Ett bröd – två bröder? : En studie om några gymnasieelevers uppfattning om sambandetmellan grammatisk kompetens och kommunikativ kompetens iämnet moderna språk tyska steg 1

Syftet med min studie var att belysa några gymnasieelevers syn på sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i ämnet moderna språktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkät där frågeställningarna skulle gesvar på vilken syn och erfarenhet några elever har i ämnet tyska steg 1 när det gällersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkäten visade att eleverna såg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella språkliga kompetensen ansågs varaen framgångsfaktor för den egna språkutvecklingen, både när det gäller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgångspunkterna till min studie var att den formella språkliga kompetensen inteomnämns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att få bättreförutsättningar för att uppnå dessa färdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnå en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringspråkprocessning anser jag att grammatisk kompetens är av stor betydelse när det gäller attuppnå kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger på markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osäkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske. Därför börmedvetenheten om sambandet mellan formell språklig kompetens och kommunikativkompetens öka, speciellt vid inlärningen av främmande språk som har betydelsebärande,markerade strukturer.

Ways of knowing in ways of moving : A study of the meaning of capability to move

The overall aim of this thesis has been to investigate the meaning of the capability to move in order to identify and describe this capability from the perspective of the one who moves in relation to specific movements. It has been my ambition to develop ways to explicate, and thereby open up for discussion, what might form an educational goal in the context of movements and movement activities in the school subject of physical education and health (PEH). In this study I have used a practical epistemological perspective on capability to move, a perspective that challenges the traditional distinction between mental and physical skills as well as between theoretical and practical knowledge. Movement actions, or ways of moving, are seen as expressions of knowing. In order to explore an understanding of the knowing involved in specific ways of moving, observations of  actors’ ways of moving and their own experiences of moving were brought together. Informants from three different arenas took part: from PEH in upper secondary school, from athletics and from free-skiing. The results of the analyses suggest it is possible to describe practitioners’ developed knowing as a number of specific ways of knowing that are in turn related to specific ways of moving. Examples of such specific ways of moving may be discerning and modifying one’s own rotational velocity and navigating one’s (bodily) awareness. Additionally, exploring learners’ pre-knowing of a movement ‘as something’ may be fruitful when planning the teaching and learning of capability to move. I have suggested that these specific ways of knowing might be regarded as educational goals in PEH. In conducting this study, I have also had the ambition to contribute to the ongoing discussion of what ‘ability’ in the PEH context might mean. In considering specific ways of knowing in moving, the implicit and taken-for-granted meaning of ‘standards of excellence’ and ‘sports ability’can be discussed, and challenged.

Den betydelsebärande bilden : En bildsemiotisk studie av ett antal bilderböcker för barn ur ett normkritiskt perspektiv

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition. Resultatet pekar mot att det finns normerande bilder och stereotypa skildringar baserade framförallt på kön men att det även finns karaktärer som bryter mot normer baserade på både kön och ålder. Slutsatsen blir att ett medvetet förhållningssätt hos pedagoger gällande normer och reproducerande bilder bidrar till att öka handlingsutrymmet och identifikationsmöjligheterna för barn i förskolan.

Rätten till min egen identitet? : En etisk studie om barns sociala status, rättigheter och möjlighetertill identitetsskapande i vår samtid

Syftet med studien är att i utvalt material, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention samt Parliament of the World´s Religions dokument om global etik (DTGE), lokalisera en formulerad värdegrund rörande individens möjlighet till identitetsut-veckling, avsedd att tillämpas globalt i vår samtid. Jag har som ambition att försöka räta ut en del frågetecken rörande vilka rättigheter och möjligheter individen har enligt dokumenten till sin egen identitetsformering. Dessutom undersöker jag om materialets värdegrund kan kopp-las till problematiken om hur individens rätt till identitetsformering påverkar dennes formule-rade rätt till religionsfrihet och religioner. Studien är en litteraturstudie och metoden jag använt är en kombination av innehållsanalys och idéanalys som bearbetar material i form av litteratur och dokument rörande identitetsut-veckling. Materialet analyseras med hjälp av teoretiska redskap hämtade från tre författares olika synsätt på identitetsformering samt kringliggande problematik i ämnet. Då min studie även är av komparativ art har jag selekterat analysverktygen liksom primärkäl-lorna, efter tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara mina breda fråge-ställningar. Resultaten av analysen visar att alla människor inte har getts möjligheten till egen identitetsformering. Vilka av materialets värderingar angående individuell rätt till identitets-formering som kan kopplas till religionsfrihet eller religioner, var betydligt svårare att utröna, då dokumenten är mycket försiktiga i sin formulering rörande olika religioners inverkan på individens identitetsformeringsmöjligheter.

