Fonologisk medvetenhet och avkodning – betydelsefulla förmågor i tidig läsutveckling : Intervjustudie i en F-3-skola

Forskare har under lång tid rapporterat om att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas på ett positivt sätt när språkliga förmågor samverkar med språkliga sammanhang. En språklig förmåga som det forskats mycket kring är den fonologiska medvetenheten. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur fem lärare och en speciallärare anger att de arbetar för att främja läsinlärningen hos elever i skolans tidiga årskurser. I arbetet står följande frågeställningar i fokus: Hur arbetar lärarna med den tidiga läsinlärningen? Vilka aspekter anser lärarna vara särskilt viktiga i läsundervisningen? En intervjustudie genomfördes i en F-3-skola. Det framgick att lärarna arbetade på ett systematiskt sätt med läsinlärningen. Samtliga informanter började undervisningen med att stärka den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Även om ingen av lärarna använde Bornholmsmodellens språklekar fullt ut i årskurs ett, använde de delar av materialets språklekar som lärarna ansåg att eleverna behövde träna mer på. Arbetet genomfördes i sociokulturell och pragmatisk teori som utgångspunkter.

"En personalstyrka som går på knäna" : - En kvalitativ studie om betydande faktorer i sjuksköterskeyrket

I sjukhuskorridorerna står flera rum tomma och operationssalar används inte fullt ut. Anledningen är inte att medborgarna blivit friskare, inte heller är det ekonomin som är huvudorsaken, skälet är bristen på sjuksköterskor1. År 2015 publicerades en artikel om att allt fler sjuksköterskor lämnar Falu Lasarett på grund av dess tunga tre skift2. Vid denna studies början ville vi gå till botten med vad som är attraktivt i sjuksköterskeyrket, varför man väljer att bli sjuksköterska när yrket tycks vara kantat av negativa faktorer. Det vi tidigt märkte var att yrket inte endast kunde beskrivas som antingen attraktivt eller oattraktivt. Syftet med studien blev därför att identifiera attraktiva och oattraktiva faktorer i sjuksköterskeyrket. För att nå syftet eftersöktes respondenter via sociala medier där spridningen blev stor och stoppades när nio sjuksköterskor valt att delta. Respondenterna hade anställning på Falu Lasarett och intervjuas med hjälp av processmetoden "attraktivt arbete". Denna metod har varit ett verktyg i insamlandet av teori och empiri, faktorerna har gett oss handfasta sökord och varit användbara för respondenterna att resonera kring. Resultatet visade att respondenterna upplevde att relationer och social kontakt bidrog till yrkets attraktivitet. De ansåg sig även bli stimulerade av det varierande arbetet i form av tankearbete, praktiskt arbete och det resultat de presterade. De förbättringsområden som studien identifierat är föga förvånande; lön, arbetstid, arbetstakt, status, erkänsla, företaget, ledarskap men även faktorn eftertraktad bedömdes som mindre attraktiv då respondenterna ansåg att de endast var eftertraktade på grund av sin yrkestitel. Störst fokus har lagts på ledarskap, en faktor som tidigt identifierades som ett förbättringsområde. Problematiken kring ledarskapet tycks bottna i det faktum att chefsrekryteringar sker internt på arbetsplatsen och att de chefsutbildningar som erbjuds inte räcker till. Studien har för avsikt att identifiera förbättringsområden, ingen intention har funnits om att studien skulle resultera i en handlingsplan. Vi ser ämnet för komplext för att en C-uppsats skulle kunna landa i en lösning på de problem som sjuksköterskeyrket dras med.

