. Knappt fyra procent av Sveriges befolkning är muslimer, och bara en liten del av dem utövar sin religion, är praktiserande. Men alla muslimer, oavsett grad av religiositet, behandlas ungefär på samma sätt. De möts av fördomar, okunskap och hat. Detta konstaterande låter journalisten och författaren Kerstin Gustafsson Figueroa bli utgångspunkt för en antologi -För Guds skull. Muslimer i Sverige -fylld av personliga samtal med människor bakom stereotypierna.

Articular cartilage glycosaminoglycans inhibit the adhesion of endothelial cells

Articular cartilage undergoes severe loss of proteoglycan and its constituent glycosaminoglycans (GAGs) in osteoarthritis. We hypothesize that the low GAG content of osteoarthritic cartilage renders the tissue susceptible to pathological vascularization. This was investigated using an in vitro angiogenesis model assessing endothelial cell adhesion to GAG-depleted cartilage explants. Bovine cartilage explants were treated with hyaluronidase to deplete GAG content and then seeded with fluorescently tagged human endothelial cells (HMEC-1). HMEC-1 adherence was assessed after 4 hr and 7 days. The effect of hyaluronidase treatment on GAG content, chondrocyte viability, and biochemical composition of the extracellular matrix was also determined. Hyaluronidase treatment reduced the GAG content of cartilage explants by 78 ± 3% compared with that of controls (p <0.0001). GAG depletion was associated with significantly more HMEC-1 adherence on both the surface (superficial zone) and the underside (deep zone) of the explants (both p <0.0001). The latter provided a more favorable environment for extended culture of HMEC-1 compared with the articulating surface. Hyaluronidase treatment altered the immunostaining for chondroitin sulfate epitopes, but not for lubricin. Our results support the hypothesis that articular cartilage GAGs are antiadhesive to endothelial cells and suggest that chondroitin sulfate and/or hyaluronan are responsible. The loss of these GAGs in osteoarthritis may allow osteochondral angiogenesis resulting in disease progression.

Bone marrow-derived mesenchymal stem cells become anti-angiogenic when chondrogenically or osteogenically differentiated:implications for bone and cartilage tissue engineering

Osteochondral tissue repair requires formation of vascularized bone and avascular cartilage. Mesenchymal stem cells stimulate angiogenesis both in vitro and in vivo but it is not known if these proangiogenic properties change as a result of chondrogenic or osteogenic differentiation. We investigated the angiogenic/antiangiogenic properties of equine bone marrow-derived mesenchymal stem cells (eBMSCs) before and after differentiation in vitro. Conditioned media from chondrogenic and osteogenic cell pellets and undifferentiated cells was applied to endothelial tube formation assays using Matrigel™. Additionally, the cell secretome was analysed using LC-MS/MS mass spectrometry and screened for angiogenesis and neurogenesis-related factors using protein arrays. Endothelial tube-like formation was supported by conditioned media from undifferentiated eBMSCs. Conversely, chondrogenic and osteogenic conditioned media was antiangiogenic as shown by significantly decreased length of endothelial tube-like structures and degree of branching compared to controls. Undifferentiated cells produced higher levels of angiogenesis-related proteins compared to chondrogenic and osteogenic pellets. In summary, eBMSCs produce an array of angiogenesis-related proteins and support angiogenesis in vitro via a paracrine mechanism. However, when these cells are differentiated chondrogenically or osteogenically, they produce a soluble factor(s) that inhibits angiogenesis. With respect to osteochondral tissue engineering, this may be beneficial for avascular articular cartilage formation but unfavourable for bone formation where a vascularized tissue is desired. © Copyright 2014, Mary Ann Liebert, Inc.

Spinal motor neurite outgrowth over glial scar inhibitors is enhanced by coculture with bone marrow stromal cells

