945 resultados para explicit undervisning
Resumo:
Taking a generative perspective, we divide aspects of language into three broad categories: those that cannot be learned (are inherent in Universal Grammar), those that are derived from Universal Grammar, and those that must be learned from the input. Using this framework of language to clarify the “what” of learning, we take the acquisition of null (and overt) subjects in languages like Spanish as an example of how to apply the framework. We demonstrate what properties of a null-subject grammar cannot be learned explicitly, which properties can, but also argue that it is an open empirical question as to whether these latter properties are learned using explicit processes, showing how linguistic and psychological approaches may intersect to better understand acquisition.
Resumo:
In order to move the nodes in a moving mesh method a time-stepping scheme is required which is ideally explicit and non-tangling (non-overtaking in one dimension (1-D)). Such a scheme is discussed in this paper, together with its drawbacks, and illustrated in 1-D in the context of a velocity-based Lagrangian conservation method applied to first order and second order examples which exhibit a regime change after node compression. An implementation in multidimensions is also described in some detail.
Resumo:
This paper presents an integrative and spatially explicit modeling approach for analyzing human and environmental exposure from pesticide application of smallholders in the potato producing Andean region in Colombia. The modeling approach fulfills the following criteria: (i) it includes environmental and human compartments; (ii) it contains a behavioral decision-making model for estimating the effect of policies on pesticide flows to humans and the environment; (iii) it is spatially explicit; and (iv) it is modular and easily expandable to include additional modules, crops or technologies. The model was calibrated and validated for the Vereda La Hoya and was used to explore the effect of different policy measures in the region. The model has moderate data requirements and can be adapted relatively easy to other regions in developing countries with similar conditions.
Resumo:
The absorption spectrum of the acid form of pterin in water was investigated theoretically. Different procedures using continuum, discrete, and explicit models were used to include the solvation effect on the absorption spectrum, characterized by two bands. The discrete and explicit models used Monte Carlo simulation to generate the liquid structure and time-dependent density functional theory (B3LYP/6-31G+(d)) to obtain the excitation energies. The discrete model failed to give the correct qualitative effect on the second absorption band. The continuum model, in turn, has given a correct qualitative picture and a semiquantitative description. The explicit use of 29 solvent molecules, forming a hydration shell of 6 angstrom, embedded in the electrostatic field of the remaining solvent molecules, gives absorption transitions at 3.67 and 4.59 eV in excellent agreement with the S(0)-S(1) and S(0)-S(2) absorption bands at of 3.66 and 4.59 eV, respectively, that characterize the experimental spectrum of pterin in water environment. (C) 2010 Wiley Periodicals, Inc. Int J Quantum Chem 110: 2371-2377, 2010
Resumo:
We address the effect of solvation on the lowest electronic excitation energy of camphor. The solvents considered represent a large variation in-solvent polarity. We consider three conceptually different ways of accounting for the solvent using either an implicit, a discrete or an explicit solvation model. The solvatochromic shifts in polar solvents are found to be in good agreement with the experimental data for all three solvent models. However, both the implicit and discrete solvation models are less successful in predicting solvatochromic shifts for solvents of low polarity. The results presented suggest the importance of using explicit solvent molecules in the case of nonpolar solvents. (C) 2009 Elsevier B.V. All rights reserved.
Resumo:
Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att undervisningen bör vara en ständigt pågående process. Kontinuitet, hänsyn, tillgänglighet och stöd av hela diabetesteamet under en längre tid är viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan påverka resultatet av egenvård är patientens självkänsla, motivation och upplevd ensamhet. Det är viktigt att undervisarens förhållningssätt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse för patientens egenvård. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan på patientens livsstilsförändringar.
Resumo:
Syftet med studien är att ta reda på hur fyra intervjupersoner som är lärare på två olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lärande. Jag avser att jämföra deras upplevelser mot styrdokument läroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig på en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare från de båda gymnasieskolorna och två gruppintervjuer med elever från respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lärare på respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen är att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, däremot ansåg inte lärarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik. Lärarna tycker att det är stor skillnad att undervisa i dag än vad det har varit tidigare. Eleverna känner inte att de kan påverka sin undervisning så mycket jämfört med tidigare.Friskolan arbetar utifrån målen tillsammans med eleven. Eleverna känner sig delaktiga och de känner att de i stor utsträckning kan påverka sin undervisning. Lärare och elever på friskolan arbetade i större utsträckning mot samma mål än vad lärarna i den kommunala gymnasieskolan gjorde.
Resumo:
Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa. Undervisningen har också i mångt och mycket haft en karaktär där elevernas egen inneboende nyfikenhet har fått stå i fokus. Lärarna har även försökt tillvarata och möta elevernas frågor på ett sätt som kan främja lärande i naturvetenskap. Det tongivande för lärarna har dock varit att försöka stimulera elevernas nyfikenhet och lusten till att lära.