"På andra sidan betongväggen" : En fallstudie om engagemang och motivation i arbetslivet

Intresset för engagemang och dess påverkan i organisationer ligger till grund för studien. Syftet är att genom en ökad förståelse av anställdas upplevda grad av engagemang och motivation, urskilja de faktorer som ligger till grund för ett lägre engagemang, för att sedan ha möjlighet att definiera faktorer som kan höja det. En kvalitativ undersökning har genomförts på ett företag inom tillverkningsindustrin. Sammanlagt har tolv respondenter intervjuats - VD, en chef och två ledare samt åtta stycken av de produktionssanställda. De tre olika nivåerna av respondenter har analyserats separat med relevant teori för att sedan jämföras samt ge möjligheten att studera likheter och skillnader dem emellan. Resultatet och analysen visar att engagemanget på företaget upplevs vara lågt samt att definitionen av engagemang och motivation kan ha olika betydelse för olika individer. Det bristande engagemanget grundar sig i olika faktorer - framför allt i upplevelsen av att det finns en "vi och dom"-känsla på företaget - samt anseendet av bristande kommunikation. I diskussionen resoneras kring lösningar och problem som individerna på varje nivå bör ta hänsyn till för att öka engagemanget. Studien resulterar i tre olika handlingsplaner som tilldelas varje nivå, där konkreta förslag och lösningar presenteras och ligger till grund för ett ökat engagemang. De främsta slutsatserna av studien är således att engagemanget måste öka inom företaget samt att den negativa inställningen måste försvinna hos de anställda, då det har en destruktiv påverkan på de anställdas vardagliga arbete. Studien visar även att ett aktivt arbete och ett hänsynstagande till engagemang på arbetsplatsen kan leda till mer lojal, produktiv, effektiv och välmående personal.

Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 : En jämförelsestudie mellan två branscher

Titel: Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 Författare: Angelica Höglund och Julia Wiman Handledare: Klas Sundberg Bakgrund och problem: Det nya K-regelverket som infördes 1 januari 2014 innebär att mindre onoterade företag idag har valmöjligheten att välja mellan regelverken K2 och K3. För dessa mindre företag är valet av regelverk viktigt då det kommer att påverka företagets räkenskaper. Syfte: Syftet med studien är att studera fördelningen av K2 och K3 för mindre onoterade företag inom två olika branscher, dessa är byggbranschen och juridik,- ekonomi- och konsultbranschen, samt vilka faktorer som kan påverka valet av regelverk. Teori: Studien bygger på två teorier, dessa är positive accounting theory och institutionell teori. Metod: I studien används en kvantitativ forskningsmetod där årsredovisningar har granskats och sammanställts, samt en kvalitativ metod som bygger på fyra semistrukturerade intervjuer där de identifierade faktorerna analyserats utifrån en analysmodell. Resultat och slutsats: Utifrån det empiriska materialet identifierades sju faktorer, dessa var leasing, företagets storlek, rättvisande bild, revisorns påverkan, komponentavskrivning, kostnad/nytta och koncernredovisning. Ovanstående faktorer har kategoriserats och analyserats utifrån PAT och institutionell teori. Förslag till vidare forskning: Ett förslag vore att forska vidare på de identifierade faktorerna för att undersöka i hur stor utsträckning de påverkar företagens beslut. En intressant studie hade även varit att genomföra en fallstudie som utgår från att upprätta en årsredovisning utifrån både K2 och K3 för att studera de skillnader som kan uppkomma.

Informationsförvaltning inom en stor organisation : En fallstudie på Trafikverket

Denna studie syftar till att undersöka hur en stor organisation arbetar med förvaltning av information genom att undersöka dess nuvarande informationsförvaltning, samt undersöka eventuella förslag till framtida informationsförvaltning. Vidare syftar studien också till att undersöka hur en stor organisation kan etablera en tydlig styrning, samverkan, hantering och ansvars- och rollfördelning kring informationsförvaltning. Denna studie är kvalitativ, där datainsamlingen sker genom dokumentstudier och intervjuer. Studien bedrivs med abduktion och är en normativ fallstudie då studiens mål är att ge vägledning och föreslå åtgärder till det fall som uppdragsgivaren har bett mig att studera. Fallet i denna studie är ett typiskt fall, då studiens resultat kan vara i intresse för fler än studiens uppdragsgivare, exempelvis organisationer med liknande informationsmiljö. För att samla teori till studien så har jag genomfört litteraturstudier om ämnen som är relevanta för studiens syfte: Informationsförvaltning, Business Intelligence, Data Warehouse och dess arkitektur, samt Business Intelligence Competency Center. Denna studie bidrar med praktiskt kunskapsbidrag, då studien ger svar på praktiska problem. Uppdragsgivaren har haft praktiska problem i och med en icke fungerade informationsförvaltning, och denna studie har bidragit med förslag på framtida informationsförvaltning. Förslaget på framtida informationsförvaltning involverar ett centraliserat Data Warehouse, samt utvecklingen utav en verksamhet som hanterar informationsförvaltning och styrningen kring informationsförvaltningen inom hela organisationen.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom- och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Satanism och identitet : En hermeneutisk analys av satanistiska texter

