303 resultados para psykosociala upplevelser
Resumo:
Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna på BA (fiktivt namn) upplever organisationens interna Employer Branding-arbete samt att belysa de aspekter som eventuellt skiljer strategi mot upplevelse. Det gjordes ett målinriktat urval av organisation medan valet av deltagare var ett slumpmässigt urval vilket resulterade i åtta respondenter (n= 8). Studien var en kvalitativ fallstudie med ett psykologiskt angreppssätt och innehöll en ostrukturerad intervju som tillsammans med dokumentation utgjorde intervjuguiden för den primära datainsamlingen genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetarna. Fördelningen av urvalet var fyra kvinnor och fyra män med varierade yrkesroller inom en bemanningsdivision. Både den ostrukturerade intervjun och de semistrukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av analysmetoden tematisk analys. Studiens resultat visade att BA:s interna Employer Branding och medarbetarnas upplevelser i stora drag överensstämde. Värderingar och interna karriärmöjligheter var centrala aspekter som både organisationen och respondenterna belyste.
Resumo:
Forskning har visat att informellt lärande företräder den största delen av allt lärande förekommande inom arbetsplatser. Syftet med denna studie var att ur ett medarbetarperspektiv undersöka förutsättningar och potentiella förbättringsmöjligheter för arbetsplatslärande, med betoning på det informella lärandet. Studien är kvalitativ och utfördes inom två utvecklingsavdelningar på Husqvarna Group genom semistrukturerade intervjuer med sammantaget sex medarbetare och två chefer. Data analyserades med en fenomenologisk ansats, och resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att formellt- och informellt lärande är svårt att särskilja från varandra. Det påvisade även att lärande förekommer oavsett om det finns en strategi och medvetenhet om vad det är. I studien framkom att informellt lärande stod för den huvudsakliga delen av lärandet inom arbetsplatserna, men att det i stor utsträckning figurerade omedvetet bland medarbetarna. Avslutningsvis bedömdes medvetandegörande bland medarbetarna som essentiellt för att ytterligare kunna främja lärande inom avdelningarna.
Resumo:
Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner.
Resumo:
Introduktion: Stroke är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kan ge livslånga funktionsnedsättningar som följd. Sjuksköterskor spelar en betydande roll i omvårdnaden samt i främjandet av god återhämtning hos patienter som drabbats av stroke. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke. Metod: En litteraturstudie utfördes som utgick från Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed, som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck’s (2012) granskningsmallar. Resultat: Två huvudkategorier hittades: Organisationen har betydelse med underkategorierna Samarbete, Sjuksköterskans roll, Sjuksköterskans kompetens samt Tidsbrist. Omvårdnaden är komplex med underkategorierna Svårigheter och utmaningar, Relation med patient och anhörig och Prioriterade åtgärder. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist, tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter samt oklarheter kring sin roll. Positiva aspekter som lyftes fram var bra samarbete och kommunikation inom vårdteamet samt betydelsen av tillgång till erfaren personal inom strokesjukvård. Sjuksköterskorna belyste även prioriterade omvårdnadsåtgärder samt viktiga aspekter vid bemötande av patienter som drabbats av stroke.
Resumo:
Introduktion: Vård i livets slut ges till patienter som förväntas dö inom en snar framtid. För sjuksköterskan är det minst lika viktigt att se till patientens som till närståendes behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som påverkar närståendes upplevelser vid vården i livets slut i ett sjukhuskontext. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats där Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier har använts. Databaser som har använts var CINAHL och PubMed. De valda vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Samtliga artiklar lästes igenom flera gånger, resultatet särskildes och fem kategorier identifierades. Resultat: Litteraturstudiens resultat byggde på 10 vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med kvantitativ metod. Kategorierna som identifierades var: (1) att få information, (2) att ha en fungerande kommunikation, (3) att ha en närvarande sjuksköterska, (4) att få stöd samt att få sina behov tillfredsställda och (5) att vara delaktig. Slutsats: Kategorierna utgör tillsammans viktiga faktorer som påverkar närståendes upplevelse vid vården i livets slut. Information samt ett fungerande kommunikationsutbyte bidrar till att relevant information om patienten framkommer. Att ha en närvarande sjuksköterska som ger stöd och tillfredsställer närståendes behov samt bidrar till delaktighet i vården ses av stor vikt.