Background context Transplantation of bone marrow cells into spinal cord lesions promotes functional recovery in animal models, and recent clinical trials suggest possible recovery also in humans. The mechanisms responsible for these improvements are still unclear. Purpose To characterize spinal cord motor neurite interactions with human bone marrow stromal cells (MSCs) in an in vitro model of spinal cord injury (SCI). Study design/setting Previously, we have reported that human MSCs promote the growth of extending sensory neurites from dorsal root ganglia (DRG), in the presence of some of the molecules present in the glial scar, which are attributed with inhibiting axonal regeneration after SCI. We have adapted and optimized this system replacing the DRG with a spinal cord culture to produce a central nervous system (CNS) model, which is more relevant to the SCI situation. Methods We have developed and characterized a novel spinal cord culture system. Human MSCs were cocultured with spinal motor neurites in substrate choice assays containing glial scar-associated inhibitors of nerve growth. In separate experiments, MSC-conditioned media were analyzed and added to spinal motor neurites in substrate choice assays. Results As has been reported previously with DRG, substrate-bound neurocan and Nogo-A repelled spinal neuronal adhesion and neurite outgrowth, but these inhibitory effects were abrogated in MSC/spinal cord cocultures. However, unlike DRG, spinal neuronal bodies and neurites showed no inhibition to substrates of myelin-associated glycoprotein. In addition, the MSC secretome contained numerous neurotrophic factors that stimulated spinal neurite outgrowth, but these were not sufficient stimuli to promote spinal neurite extension over inhibitory concentrations of neurocan or Nogo-A. Conclusions These findings provide novel insight into how MSC transplantation may promote regeneration and functional recovery in animal models of SCI and in the clinic, especially in the chronic situation in which glial scars (and associated neural inhibitors) are well established. In addition, we have confirmed that this CNS model predominantly comprises motor neurons via immunocytochemical characterization. We hope that this model may be used in future research to test various other potential interventions for spinal injury or disease states. © 2014 Elsevier Inc. All rights reserved.

A bankközi jutalék (MIF) elő- és utóélete a bankkártyapiacon. A bankközi jutalék létező és nem létező versenyhatásai a Visa és a Mastercard ügyek

Az előadás röviden áttekinti a két bankkártyatársasággal szemben folytatott Bizottsági és magyar versenyügy tanulságait elsősorban közgazdasági szempontból elemezve azt a központi jelentőségű kérdést, hogy a bankközi jutalék létezésének, illetve az abban történő multilaterális megállapodásnak elméletileg milyen versenyhatásai lehetségesek, ill. melyek zárhatók ki. Egy logikai modell segítségével mutatom be, hogy mi a valódi szerepe a multilaterális bankközi jutaléknak a két kártyatársaság rendszernek működésében, majd az e modell alapján levonható következtetéseket ütköztetem a két fent említett eljárás megállapításaival. Néhány alapvető kérdésben álláspontom2 teljes mértékben ellentétes a két hatóság által kifejtettekkel.

Different domains in abstract concepts

This study is a first attempt to unravel the almost unexplored domain of abstract conceptual knowledge. Four kinds of abstract concepts (nominal kinds, states of the self, cognitive processes, and emotion concepts) were investigated in two experiments. Emotion concepts displayed a specific pattern in both concreteness/abstractness and imagery ratings (cf. Altarriba et al., 1999), as did the other considered domains of abstract knowledge (Experiment 1). In Experiment 2 we highlighted the specific pattern of information (taxonomic, thematic, attributive, etc) these different abstract domains elicited in a definition production task.

El periodismo deportivo condicionado por la gestión comunicativa de los clubes de fútbol: el caso del FC Barcelona

Las relaciones entre los gabinetes de Comunicación de los clubes de fútbol y los periodistas deportivos se enmarcan en el modelo de Gieber y Johnson (1961) por el que el hecho de que ambos compartan objetivos comunes, donde los gabinetes de Comunicación necesitan que los medios publiquen determinadas informaciones y los periodistas precisan de noticias que publicar, provoca una pérdida de independencia por parte de los periodistas, ya que necesitan a esos departamentos como fuentes. En la actualidad, los departamentos de Comunicación de los clubes de fútbol, como el del FC Barcelona, se han constituido en gatekeepers. Esto ha acentuado las históricas diferencias que existen entre los periodistas y los profesionales de la comunicación corporativa, incrementado por el control informativo de estos departamentos lo que provoca constantes tensiones entre ambos.

La popularización del fútbol en España. Análisis del fenómeno a través de la literatura especializada del fútbol (1920-1936)

La consolidación del fútbol en España se produjo a partir de los años veinte del siglo pasado. Entre 1920 a 1936 el fútbol adquirió todos los rasgos personales que hoy le caracterizan. En esta época surgió una literatura técnica y periodística especializada que se configuró como uno de los pilares más importantes para el desarrollo técnico deportivo y del espectáculo de masas. En torno a esta cuestión, el presente artículo busca un doble objetivo: recopilar la literatura técnica y periodística especializada publicada durante el período de 1920 a 1936, y reconocer el alcance social, técnico e ideológico de esta literatura futbolística en el proceso de configuración del fútbol en España. Para abordar este propósito hemos utilizado una metodología heurística y de análisis documental de las fuentes originales. Apreciamos que a través de estas obras podemos conocer mejor el contexto del espacio socio-deportivo del fútbol en España y, también, despertar nuevas líneas potenciales de investigación.