Syftet med denna studie är att göra en analys av två olika satanistiska rörelsers texter och deras syn på identitet och identitetsskapande. De rörelser som valdes till denna studie är The Church of Satan och The Greater Church of Lucifer. För att genomföra analysen valdes två böcker ut som representerar respektive rörelsers grundläggande filosofi, dessa var The Satanic Bible (1969, 2005) samt Wisdom of Eosphoros (2015). Analysens teori grundade sig på begrepp som är plockade från queerteorin, för att belysa synen på vad som är normalt och onormalt samt synen på sexualitet och genus. Utöver detta analyserades även rörelsernas syner på kärlek och relationer, innan rörelsernas budskap jämfördes för att se om det finns några korrelationer mellan de två. För att genomföra analysen valdes en kategoriseringsmetod som inspirerats av idé- och ideologianalys. Resultatet visade att båda rörelserna var kritiska till givna samhälleliga sanningar, och ställde sig kritiska till tanken om att det skall finnas några universella normer och moralregler. De båda förespråkade även den fria sexualiteten, där läggning och preferenser ses som irrelevanta. Hos satanismen gick det att återfinna normativa uttalanden kring genus, kön och könsroller, medan luciferianismen inte lägger någon vikt vid dessa kategorier. Dock lägger de båda rörelserna sitt huvudsakliga fokus på den enskilde individens autonomitet och självbestämmande, där man uppmanas att bryta mot alla konventioner som inte leder till den egna lyckan.

Gotik i svensk fantastik : Gotiska drag i Middagsmörker, Udda verklighet och Cirkeln

Syftet med denna uppsats är att ur ett genreteoretiskt och komparativt perspektiv med hjälp av metoden närläsning undersöka vilka av gotikens genrekonventioner som förekommer i svensk urban fantasy. Romanerna som analyseras är Nene Ormes Udda verklighet (2010), Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln (2011), samt Charlotte Cederlunds Middagsmörker (2016). De gotiska genrekonventioner som används vid analysen är hämtade från Mattias Fyhrs definition av gotik i hans doktorsavhandling De mörka labyrinterna (2003). I diskussionsdelen kombineras dessa med Alastair Fowlers teori ur Kinds of Literature (1982) kring hur olika genrer förefaller ha en rörlighet och flyta in i varandra. Resultatet av analysen visar att samtliga av Fyhrs kategorier finns representerade i de tre romanerna, och skiljer sig något i hur de gestaltas. Följande slutsatser dras: att många likheter förekommer såsom att de drömmar och syner som skildras är vitala för böckernas handlingar, att huvudkaraktären i samtliga analyserade romaner är kvinnlig, utom i Cirkeln där fem perspektiv förekommer varav ett är manligt, att alla romaner har sina egna varianter på fantasytroperna Rådet och Den utvalda, samt att urban fantasy inte går att se som en modern variant av gotiken utan snarare utgör en sentida ättling till gotikgenren.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom-och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Upplevelser av samarbete, sammanhållning, förtroende och kollegialt stöd i en statlig myndighets virtuella team: En kvalitativ intervjustudie

Studiens syfte var att undersöka individens upplevelse gällande samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd i ett virtuellt team i jämförelse med ett traditionellt team. Studien genomfördes på en rikstäckande myndighet som arbetat med virtuella team i tio år. I studien deltog sju intervjupersoner varav fyra personer var män och tre personer kvinnor som valdes ut genom ett målstyrt urval. Personerna var mellan 28 och 62 år gamla och hade haft en anställning inom vald organisation under minst två år. Personerna ingick i samma team men hade olika platsbundenheter. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftade tidigare teori om utmaningar i utvecklande av samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd inom virtuella team. Intervjupersonerna upplevde ett starkare samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd för de kollegor som var samplacerade och såg därmed ingen nytta av det virtuella teamet. 