Resumo:
Varje år drabbas 250-300 barn under 15 år av cancer i Sverige. Tidigare ansågs barncancer nästintill obotligt, men dagens framsteg inom medicin har gjort att allt fler barn överlever sin cancer och perspektivet inom hälso- och sjukvård har därmed ändrats radikalt. När barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. I denna kaotiska situation är ett bra bemötande av största vikt. För att kunna ge ett bra bemötande och god omvårdnad till barnet och familjen krävs att barnsjuksköterskan har kompetens och kommunikativ förmåga. Även ett bra samarbete mellan barnsjuksköterskan och familjen är av stor vikt. Syftet med studien var att beskriva barns, två till fem år, och deras föräldrars upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad, 12 månader efter diagnostillfället. Studien är en kvalitativ studie med deduktiv ansats, där intervjuerna analyserats med innehållsanalys utifrån Swansons omvårdnadsteori. 12 barn i åldern två till fem år ingick i studien, och föräldrarna medverkade som komplement till barnens deltagande. Resultatet visar att barnsjuksköterskans bemötande har stor betydelse för barns och föräldrars upplevelser och välbefinnande i omvårdnaden. Viktigast för ett bra bemötande var delaktighet, tillgänglighet och kontinuitet, information samt att ha ett barnperspektiv. För att skapa bästa förutsättningarna för ett bra bemötande krävs att barnsjuksköterskan gör barnet och familjen delaktiga i vården, ser barnet som en individ och har kompetens och kunskap. Mer forskning behövs kring hur barn och familjer upplever barnsjuksköterskans bemötande och hur det påverkar deras upplevelser av vården, inte bara inom barnonkologisk omvårdnad utan även generellt inom pediatrisk omvårdnad.
Resumo:
Introduktion: HCV är en globalt utbredd virusinfektion som angriper levern och kan orsaka stort lidande för individen. Infektionen kan orsaka akuta eller kroniska tillstånd och de som infekterats löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som bland annat levercirros och levercancer. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med HCV i ett välfärdssamhälle. Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie efter Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Artikelsökningarna är gjorda i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Resultatet i studien bygger på 11 vetenskapliga artiklar som granskats utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ respektive kvantitativ metod. Resultat: Resultatet utgörs av fem teman: Fysiska och psykiska symtoms inverkan på livskvalitet, Skiftande bemötande inom sjukvården, Stigmatisering och rädsla för stigmatisering Stöd i mellanmänskliga relationer samt HCV innebär livsomställningar. Resultatet visar att HCV-diagnosticerade patienter upplever olika fysiska och psykiska besvär. Det framgår även att de upplever stigmatisering och diskriminering av samhället vilket har en negativ inverkan på dessa personers upplevelse av livskvalitet. Slutsats: HCV-diagnostiserade personer upplever ofta stigmatisering och diskriminering i sitt möte med sjukvården och i övriga relationer. Detta resulterar i att de undviker att söka vård och att berätta om sin diagnos, vilket leder till isolering och försämrad hälsa, både fysiskt och psykiskt.
Resumo:
Bakgrund: HIV är en infektionssjukdom som kan överföras vid bland annat oskyddade samlag, via blod och transplanterad vävnad. Då det idag finns antivirala läkemedel ses HIV inte längre som en dödlig utan en kronisk sjukdom. Personer med HIV/AIDS upplever att sjukdomen påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt. Sjuksköterskor har bristande kunskaper om sjukdomen samt är ovilliga att ge omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av att leva med HIV/AIDS. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 artiklar med kvalitativ design som analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. En induktiv ansats användes. Resultat: Huvudtemat stigmatisering identifierades tillsammans med temat transition med tillhörande fem underteman samt temat rädsla med tillhörande tre underteman. Slutsats: Personerna med HIV/AIDS upplevde sig stigmatiserade av närstående, i samhället och i kontakt med hälso- och sjukvården. För att stigmatiseringen ska upphöra behöver sjuksköterskor mer kunskap om HIV/AIDS. För att nå ett personcentrerat förhållningssätt behöver sjuksköterskor se personerna bakom sjukdomen samt medvetandegöra sina attityder och förutfattade meningar mot personerna som lever med HIV/AIDS.