Processes of feelings in a society with a violent past : A qualitative study of the communication for Societal healing in the Truth Commissions in East Timor, Sri Lanka and Ghana between 2002-2011

The research investigates in what extent and how communication for meeting feelings is provided in Truth Commission work. It examines if and in what way feelings are addressed in the communication officially published by the Truth Commissions in East Timor, Ghana and Sri Lanka, occurring between 2002-2011. The research is also looking at the healing processes in a time perspective to find out if there is a communication for Societal healing to be continued in a longer term. My conclusion is that two cases of three in my research, the TRCs in Ghana and East Timor, have communication clearly directed to meet feelings caused by the war. One of the three cases (East Timor) has a communication with a clear ambition to heal over a longer period, to continue after the existence of the Truth Commission. The research suggests that communication with a clear ambition to reach out widely in the society, a communication directed to meet and process feelings over a longer period, can make Societal healing more effective. It also concludes that, in the future, Societal healing, as a field in conflict resolution, will be more based on representational media than today, provided through web communication.

Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013–2014

Sammanfattning Socialstyrelsen har initierat ett utvecklingsarbete i fem kommuner i syfte att samordna stödet till barn under 18 år och föräldrar i familjer där föräldrar har problem med riskbruk/missbruk. Arbetet skulle särskilt stärka helhetssynen och samverkan mellan enheter i kommunen som har ansvar för barn, ungdom och familj respektive missbruk och beroende. Med helhetssyn avses här att se barns och vuxnas individuella behov, men även som familj, när det gäller socialtjänstens arbete med att upptäcka missbruk bland föräldrar, utreda, ge insatser och följa upp. Utvärderingen, som om avser tiden november 2012 till september 2014., avser såväl själva utvecklingsarbetet (processen) som dess resultat. Det kan med utvärderingstermer benämnas programteoriutvärdering och som genererat tre övergripande frågeställningar: Har kommunerna genomfört vad de föresatt sig göra? Har de uppnått de mål som de satt upp? Vilka förhållanden hindrar alternativt befrämjar ett familjeperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och vuxna? För analys och tolkning av resultaten har implementeringsteori och teorier kring organisation och samverkan använts. Två år är en kort tid för att ett utvecklingsarbete av den här omfattningen ska ge några synbara avtryck i verksamheterna och framförallt innebära något för brukarna/ klienterna. I två kommuner har arbetet fått ett sådant genomslag att även klienterna kunnat tillfrågas om upplevelsen av samordningen samt om och hur arbetet inneburit någon förändring för dem. I en kommun har arbetet inte gett några större avtryck vare sig i organisationen eller för klienterna. I två kommuner har det inneburit viss utveckling av samarbete och samordning på professions- och verksamhetsnivå. Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. Målsättningen att pröva de samordnande insatserna i större skala har omsatts i en av de deltagande kommunerna. Det kan konstateras att de i teorin beskrivna hindren även förekommer i detta projekt. Det gäller exempelvis brister i kommuniceringen, hur samordnandet och uppföljningen med familjen faktiskt ska gå till, hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Framgångsfaktorer har varit fungerande arbetsledarskap och förankring på flera nivåer. Ledare som tar aktiv del och lyssnar och lär. Att det finns mottagningsfunktioner på bägge enheterna inom respektive kommun banar vägen för samverkan när det gäller upptäckt och utredning. Att testa en samordningsmodell i några pilotärenden förefaller vara ett bra sätt att förbereda sig innan implementering sker i större skala. Att utbyta erfarenheter med andra kommuner har visat sig verkningsfullt. Det finns flera exempel på hur kommunerna av lärt varandra och även använt varandra i utvecklingsarbetet. Optimistiska, erfarna och uthålliga projektmedarbetare med tydliga mandat som leder implementeringen är en framgångsfaktor, liksom att utgå från faktiska behov av förändringar i organisationen. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder och vuxenutredningen likaså, därför att den vuxne inte är motiverad att göra något åt sitt missbruk. Själva arbetets organiserande gör att det finns flera ärenden i en familj som inte synkroniseras. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den vedertagna metaforen stuprör. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver detta införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. 