Fyra förskollärares uppfattning om hur TV och film påverkar barns samspel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare upplever att tre- till femåriga förskolebarns samspel påverkas av deras TV- och filmupplevelser. Frågeställningarna berör på vilket sätt förskollärarna upplever att TV och film påverkar barns samspel positivt och/eller negativt. Fyra förskollärare vales med hjälp av idealtypiskt urval och intervjuades med hjälp av öppna frågeställningar vilka förväntades ge oss möjlighet att fördjupa oss i vad informanterna sett och upplever när det gäller förskolebarnens TV- och filminspirerade samspel. Det teoretiska ramverk som använts i analysen av intervjuerna är Sociala aktiviteter, Medierade aktiviteter samt Kreativa aktiviteter. Dessa bygger på Strandbergs tolkning av Vygotskij och den Sociokulturella teorins tankar kring utveckling och lärande. Resultaten visar på att förskollärarna upplever att TV och film bidrar med delad kunskap, artefakter, karaktärer samt regler vilka blir verktyg som hjälper barnen att hitta vägar in i samspel. Brist på delad kunskap kring TV och film, samt okreativa förhållningssätt till regler och karaktärer hämtade från TV och film blir hinder för barnen i deras samspel.

Between Eusebius and Augustine : Una and the Cult of Elizabeth

Artikeln visar hur den engelske renässanspoeten Edmund Spenser i sin politiska teori, uttryckt i bok 1 av hans epos The Faerie Queene, går en balansgång mellan de två kyrkofäderna Eusebius och Augustinus

Kärlekens glädje? : En studie om relationen mellan teologiska ideal och pastorala problem vid formandet av praktisk katolsk etik i Amoris Laetitia

Det är förmodligen många som föreställer sig att religiöst motiverad etik är någonting statiskt och orörligt. Så är det kanske särskilt med katolsk etik. De flesta föreställer sig att katolsk etik formas ovanifrån, av påven och biskopskollegiet och att kyrkans medlemmar sedan måste rätta sig efter detta utan tillstymmelse till inflytande. Är det så? I denna uppsats undersöks relationen mellan de religiösa idealen och de pastorala problemen i syfte att se hur teori och praxis samverkar i formerandet av den katolska etiken. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är de fyra modeller för hur teori och praxis påverkar varandra som Niclas Lindström lyfter fram. Det material som undersöks är den katolska kyrkans nyligen utgivna post-synodala exhortation Amoris Laetitia, som översatt till svenska kan kallas ”Kärlekens glädje”. Genom att undersöka vilka ideal, problem och åtgärder som nämns i exhortationen och genom att jämföra undersökningen med tidigare forskning om doktrinär utveckling inom den katolska kyrkan mynnar arbetet ut i en slutsats: Katolsk etik utvecklas och förtydligas långsamt genom att biskoparna fastställer läror utifrån teologiska ideal, i frågor som de vanliga medlemmarna sätter på agendan utifrån pastorala problem. Slutligen presenteras förslag på hur lärare i religionskunskap kan använda sig av uppsatsen i sitt arbete på ett sätt som uppfyller Skolverkets mål.

Vad vilja ungdomen? : En studie om ungdomars inflytande och delaktighet

Vad vilja ungdomen? undersöker hur ungdomar ser på inflytande och delaktighet inom samhällsfrågor, om demokratiutredningens förslag följer detta synsätt samt försöker förklara varför det ser ut på detta sätt. Detta görs genom en enkätundersökning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 år. Ungdomarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod där fyra framstående tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjälp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utökas med hjälp av Robert A. Dahls (1996) teori angående demokrati. Undersökningen visar att ungdomar har en vilja att påverka sin omgivning och sitt samhälle. De gör detta på ett mindre kollektivistiskt sätt än tidigare generationer och det leder till att påverkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker på sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta är en förlängning av den individualiseringstrend som varit stark i västvärlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter får mer makt och tillåts få mer makt inom de former för representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan också se att vuxenvärlden har ett ansvar att låta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till förändring. Ungdomar vill påverka samhället, det gäller för vuxenvärlden att ta vara på denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen på området gällande inflytande och påverkan, men de ger oss möjligheter att förstå ungdomars syn på demokratiutredningens förslag där det står klart att ungdomarna vill ha tydliga påverkansmöjligheter genom exempelvis ungdomsråd, folkmotioner och sänkt rösträttsålder.