Resumo:
Det övergripande syftet med min avhandling är att undersöka lärares syn på psykisk hälsa. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utarbetats: 1. Hur definierar lärare begreppet psykisk hälsa? 2. Hur arbetar lärare för att främja den psykiska hälsan hos elever? 3. Hur upplever lärare det främjande arbetet? Utgående från syftet valdes en fenomenografisk forskningsansats. Kvalitativa intervjuer användes som metod för att samla in datamaterialet. Respondenterna är fem lärare som är verksamma i årskurs 1–6. Undersökningens resultat visar att lärarna har en ganska homogen definition på vad psykisk hälsa är. Lärarna främjar elevernas psykiska hälsa genom olika främjande program, främjande av relationer mellan eleverna, genom att vara uppmärksamma och konsekventa som lärare, träning av social kompetens och ett gott samarbete mellan hemmet och skolan. Lärarna upplever det främjande arbetet som en viktig och utmanande och till viss del givande del av skolvardagen.
Resumo:
Abstact Introduktion: Beslut om 0-HLR kan tas av ansvarig läkare gällande patienter som inte bedöms ha förutsättningar att återfå spontan cirkulation och andningsfunktion vid ett hjärtstopp. Dessa beslut har visat sig utgöra grund för oenighet och osäkerhet hos vårdpersonal, anhöriga och patienter på sjukhus. Dock saknas forskning gällande distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av 0-HLR i hemsjukvård.. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av 0-HLR i hemsjukvård samt att identifiera förbättringsåtgärder. Metod: Kvalitativ intervjudesign med beskrivande karaktär utgjorde metoden där elva informanter från ett län i Mellansverige ingick. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av resultatet framkom att det saknas tydliga rutiner för hur 0-HLR ska diskuteras och beslutas om i hemsjukvård. Personliga egenskaper hos vårdpersonal, patient och anhöriga styrde huruvida 0-HLR diskuterades eller ej. Man arbetade med 0-HLR i hemsjukvård fast på ett outtalat sätt och patienter visste inte alltid vad begreppet innebar. Behov att utveckla information och rutiner angående 0-HLR förelåg eftersom det rådde osäkerhet när akuta situationer uppstod. Konklusion: Det framkom att 0-HLR är ett ämne som behöver lyftas för att undvika osäkerhet och otrygghet hos patienter, anhöriga och vårdpersonal gällande multisjuka patienter. Information, kunskapsuppdatering och rutiner behöver ses över och utformas för att bättre kunna följa med i utvecklingen av den personcentrerade vården.
Resumo:
När en socialsekreterare ska handlägga ärenden enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur socialsekreterare upplever handläggning av LVM-ärenden samt vilka erfarenheter de har av en sådan process. Undersökningens material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare som alla har arbetat med LVM-handläggning. För att kunna tolka och analysera materialet användes gräsrotsbyråkrati, makt, etik i socialt arbete och handlingsutrymme som teoretisk referensram. Resultatet indikerar att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. De upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av den skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida eller skada sig själv och andra till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet med socialtjänsten riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises.
Resumo:
Introduktion: Vårdkvaliteten och samspelet mellan sjuksköterskor och patienter påverkas av hur kommunikationen mellan parterna fungerar. I vården utspelar sig kommunikation på olika sätt bland annat genom samtal mellan sjuksköterskor och patienter, vid överrapportering av patienter eller via kroppsspråk och kroppskontakt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation och möten med sjuksköterskor vid vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning av valda artiklar återstod det 11 artiklar. Fyra av kvantitativ metod, sex av kvalitativ metod och en av mixad metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två tillhörande underteman. Det första temat var Återkoppling och delaktighet med tillhörande underteman: Sjuksköterskors förmåga till lyhördhet och informationsöverföring och Förutsättningar och brister för patienters delaktighet. Det andra temat var Sjuksköterskors ansvar och professionalitet i möten med patienter med underteman: Sjuksköterskors attityder till att kommunicera med patienter och språkbarriärers inverkan på kommunikation. Slutsats: Patienters upplevelser pendlade från känsla av trygghet till rädsla beroende på sjuksköterskors attityder och förhållningssätt. Patienter upplevde negativa känslor såsom otrygghet när de inte fick möjlighet till delaktighet. När sjuksköterskor bjöd in patienter och deras anhöriga främjades delaktigheten och patienterna kände sig mer trygga och respekterade.