Gender school : Om ett partnerskapsarbete med jämställdhets- och diskrimineringsproblematik inom arbetslivet inom arbetslivet

Utvecklingspartnerskapet Gender School har varit uppdelat i två huvuddelar. Den ena har utgjorts av en kartläggning och analys av s.k. Brytprojekt. Syftet var att ta tillvara erfarenheter, till exempel i fråga om använda metoder och vilka resultat som hade uppnåtts inom dessa projekt, för att sedan på bred front sprida resultaten. Den andra delen av Gender School har utgjorts av sex olika delprojekt som i olika avseenden har rört att utveckla metoder för ökad jämställdhet och minskad diskriminering i arbetslivet. Studien syftar till att beskriva och tolka de processer, resultat och erfarenheter som verksamheten inom partnerskapet Gender School har gett upphov till. Ambitionen är i första hand att resultatet skall vara kunskapsgenererande i betydelsen att erfarenheterna kan bidra till att öka kunskaperna och medvetenheten om de processer som bidrar till att skapa ojämställda och diskriminerande förhållanden i arbetslivet, d.v.s. att resultatet av de olika delprojekten kan blottlägga några av de mekanismer som bidrar till en segregerad arbetsmarknad. En annan ambition är att undersöka hur ett partnerskap arbetar och fungerar, d.v.s. vilka för- respektive nackdelar som är möjliga att utkristallisera från detta partnerskap.

De anställdas outnyttjade kreativitet : En fallstudie på Ica DE Borlänge

Syftet med examensarbetet var att med utgångspunkt i ett konkret exempel, beskriva hur företag kan organisera verksamheten för att ta till vara på de anställdas outnyttjade kreativitet. Materialet i examensarbetet kan mycket väl tillämpas och användas i andra organisationer än den studerade organisationen Ica DE Borlänge. Dock bör beaktande tas till den specifika kontexten som föreligger vid implementeringen av materialet. Med stöd av den teoretiska referensramen visar resultaten av analysen ett behov av en ny organisationsstruktur med tydliga roller och nya belöningssystem. Den studerade organisationen är en lärande organisation där ett medarbetarengagemang söker främjas. Genom en ny organisationsstruktur med tydliga roller ökar detta medarbetarengagemanget och fler genomförda förbättringar genomförs snabbare, vilket bidrar till att de anställdas outnyttjade kreativitet tillvaratas på ett framgångsrikt sätt. De nya belöningssystemen flyttar fokus till medarbetarengagemanget och förbättringsarbetet, vilket främjar ett genomsyrande Lean-tänkande i organisationen. Belöningssystemen skapar även jämnare produktionsflöden som höjer arbetssäkerheten, ökar produktionskvalitén, minimerar stress samt skapar goda förutsättningar för att beräkna personalbemanningen. Kvalitativa metoder har använts för datainsamlingen. Dessa utfördes genom en förstudie och en fallstudie. Fallstudien bestod utav bakgrundsintervjuer, en intervjustudie samt en observation. Det empiriska materialet visar att organisationen arbetar med ett omfattande förbättringsarbete i alla organisatoriska nivåer. Både chefer och medarbetare har viljan och ambitionen att få till ett framgångsrikt förbättringsarbete, men trots flera års arbete med Lean efterfrågas ändå mer tid, bättre organisationsstruktur samt en sambandskoordinatör med specialistkompetens som driver förbättringsarbetet framåt. Empirin ger en viss indikation på att förbättringsverksamheten har anpassats och organiserats till den befintliga organisationsstrukturen. Förbättringsarbetet torde bli mer framgångsrikt om verksamheten anpassas och organiseras utefter de anställdas outnyttjade kreativitet istället. I summering av slutsatsen åskådliggörs två centrala variabler som kan bidra till långsiktiga framgångar i arbetet med att tillvarata de anställdas outnyttjade kreativitet. En ny organisationsstruktur med tydliga roller som fokuserar på förbättringsarbetet samt nya belöningssystem för inlämnade förbättringsförslag, skulle vara av stor betydelse för ett långsiktigt medarbetarengagemang i en framgångsrik organisation.