The Great Irish Famine in history-writing and prose fiction : "the mutual interplay of two narrative genres"

Denna tvärvetenskapliga studie kontextualiserar den skönlitterära framställningen av hungersnöden i Irland i mitten av 1800-talet i förhållande till tre olika faser av irländsk historieskrivning ‒ den nationalistiska, den revisionistiska, och den postrevisionistiska ‒ med syfte att granska i vilken mån prosafiktionen antingen återspeglar eller motsäger historikernas tolkningar. År 1845 drabbades landet av en dittills okänd potatispest som förstörde skörden helt eller delvis under de följande fem åren. Missväxten ledde till utbredd svält och epidemiska sjukdomar som dödade åtminstone en miljon människor, medan ytterligare en och en halv miljon flydde, huvudsakligen till Förenta Staterna, England, och Kanada. I sina försök att hitta en rationell förklaring till hur potatispesten kunde utvecklas till den värsta svältkatastrofen i Europa under modern tid, har historiker påvisat ett antal bidragande faktorer, till exempel överbefolkning, de fattigaste jordlösa småbrukarnas och lantarbetarnas beroende av potatisen som sitt baslivsmedel, underutveckling inom jordbruket, det rådande jordegendomssystemet, och den dåvarande brittiska regeringens misslyckande att tillhandahålla effektiv och tillräcklig nödhjälp. Historiska förklaringar är naturligtvis nödvändiga för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hungersnödens orsaker och konsekvenser, men svårigheten med att skildra offrens situation i en historiografisk analys baserad på fakta är uppenbar då deras egna vittnesmål till största delen saknas i källmaterialet. Följaktligen finns det en risk att historieskrivningen förmörkar det som onekligen var centrala realiteter för de värst drabbade, nämligen svält, vräkning, sjukdom och död. Här kan skönlitteraturen bidra till att komplettera historien. Genom att fokusera på ett specifikt (fiktivt) samhälle och dess (fiktiva) individer, kan skönlitterära verk ge en inblick i hur hungersnöden inverkade på olika samhällsskikt, vad människorna gjorde för att överleva, hur nöden och fasorna påverkade deras psyke, och vad eller vem de höll ansvariga för katastrofen. Å andra sidan kan denna fokusering innebära att författaren misslyckas med att ge en helhetsbild av hungersnödens enorma omfattning och att redogöra för alla faktorer som orsakade och förlängde den. Paul Ricoeurs teori om samspelet mellan historia och fiktion (the interweaving of history and fiction) är därför ett nyckelbegrepp för att bättre förstå denna traumatiska period i Irlands historia. Avhandlingen omfattar en textanalytisk, komparativ kritik av ett antal historiska och skönlitterära verk. Genom närläsning av dessa texter granskar jag vilka aspekter av hungersnöden (politiska, ekonomiska, sociala) de olika författarna valt att behandla, och på vilket sätt, samt hur deras synvinklar har format tolkningarna i sin helhet. I detta sammanhang tar jag också upp skillnaderna mella fakta och fiktion, och speciellt de etiska problem som är förknippade med skildringen av traumatiska händelser och mänskligt lidande. Samtidigt undersöker jag, med hänvisning till Roger D. Sells kommunikationsteori, huruvida vissa författare anslår en påstridig ton i sina verk och hur detta påverkar dialogen mellan författare och läsare. Med utgångspunkt i Ricoeurs teori argumenterar jag för att historia och fiktion inte bör ses som ömsesidigt antitetiska diskurser i skildringen och tolkningen av det förflutna, och att skönlitteraturen genom fokuseringen på offren, som ofta tenderar att reduceras till statistik i historieskrivningen, kan förmedla en bättre förståelse och en djupare känsla för den mänskliga dimensionen av den tragedi som utspelades under hungeråren.