Att lyckas med kommunalaIT-projekt : En förstudie inför införande av enprojektmodell för Ludvika kommuns IT-enhet

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell. Den försöker bl.a. fastställa om en av orsakerna till dessa misslyckanden har att göra med avsaknad av en lämplig projektmodell, alternativt om den modell och de metoder man använder sig av används på fel sätt.Fokus ligger på vikten av att använda en projektmodell som stöd för IT-projekt i kommunal verksamhet. Den pekar också på vanliga fallgropar och bygger i huvudsak på två studier. En statistisk undersökning som omfattar landets kommunala IT-enheter och deras användning av projektmodeller, metoder och verktyg anpassade för projektarbete i allmänhet och IT-projekt i synnerhet. Den andra är en förstudie hos IT-enheten på Ludvika kommun. De använder ingen projektmodell och ville bla få en nulägesanalys som underlag för framtida beslutsfattning om att införa en lämplig projektmodell. Resultaten har validerats med befintliga teorier om projektarbete och systemutvecklingsmodeller och visar att en projektmodell är bidragande för att kunna genomföra lyckade projekt. Användandet i sig, räcker inte för att projekten skall bli framgångsrika. Kunskap om projektarbete, förankring i organisationen, god dokumenthantering och rätt rollfördelningar inom projekten är exempel på sådant som är högst relevant.

Skadefallsutredning av havererade lager för högtemperaturstillämpningar

GIA industri AB är ett industriföretag som designar och monterar maskiner och hjälpmedel till gruv- och stålindustrin. GIA har blivit kontaktade av en kund där glidlagren till en lyftkrok på en skänklastare har skurit. Syftet med projektet var att utreda varför dessa glidlager har skurit och, om det var möjligt, föreslå lämpliga åtgärder för att undvika att liknande haverier sker i framtiden.Inledningsvis gjordes en omfattande litteraturstudie över olika vanliga lagerhaverier och vilka primära krav ett glidlagermaterial och tillhörande smörjmedel bör uppfylla. Utvalda provbitar från de skadade lagren undersöktes med hjälp av ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenanalys och optisk ytprofilometri. Mikroskopistudierna visade att ytan var väldigt ojämn och att det skyddande fosfatskiktet var bortnött på flera ställen vilket gav kontakt metall mot metall där smörjningen inte fungerat optimalt, vilket skapat en kraftig adhesiv nötning. I tvärsnittsproverna kan man konstatera att de kraftigt nötta områdena är ytutmattade med en omfattande sprickbildning. Sprickorna har växt till och flagor har lossnat och blivit kvar i systemet och orsakat abrasiv nötning på ytan. Det hittades även stora mängder slagginneslutningar (Al2O3) i materialet och dessa var av modell större vilket är negativt då dessa är betydligt hårdare än det övriga materialet vilket ger upphov till höga spänningskoncentrationer och sprickbildning.Tänkbara orsaker till varför de aktuella lagren skurit är att konstruktionen av skänken saknat en värmeskyddande sköld och att lagren då utsatts för en för stor värmepåverkan då skänken använts för att frakta varm slagg i. Detta kan ha gjort att smörjmedlets viskositet har minskat och därmed inte uppfyllt sin bärande funktion och då gett materialet möjlighet att få en kontakt mellan metall och metall. Ett felaktigt valt smörjmedel och felaktigt bearbetade lagerytor är också mycket tänkbara orsaker till att lagren skurit. Materialets innehåll av defekter i form av hårda inneslutningar som kan skapa ytutmattning och sprickbildning är en annan tänkbar orsak. Troligast är att det är en kombination av dessa möjliga orsaker som gjort att lagren skurit. Hur man ska undvika liknande haverier i framtiden är svårt att säga då den direkta orsaken till varför lagren skurit inte kunnat fastställas.

Smärtlindring vid vaginal förlossning och dess samband med avslutad amning vid två månaders ålder