Tempo no trabalho: a experiência dos gerentes médios

A sociologia das organizações ainda é realizada sob a construção de esquemas analíticos livres de tempo (CLARK, 1985; HASSARD, 2000; GIDDENS, 2003). No entanto, questões temporais permeiam toda e qualquer organização, o que torna o conceito de tempo de central importância para os estudos organizacionais. Com base nisso, esta pesquisa teve a ambição de abordar a dimensão temporal do trabalho nas organizações; sob a perspectiva dos indivíduos. E, dado que os gerentes médios vivenciam um duplo foco de pressão: originado da alta gerência e do nível operacional da organização, decidiu-se investigar como os gerentes médios experimentam o tempo no trabalho. Para desvendar a experiência temporal dos gerentes médios, foram analisadas, com a metodologia de análise de conteúdo, entrevistas com 20 profissionais de média gerência que trabalham em empresas que operam na cidade de São Paulo. A coleta do material de pesquisa ocorreu com entrevistas em profundidade semi-estruturadas. A análise das entrevistas sugere que embora o tempo no trabalho seja, por todos os profissionais entrevistados, definido como um recurso econômico, cuja utilização dever ser otimizada ao máximo, a experiência temporal entre os gerentes médios não é homogênea. Há fatores ambientais comuns a todos os entrevistados, que tendem a aproximar as experiências temporais dos mesmos. Tais fatores, que são a compressão do tempo, o sentido de urgência, as novas tecnologias, características intrínsecas ao papel de gerente e a organização de si próprios, das empresas e colaboradores, estão associados ao cenário econômico e social contemporâneo. No entanto, características relacionadas à idade, gênero, valores e experiências pessoais, além do segmento de atuação da empresa também impactam a experiência temporal dos gerentes médios e contribuem para a diversificação da maneira como os gerentes médios experimentam e lidam com as pressões temporais. Em síntese, a despeito dos fatores ambientais compartilhados, com destaque para a crescente compressão do tempo, a natureza humana e a impermanência dos fenômenos sociais desnudam a complexidade da experiência temporal dos gerentes médios no trabalho. E revelam que – apesar da homogeneidade, objetividade e linearidade representadas pelo relógio, ícone do tempo nas sociedades ocidentais contemporâneas – heterogeneidade, subjetividade e ciclicidade fazem parte da experiência temporal dos trabalhadores.

Análise sociológica do romance "Terras do sem fim"

Este trabalho consiste na análise sociológica do romance "Terras do Sem Fim", de Jorge Amado. Partimos da idéia de que a obra de arte não é apenas um reflexo da realidade mas que ela é capaz de reproduzir um determinado momento desta realidade, apreendendo-o em toda sua complexidade, embora através de sua própria especificidade. Procuramos portanto ao analisar esta obra captar o princípio estrutural que ordena o mundo ficcional e mostrar de que forma se faz a transposição do plano real ao plano romanesco. Em "Terras do Sem Fim" nos parece que as relações entre as personagens assim como sua trajetória são de terminadas pelo princípio do autoritarismo e da "malandragem”. Nesta sociedade cacaueira do princípio do século transposta para o romance, os coronéis, fazendeiros de cacau, dominam por meio da violência e da fraude, mas para dar livre curso à sua ambição ou para se realizarem no pleno individual, necessitam do concurso dos representantes dos grupos médios (advogados, médicos, funcionários públicos, jornalistas, etc.). Estes de melhor nível educacional, de origem urbana, detentores do "saber" utilizam-se desses trunfos para obterem dinheiro, prestígio social ou fama que os compensem pela sua submissão e lealdade aos coronéis. Em plano secundário, como na vida real, estão os trabalhadores e pessoas humildes que vivem sob a bota dos coronéis, não tendo maior peso político ou influência os acontecimentos. Para compreender essa estrutura social baseada na realidade baiana, partimos da análise da sociedade brasileira no, período estudado (Primeira República), analisando-a do ponto de vista econômico, político e social. Procuramos também mostrar como a formação e a vivência do escritor contribuem para a apreensão dessa realidade mas não seriam por si sós garantia dessa fidelidade que e, em última instância, determinada pela sensibilidade e pelo trabalho criador do artista.