Att leva med kroniska sår En litteraturöversikt

Bakgrund: Kroniska sår innefattas av bensår, fotsår, trycksår, diabetessår, sårskada, tumörer, reumatiska sår och vårdskador vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp, som inte har läkt inom 6 veckor. Forskning visar att trots att förebyggande strategier används, utvecklas det sår som kräver behandling. I mötet med vården är en god omvårdnad och en god vårdrelation viktig. Bristen på dessa leder ofta till ett lidande som individen måste kämpa emot med copingstrategier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenhet av att leva med kroniska sår. Metod: En litteraturöversikt gjordes i denna studie med 15 vetenskapliga artiklar, som bestod av både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: 3 huvudkategorier identifierades: begränsningar, lidande samt coping. Deltagarna ansåg att en brist på information samt begränsningar i vardagen påverkade individens sociala umgänge och fysiska aktivitet. Smärta, skam och rädsla ledde till depression. För att hantera detta använde individerna sig av familjen och stöd av vårdpersonalen Slutsats: Det framkom att individernas dagliga liv påverkades av det kroniska såret. Den konstanta smärtan orsakade sömnsvårigheter hos individen, vilket ytterligare försvårade hanteringen av smärtan och vardagen. Kontinuitet hos vårdpersonal och i behandlingen gav personerna en trygghet och en ökad förståelse för sitt tillstånd. Det belystes att det var viktigt att vårdpersonalen ser individen bakom såret, och inte bara lägger sitt fokus på sårläkningen och behandlingen.

Generationsskillnader i arbetslivet: en kvalitativ studie med utgångspunkt från generation y

In previous studies research has shown that generation y experience resistance from older generations represented in the labor market in USA. The resistance is due to differences between the generations. On the other hand some studies say that differences are more likely to come from other factors such as gender and which stage in life the individual is in. The purpose of this study is to describe how (women in) generation y is experiencing the cooperation with colleagues from other generations and if they considers that differences due to generations exist. The study will also try to determine if the respondents are aware of each generation’s characteristics. To fulfill the purpose of the study a qualitative method was chosen in the shape of a focus group. To be able to answer the purpose an interview guide was developed from previous studies. The guide was divided in three sections; scenarios, exercises and finally questions. The focus group resulted in a two-hour discussion between four individuals belonging to generation y. The result of the study showed that generation y in Falun, Sweden did identify some of the characteristics each generation had. Further did the respondents conform that resistance due to generational differences was a problem. To answer the purpose of the study generation y felt underestimated by the older generations and expressed a certain degree of hopelessness.

Yrkeselever och deras förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling : En kvalitativ fallstudie av yrkeslärares kollegiala lärande och utvecklingsarbete i en forskningscirkel

Syftet med detta paper är att beskriva och diskutera hur det i en forskningscirkel bestående av lärare verksamma inom en gymnasieskolas yrkesprogram var möjligt att etablera ett kollegialt lärande om elevers förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling. Forskningscirkeln användes som en form av deltagarorienterad aktionsforskning, såväl som ett forum för att ur olika perspektiv undersöka och belysa pedagogiska problem i skolans vardag. Tanken var att forskningscirkelmetoden kunde användas för att etablera ett lärande och samtidigt initiera ett pedagogiskt utvecklingsarbete som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där deltagarna inte bara var kunskapskonsumenter utan även producenter av handlingsrelevant kunskap. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie där data har samlats in genom deltagande observation, informella samtal, en gruppintervju samt de texter som deltagarna producerade i forskningscirkelarbetet.   Resultatet visar att deltagarna inom forskningscirkelns ram kom att bilda olika mindre koalitioner där de samlades runt olika teman för utveckla ”miniforskningsprojekt” som på ett konkret och handfast sätt berörde problem om elevers förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling som de behövde lära sig mer om för att kunna utveckla undervisningen. Skolans rektor och utbildningsledare, som också deltog i forskningscirkeln, fick på så sätt en möjlighet att utveckla sina egna kunskaper om den undervisning som deras lärare bedriver i sin vardag, liksom uppslag för hur de kunde utveckla ett mer praktiknära pedagogiskt ledarskap. För forskningscirkelledarna innebar det att de inte bara kunde fungera som en resurs och ge stimulans, de kunna också själva skaffa sig nya kunskaper om de pedagogiska problem som är förknippat med elevers självbedömningsförmåga.