Bakgrund: Smärtlindring under förlossning och amning är två stora kompetensområden inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smärtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smärtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat på enstaka smärtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas således där hela spektrumet av smärtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till två månaders ålder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smärtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgångna barn, vilka faktorer som är associerade med respektive smärtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smärtlindringsmetod och amning vid två månaders ålder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie där 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro län ingick. Material inhämtades från Medicinska Födelseregistret, Statistiska Centralbyrån samt Barnhälsovården. Statistiska analyser inkluderade Chi-två test, binär logistisk regressionsanalys samt multivariat logistisk regressionsanalys. Resultat: Inhalation av lustgas var den mest använda smärtlindringsmetoden. Användningen av smärtlindringsmetoder hade flest samband med län, etnicitet, paritet och moderns ålder. Risken för användning av epiduralblockad var nästan sex gånger så hög för förstföderskor. Intramuskulära injektioner med petidin/morfin eller epiduralblockad medförde en risk för avslutad amning innan två månaders ålder, men för TENS ochakupunktur fanns ett samband med fortsatt amning vid två månaders ålder. Slutsats: Det finns ett samband mellan smärtlindringsmetod och amning två månader postpartum. Barnmorskor bör ha kunskap om detta samband för att kunna stödja mödrarnas val av smärtlindringsmetod och amningsutfall.

Amningsduration vid sectio och vaginalförlossning : Breastfeeding duration at cesarean section and vaginal delivery. Apopulationbased register study.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband. Barnmorskan kan därmed identifiera riskfaktorer, arbeta förebyggande och underlätta initieringen av amning.Konklusion: Barnmorskor kan med hjälp av denna studie öka medvetenheten hos vårdpersonal angående sectioförlösta mammors behov av extra stöd vid initiering av amning.

Grundläggande förutsättningar för solfångare med interna reflektorer : en kunskapsöversikt

Syftet med föreliggande rapport har varit att visa på de grundläggande egenskaperna för solfångare med interna reflektorer. Vidare tjänar rapporten syftet att ge en bild av dagsläget inom detta område och därigenom fungera som en utgångspunkt för forskning och utveckling kring solfångare med interna reflektorer för svenskt bruk. Arbetet har därför till stor del gått ut på att leta referenser genom tidskrifter och databaser.Den stora fördelen med CPC-solfångare, som är den klart dominerande typen av solfångare med interna reflektorer, består i dess låga värmeförluster, vilket gör dem attraktiva speciellt vid högre driftstemperaturer. De optiska egenskaperna hos olika typer av CPC-solfångare har grundligt studerats sedan mitten av 70-talet, medan studier av värmeförluster varit mer begränsad. Idag har forskningen och intresset för CPC-solfångare mattats av något, men fortsatt forskning pågår t ex i ett flertal länder, t ex USA, Israel, NordIrland och Japan. Endast en kommersiell tillverkare av CPC-solfångare har hittats (Portugal), vilken dock upphört p g a yttre ekonomiska faktorer. Japans CPC-teknologi anses stå närmast kommersiellt genombrott.Idag har utvecklingen av CPC-solfångare inriktats mot i huvudsak två koncept:1. Stationära lågkoncentrerande CPC-solfångare för produktion av värme i området 60-100 grader C. Dessa konstruktioner är ofta enkla och man försöker minimera kostnaderna för dessa konstruktioner genom att minimera behovet av t ex reflektorer och isolering. Syftet med dessa är att konkurera med plana solfångare vilka producerar värme i samma temperaturintervall. Typiska solfångarparametrar 5 som rapporteras för denna typ är UL < 3.0 W/m2 ,°C och n0 = 0.65-0.75.2. Stationära lågkoncentrerande CPC-solfångare för produktion av värme i området 100-300 grader C. Ofta bygger dessa på olika teknik för evakuering av absorbatorn, antingen genom att omsluta cirkulära absorbatorer med glasrör eller genom att införa CPC-reflektorer i heatpipes. Syftet med dessa är ofta att på ett billigt sätt producera högtemperaturvärme för olika industriprocesser, och därmed konkurera med koncentrerande solfångare typ paraboliska tråg eller traditionella heat-pipes.Beräkningar av vad en Svensk CPC-solfångare, baserad på de plana absorbatorer som finns på marknaden idag, kan prestera visar att årsutbytet av energi är jämförbart med de bästa svenska plana solfångaren som finns på marknaden idag då driftstemperaturen är ca 60-65 °C. För högre driftstemperaturer ökar skillnaden till CPC-solfångarens fördel. Vidare visas att årsutbytet har en jämnare fördelning över året jämfört, med vad en plan solfångare med samma prestanda har. Den högre prestandan vid höga driftstemperaturer och den jämnare fördelningen av energiproduktion över året gör solfångare med CPC-reflektorer intressanta för större solfångarfält, kopplade till nät med höga returtemperaturer och/eller solvärmesystem med säsongslager.Det är dock brist på undersökningar av värmeförluster i CPC-solfångare med låga koncentrationer och med plana absorbatorer, vilket är av intresse ifall de svenska erfarenheterna av plana solfångare skall tas tillvara. Potentialen med ytterligare reduktion av värmeförlusterna genom att införa extra konvektionshinder i kombination med plan absorbator har inte heller undersökts tillräckligt.