Impacto da Lei de Acesso à Informação: os casos da Agência Nacional de Petróleo, Gás Natural e Biocombustíveis e das agências reguladoras federais

A publicação da Lei 12.527 em 2011, a Lei de Acesso à Informação, cuja vigência se deu a partir de maio de 2012, uma vez que o texto previa 180 dias para implementação, veio ratificar a instituição da transparência como regra e do sigilo como exceção para todos os níveis e esferas da administração pública brasileira. A entrada em vigor da lei colocou o desafio de transformá-la em instrumento efetivo de apoio a um governo mais aberto e responsivo. Assim, a Lei teve repercussões importantes nas repartições públicas, quanto a novos procedimentos e desenhos institucionais para dar conta de sua amplitude e ambição. Este trabalho realiza uma análise explorativa desses desdobramentos para o primeiro ano e meio de aplicação, tanto do ponto de vista quantitativo quanto qualitativo, para a práxis cotidiana nas Agências Reguladoras Federais e na Agência Nacional do Petróleo, Gás Natural e Biocombustíveis, em particular.

Business diplomacy: the compass rose of foreign markets

With transnational corporations (TNCs) around the world today numbering over 60,000 and more than 800,000 affiliates working abroad, it is easy to understand how modern day international business could have transformed into a major global player serving at the axis of politics, social and environmental responsibility. Additionally, with accountability to a large variety of both public and private stakeholders, all exerting significant power and influence, today’s global corporate structure is reinventing modern international relations, and in some cases, dominating it. (Muldoon 2005) This transformative nature of globalization today can also serve as a source of friction among this growing chorus of players and is bringing irreversible change to these relationships and how they impact and influence business around the world. (Muldoon 2005) From the largest to the smallest international corporation seeking to expand into new international markets, the challenges that come with corporate ambition can mean the difference between success and failure and they find a home at the intersection of international relations, diplomacy and economics. To successfully navigate these challenges, especially in emerging economies, a company must now factor in more than just the “bottom line” and address complex issues that include human rights differences, environmental regulations, labor rights and values of each country. (Henisz, 2014) Combined with modern-day mobility achieved through technology and the Internet, corporations today have a great capacity to reach targeted audiences and establish a presence, but it is this same technology that also allows for immediate response to any corporate action. This constant, 24-hour news cycle, where everyone is made to be a real-time reporter through social media, has created a situation that demonstrably necessitates the ability to not only 3 respond immediately, but also to have real-time understanding of the challenges faced by a corporation as it looks toward global expansion. International Business Diplomacy, or simply Business Diplomacy as it will be referred to in this paper, combines all of these nuanced factors into a relatively new discipline that offers companies looking to expand into new markets, guidelines and directives so that they can more strategically map corporate direction, limit risk and achieve their objectives. This paper will examine the history of diplomacy and how the concept of statecraft became intertwined with the increasing globalization of business. Following a scholarly examination of how modern Business Diplomacy came into being, and the unique challenges that come with its application, particularly the liabilities needed to be overcome, this paper will apply the concept to the Brazilian aerospace manufacturer Embraer, tracking its strategic emergence from a small, regionally focused aircraft producer to global leader in the regional and executive jet market platforms. It will then examine Embraer’s entrance into the Chinese market, where the company suffered from several missteps and eventually had to refocus its business model from commercial to executive jets. Finally, as globalization continues to “emancipate international business from its institutional and social constraints,” (Muldoon 2005) this paper will address how the relatively new and emerging discipline of Business Diplomacy is continuing to mature and grow in stature and influence through the proposition of a new challenge or “liability” that corporations must also overcome as they expand into new markets. Through the analysis of Embraer in China, this paper will introduce the Liability of Governance to the lexicon of Business Diplomacy and propose specific steps that a company can undertake to avoid it.