Långa toppar - metod för uttag av skogsbränsle i slutavverkningar : Slutrapport (STEM-projekt 21937-1)

SammanfattningHögskolan Dalarna har i samarbete med Skogsägarna Mellanskog, Naturbränsle i Mellan¬sverige AB och GDE-Net genomfört studier på en ny metod för uttag av skogsbränsle från slutavverkningar. Metoden går ut på att timmer tas ut som enda rundvirkessortiment. Resten av trädet, samt klenare träd som inte håller timmerdimension, tas ut som ett bränslesortiment. Metoden har jämförts med en konventionell slutavverkning med uttag av timmer, massaved och GROT-flis.Enligt genomförda försök skulle en avverkning enligt den nya metoden (långa toppar) ge ett högre drivningsnetto och drygt dubbelt så mycket bränsleflis som en konventionell avverk¬ning. En anledning till det högre drivningsnettot är att kostnaden för flisning blir lägre än vid flisning av GROT och att flisen betalas bättre än GROT-flis. Resultaten är beroende av de faktiska beståndsförutsättningarna och gällande prisrelationer mellan massaved och bränsle¬flis.Faktorer som har en positiv inverkan på drivningsnettot vid uttag av ”långa toppar” är t.ex. stora uttagsvolymer och korta terrängtransportavstånd samt bestånd med en hög andel virke av låg kvalitet eller udda sortiment som betalas dåligt på rundvirkesmarknaden.SummaryIn Sweden forest energy from final felling is traditionally harvested as logging residues after harvesting of timber (saw logs) and pulpwood, but depending on the market situation other methods with higher yield of forest energy might be of interest. Dalarna University has study a new method called “Undelimbed long tops” where only saw timber was taken out as an industrial assortment. The rest of the trees and smaller trees that don’t hold timber dimensions was left intact on the clear-felled area and been chipped later on. The study was done in different stands with some different conditions. The results have been compared with the traditional method for final felling. The surplus (forest owners net income) was higher in almost all stands when the method with “undelimbed long tops” was used, compared to the traditional method for taking out forest energy, and the volume of chips was more than doubled. A reason for the higher income from long tops is that the costs for chipping is lower and the prize of chips is higher compared to chips from logging residues. Other reason is that forest owners will not be paid for wasted pulpwood, but will be fully paid for the chips from such pulpwood. Factors that will have a positive influence on the ULT-method are for example large logging volumes and short distance between the logging area and the landing, different kinds of price reductions on pulpwood and large volumes of rotten wood or low paid industrial assortments.

OR-processen : En arbetsmetod för bättre arbetsmiljö genom Ordning & Reda

Under 2005 och 2006 har Tema Arbetsliv inom Högskolan Dalarna genomfört ett tillämpat forskningsprojekt inom ramen för projektet ”Attraktivt Arbete”. Projektet har haft arbetsnamnet OR - 2005 och har genomförts med syfte att pröva hur en arbetsmetod för ”ordning och reda”, en metod som utvecklats för verkstadsindustrin, kan anpassas för annan verksamhet.Tio företag/organisationer har medverkat i projektet. Processarbetet hos dessa har genomförts under perioden april till november 2005. Sammanlagt har ca 65 personer aktivt medverkat i projektet. Det totala antalet personer som berörts, direkt och indirekt av processarbetet uppgår till drygt 300 personer.Resultaten visar att metoden och arbetssättet är generellt och kan användas inom många olikartade verksamheter. Den skillnad som finns, och som metodens arbetssätt stöder, är de områden och faktorer som berörs av processen inom olika branscher. Samtliga medverkande företag/organisationer har kunnat använda metoden och även uppnått en bättre ordning & reda i sitt arbetssätt och/eller sin fysiska arbetsmiljö (lokaler och verktyg). Flera av företagen/organisationerna har även beskrivit att OR-processen förbättrar det dagliga arbetet som nu löper mer effektivt efter att processen genomförts. En viktig framgångsfaktor i OR-processen ligger i det att beslutade rutiner utgår från vad man på arbetsplatsen kan vara överens om. En annan viktig framgångsfaktor bygger på det engagemang som växer ur mätningen av framåtskridandet. Detta är även en av metodens styrkor – att resultatet av processen är kopplats till engagemanget hos chef och medarbetare.OR-processen kan i sig inte beskrivas som en metod för att specifikt hantera arbetsmiljöfrågor men det visar sig att många av de rutiner som tagits upp och som man på arbetsplatserna kommit överens om ligger inom arbetsmiljöområdet.OR-processen är lätt att använda, ger tydliga och snabba resultat som uppskattas av såväl ledning som medarbetare. Nyttan uppväger väl den insats som behövs i form av tid och engagemang.