Os impactos da MP 579, convertida na lei 12.783, nos investimentos em geração de energia do Brasil

O ano de 2012 foi um marco para o setor elétrico brasileiro. Foi um ano de muitas surpresas, debates e mudanças de paradigmas. Um setor tido anteriormente como exemplo de estabilidade e conservadorismo, passou a ser alvo de dúvidas e críticas por parte de diferentes agentes, investidores, operadores, consumidores e governantes. As bases regulatórias do setor elétrico brasileiro são muito recentes. Entretanto é notável que houve um progresso nas últimas décadas, em direção a um melhor serviço prestado à população e ao desenvolvimento de um ambiente propício ao investimento. Ambos os objetivos foram acompanhados de uma maior preocupação com o atendimento da demanda por energia, crescente no país, e com a busca por tarifas baixas de forma a não haver impactos inflacionários. Desviando desta trajetória, a edição da MP 579 em setembro de 2012 levou a um clima de insegurança para novos investimentos devido à falta de clareza a cerca de muitas regras sancionadas, consequencia do insuficiente debate com o setor privado. A MP teve como ambição diminuir a tarifa de energia paga pelo consumidor final, e usou como principal mecanismo a não renovação das concessões de geração de energia, possibilidade prevista nos contratos de concessão de cada usina de geração de energia. Esta tese faz uma análise do setor de geração energia do Brasil. Nela é estudada a matriz energética, aspectos do modelo regulatório adotado, sua evolução nas últimas décadas, e a motivação para a sanção da MP. O objetivo central é estudar seu impacto nos investimentos no setor.

Reflexões sobre a interação entre estado e sociedade civil na política de criança e adolescente no município de São Paulo

A Constituição de 1988 trouxe em seu espírito e texto a participação social na elaboração e implementação de políticas públicas. Entretanto, a realização desse espírito não acontece sem que emerjam diferentes conflitos entre Estado e sociedade civil nos processos de tomada de decisão. Os conselhos de direitos, como o Conselho Municipal dos Direitos de Crianças e Adolescentes de São Paulo, e os conselhos de políticas sociais são o locus privilegiado da interação da sociedade civil e do Poder Público na definição e no controle das políticas públicas. Ainda, as parcerias entre Estado e organizações da sociedade civil perdem oportunidade e potência por responderem também a essa lógica deficiente da participação social. Isso é o que nos mostra a experiência do Fundo Municipal dos Direitos da Criança e do Adolescente de São Paulo.

O medo da morte e os temores infundados: uma investigação acerca da natureza da alma em Lucrécio.

Lucrèce, penseur latin du siècle I, avant J.C., écrire que le peur de la mort imputé par la religion et la superstition, nourrit le souhait à la richesse, l'ambition du pouvoir et les actes insensés, dont les conséquences se reflètent dans les maladies de l'âme. La terreur qui s'installe chez l'homme, à l'être confronté au décès, est aussi un obstacle à la liberté et à la vie équilibrée. Les craintes sans fondement seulement seraient surmonter, avec la compréhension de la nature et du mouvement de l'âme, en percevant leur génération, corporéité et finitude. Pour cela, la compréhension des atomes et du vide, les éléments primordiaux de la nature se basent tout la connaissance de l'âme. L'objectif de ce travail est enquêter la nature de l'âme dans Lucrèce, en présentant une réflexion sur les craintes sans fondement et la peur de la mort, comme une manière de percevoir le mouvement de la vie elle-même, et de que manière sa philosophie affronte à la crainte de la mort.