Slutrapport för EU-projekt Polysmart P22374-1

Följande sammanfattar erfarenheterna inom projektet:- Besparing av primärenergi är väldigt beroende av ett fåtal faktorer där primärenergi faktor för generering av el till nätet är avgörande. I projektet använde man termen ”non-renewable primary energy” där förnybara källor som bioenergi och även sopförbränning har väldigt låga värden. Om man använder den europeiska mixen för elproduktion ger enbartkraftvärme nästan alltid besparing av primär energi. Det samma gäller system där man använder förnybar energi eller sopförbränning. För system med trigenerering som använder fossila bränslen måste man ha både hög andel elproduktion från kraftvärmeaggregatet och relativt hög COP för den värmedrivna kylmaskinen om man ska få en besparing av primärenergi.- Systemen är komplexa och man har lärt sig mycket inom projektet. Dock har man inte kommit så långt som standard systempaket.- Elförbrukning är oftast högre än förväntat och i verklighet högre än specificerat.- Värmesänkan i systemet är en nyckelkomponent som är kritiskt för bra systemprestanda. Mer FoU krävs för att få fram komponenter som lämpar sig väl till sådana system (och som skulle också gynna andra system).- Mätning av systemet med tillhörande analys har behövts för att förbättra systemprestanda, vilket är kopplat till att system är komplexa och att det inte fanns en grundläggande kompetens i början av projektet hos alla partners.- Lovande nischmarknader har identifierats men de kräver förmodligen paketlösningar som inte finns på marknaden än.- Man ska enbart täcka baslasten med trigenereringssystem.- Koppling med fjärrvärme kan fungera bra men leverantören måste acceptera relativt höga returtemperaturer.

Sjuksköterskans roll i den pre- och postoperativa fasen hos äldre patienter, med fokus på nutritionen : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur litteraturen skildrar sjuksköterskans roll i vården av den äldre patienten i den pre- och postoperativa fasen, med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via CINAHL och MEDLINE.  Studiens resultat innehöll ett urval på 14 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Undervisning och handledning med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer var av vikt, även bedömningsinstrument underlättade sjuksköterskans nutritionsbedömning.  I omvårdnaden var energi- och näringstillskott, individuellt anpassade vårdplaner och måltidssituationer viktiga komponenter. Förebyggande åtgärder inom både omvårdnad och medicin hade en korrelation mellan förbättrad nutrition, rehabilitering och minskade risken för komplikationer hos äldre patienter i den pre- och postoperativa vården. Slutsats: Personer över 65 år var en utsatt patientgrupp gällande undernäring och postoperativa komplikationer. Vården bör därför vara anpassad efter den enskilda äldre individens villkor och innehålla information till patienten för att möjliggöra dennes aktiva roll i den egna vården. I det preventiva arbetet behöver sjuksköterskan fortlöpande utbildning och handledning angående hur medicinska och fysiologiska faktorer tillsammans påverkar den äldre individen samt hur sjuksköterskan i ett tidigt skede kan påvisa undernäring hos äldre. 

Studie av subsynkron interaktion (SSTI) mellan ett HVDC system med spänningsstyva strömriktare och en närliggande generator

Syftet med examensarbetet är att studera den subsynkrona interaktionen (subsynchronous torsional interaktion, SSTI) mellan ett HVDC system med spänningsstyva strömriktare och en närliggande generator. Studien utförs med hjälp av datorsimuleringar och fokuserar på att studera dämpkaraktäristiken för SSTI. Studien ska visa hur faktorer såsom den överförda effektens storlek och riktning, vald driftmod och kraftsystemets kortslutningseffekt påverkar dämpkaraktäristiken. Rapporten beskriver subsynkron oscillation (SSO) och tillvägagångssättet vid en SSTI undersökning. En kort introduktion till HVDC Light ges. Studien visar att HVDC Light ökar dämpningen för det frekvensområde som är intressant. Resultaten presenteras som diagram med beräknad dämpkaraktäristik.

Sociala faktorers inverkan på elevers intentioner till högre studier : En applikation av Theory of planned behavior

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

Arbetsmiljöarbete och motivation. : teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär.

Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M, Neely G, Rosén, Laring J, Nygren O. (2007) Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär. Arbetslivsrapport, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Den här rapporterade studien behandlar behovet av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. Studien utgår från frågan om utvecklade och spridda metoder för arbetsmiljöarbete fungerar i bemärkelsen att de inte bara leder till arbetsmiljöförbättringar, utan också om de medför en ökad motivation för arbetsmiljöarbete hos deltagarna. För att kunna behandla sådana frågor är det dock nödvändigt med en förståelse för motivation och dess förutsättningar i sammanhang av arbetsmiljöarbete. Studien har haft två syften. Ett första syfte har varit att skapa en förståelse för motivationens roll i arbetsmiljöarbete och utifrån motivationsteori beskriva och analysera förutsättningar för motivation. Ett andra syfte var att föra ett resonemang om möjligheten att med hjälp av ett frågeformulär mäta potentiella förändringar i motivation för arbetsmiljöarbete. Motivation för arbetsmiljöarbete kan påverkas av dels att förändringsarbete skapar nya förutsättningar för arbetet, dels av hur förändringsarbetet organiseras. Deltagande i aktiviteter inom arbetsmiljöområdet har visats leda till ytterligare motivation. En orsak kan vara att individer som deltar i sådana aktiviteter erhåller positiv uppmärksamhet och olika former av belöningar, erkänsla och uppmuntran, vilket motiverar dem att utföra ytterligare aktiviteter. Samtidigt har det visats att ett gott säkerhetsklimat på en arbetsplats ger högre motivation. Högre motivation leder till högre deltagande i arbetsmiljöarbetet, dvs. att individen i högre utsträckning väljer att delta i att skapa en säkrare miljö. Det finns ett flertal etablerade metoder för att mäta motivation för arbete. Det finns dock mindre forskning och färre instrument för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete. I studien utvecklades ett frågeformulär, som bygger på att respondenten svarar utifrån tre perspektiv: den egna synen, synen på arbetskamraternas och synen på ledningens intresse, ansvar, delaktighet i arbetsmiljöarbetet. I den tidigare forskningen finns stöd för denna uppdelning, dock tydligast när det gäller den egna synen och synen på ledningen. Ett antal faktorer har identifierats som kan stärka frågeformulärets validitet. Fortsatt utveckling av formuläret är därför aktuellt. Tidigare studier har visat att uppföljningar av åtgärder på arbetsmiljöområdet sällan följs upp och att effekterna inte utvärderats. Att mäta motivation till följd av arbetsmiljöinriktade aktiviteter är ett bidrag till möjligheterna att göra sådana utvärderingar och uppföljningar. Det finns ett intresse både från forskarhåll, från FHV-företag och från företag och arbetsplatser att genomföra mätningar av de anställdas motivation för arbetsmiljöarbete.

Implementering av ipad i förskolan : En enkätundersökning om pedagogers erfarenheter av barns utveckling genom införande av ipad i verksamheten - både för och nackdelar

I denna undersökning är syftet att ta reda på hur ipad implementeras i förskolan. Med utgångspunkt i detta har jag lagt fokus på de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gällande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser på ipaden som ett eventuellt utvecklande hjälpmedel är också grundläggande för denna studie.  Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på lärande.  Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkäter, där 27 pedagoger på 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gällande ipad. Enkäten är konstruerad med både fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information. Resultatet visade på att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att påverka utvecklat lärande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade ämnen. Enkätsvaren visade att verksamhet med ipad till övervägande del väckte barnens lust och intresse. Men det rådde delade meningar om ipadens fördelar och nackdelar. Bland annat ansåg pedagogerna att den inte fick ta överhanden från de övriga aktiviteterna i verksamheten, och det betonades att pedagogerna borde vara med och styra upp arbetet. Det förekom hos en del pedagoger även tankar kring faktorer som eventuella effekter av trådlöst nätverk och strålning vilket barnen kan utsättas för. Enkätstudien visade vidare på brister i kompetensutveckling i samband med införandet av ipaden. De pedagoger som ville ha mer kompetens önskande mer grundläggande insikter om hur ipaden kunde användas i verksamheten för att utveckla barns lärande.  Huvudsaklig slutsats från studien är att vid implementering av nya verktyg såsom ipad är kommuners satsning på kompetensutveckling en grundläggande faktor. Didaktiskt fördjupad kunskap behövs för att implementering utifrån en sociokulturell syn ska kunna äga rum. Men studien visar också på en positiv inställning och vilja hos pedagogerna. 

Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet : En litteraturöversikt

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

Typografiska riktlinjer och textframställning för smartphones

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant.