Angereds fritidscentrum : En spricka i välfärdsbygget

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 – 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden. En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.          Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering. I min studie kommer jag att undersöka det som verkade vara en enhetlig plan innehöll olika faktorer som synliggör dessa aktörers roller. Dessas roller och agerande visar på tendenser i något jag kallar sprickor i välfärden.  

Producentens roll och dess utveckling : Hur ny teknik påverkar producentens roll i musikproduktioner

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhållande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bättre förståelse om yrkets utveckling och hjälpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsområde därefter. En undersökning i form av intervjuer med två producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem är producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har påverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar på hur vi lär oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebära att man sköter om allt från teknik till komposition, för att bara nämna några ansvarsområden. En möjlig anledning till denna utveckling är hur datorns introduktion som ett verktyg i musikproduktion har öppnat dörren för flera att lära sig hantera den nödvändiga tekniken.  

Produktion av inspelad folkmusik : Intervjuundersökning om producentens roll under produktion av inspelad folkmusik

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka roller producenter av inspelad folkmusik i Sverige intar, för fortsatt forskning om producentroller inom ljudoch musikproduktion. Djupintervjuer med fem producenter verksamma i Sverige har genomförts. Tidigare forskning visar att producenter av inspelad musik som syftar till att skapa intäkter till skivbolag agerar ur olika roller. Teori för analys används från Gullö (2009) och Burgess (2013). Med användning av Gullös teoretiska modell för analys av producenters arbetssätt i inspelningsstudio visar resultatet att producenterna som skapar inspelad folkmusik intog en stöttande roll för att hjälpa artisten genomföra sina intentioner. Från resultatets jämförelse med Burgess producentyper agerade folkmusikproducenter nära typerna Artist, Underlättande eller Samarbetsvillig. Min tolkning av varför producenterna intar dessa roller är att folkmusikgenren är väldigt icke-kommersiell i den mening att artistens primära intentioner inte är att sälja så mycket som möjligt av en låt eller produktion.  

Reklambyråanställdas åsikter om yrkesrollen med fokus på kreativitet och kundrelationer : Semi-strukturerade djupintervjuer med art directors och originalare

Studiens syfte var att undersöka byråanställda art directors och originalares olika perspektiv på och förhållningssätt till sin yrkesroll med särskilt fokus på kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvämlighetsurval från nio reklambyråer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara något som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det främst handlar om hur art directors och originalare förhåller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna såg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de såg prestationsångest och utomståendes oförståelse av yrket som negativa.Det framkom även att art directors och originalare i första hand ser på kreativitet som problemlösning, dock såg de olika på problemlösning i sina respektive roller. De använde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade ångest på liknande sätt.Studien visade även att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och ämnet berördes återkommande i respondenternas svar under intervjuernas gång. De använde sig av samma metoder för att finna inspiration

Attraktivt arbete ur enhetschefers perspektiv : En kvalitativ studie genomförd i Falu kommun

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas. I studien har en kvalitativ forskningsmetod används för att uppnå en djupare förståelse kring enhetschefernas arbetssituation. Detta har bidragit till att ett hermeneutiska synsätt valts, då vi strävar efter att få en ökad förståelse. Studien genomfördes på Falu kommun, där sex enhetschefer inom omvårdnadsförvaltningen intervjuades. Resultatet visar att enhetscheferna är tillfredsställda med sin arbetssituation och upplever arbetet som attraktivt. Faktorer som varierande, handlingsfrihet, problemlösning, sociala kontakter och delar av erkänsla hör till attraktivitetsfaktorer i yrket. Enhetscheferna beskriver tre utvecklingsområden för att öka attraktiviteten. Det första innefattar ledarskapet i organisationen där brister förekommer inom kommunikation och planering. Andra utvecklingsområdet handlar om arbetstakten genom att individanpassa arbetsgruppernas storlek samt tid för reflektion och återhämtning. Tredje utvecklingsområdet enhetscheferna belyser är bristen på erkänsla från organisationen. Utöver enhetschefernas brister har vi identifierat ytterligare ett utvecklingsområde för att öka attraktiviteten. Under intervjuerna har det framkommit att det råder stor avsaknad av kollegor att "bolla idéer" med vilket i sin tur medför att arbetet upplevs som ensamt. För att motverka ensamheten är chefsgruppshandledning ett alternativ, där reflektion och feedback ingår. Forskningen visar att detta även leder till ökad självkänsla, engagemang.

Hälsofrämjande arbete på SSAB i Borlänge : Hälsofrämjande processer i arbetslivet och ledarskapets betydelse för medarbetarens hälsa

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter.

The importance of body-mass exponent optimization for evaluation of performance capability in cross-country skiing

Introduction Performance in cross-country skiing is influenced by the skier’s ability to continuously produce propelling forces and force magnitude in relation to the net external forces. A surrogate indicator of the “power supply” in cross-country skiing would be a physiological variable that reflects an important performance-related capability, whereas the body mass itself is an indicator of the “power demand” experienced by the skier. To adequately evaluate an elite skier’s performance capability, it is essential to establish the optimal ratio between the physiological variable and body mass. The overall aim of this doctoral thesis was to investigate the importance of body-mass exponent optimization for the evaluation of performance capability in cross-country skiing. Methods In total, 83 elite cross-country skiers (56 men and 27 women) volunteered to participate in the four studies. The physiological variables of maximal oxygen uptake (V̇O2max) and oxygen uptake corresponding to a blood-lactate concentration of 4 mmol∙l-1 (V̇O2obla) were determined while treadmill roller skiing using the diagonal-stride technique; mean oxygen uptake (V̇O2dp) and upper-body power output (Ẇ) were determined during double-poling tests using a ski-ergometer. Competitive performance data for elite male skiers were collected from two 15-km classical-technique skiing competitions and a 1.25-km sprint prologue; additionally, a 2-km double-poling roller-skiing time trial using the double-poling technique was used as an indicator of upper-body performance capability among elite male and female junior skiers. Power-function modelling was used to explain the race and time-trial speeds based on the physiological variables and body mass. Results The optimal V̇O2max-to-mass ratios to explain 15-km race speed were V̇O2max divided by body mass raised to the 0.48 and 0.53 power, and these models explained 68% and 69% of the variance in mean skiing speed, respectively; moreover, the 95% confidence intervals (CI) for the body-mass exponents did not include either 0 or 1. For the modelling of race speed in the sprint prologue, body mass failed to contribute to the models based on V̇O2max, V̇O2obla, and V̇O2dp. The upper-body power output-to-body mass ratio that optimally explained time-trial speed was Ẇ ∙ m-0.57 and the model explained 63% of the variance in speed. Conclusions The results in this thesis suggest that V̇O2max divided by the square root of body mass should be used as an indicator of performance in 15-km classical-technique races among elite male skiers rather than the absolute or simple ratio-standard scaled expression. To optimally explain an elite male skier’s performance capability in sprint prologues, power-function models based on oxygen-uptake variables expressed absolutely are recommended. Moreover, to evaluate elite junior skiers’ performance capabilities in 2-km double-poling roller-skiing time trials, it is recommended that Ẇ divided by the square root of body mass should be used rather than absolute or simple ratio-standard scaled expression of power output.

Physiological demands of competitive elite cross-country skiing

Introduction Researchers have, for decades, contributed to an increased collective understanding of the physiological demands in cross-country skiing; however, almost all of these studies have used either non-elite subjects and/or performances that emulate cross-country skiing. To establish the physiological demands of cross-country skiing, it is important to relate the investigated physiological variables to the competitive performance of elite skiers. The overall aim of this doctoral thesis was, therefore, to investigate the external validity of physiological test variables to determine the physiological demands in competitive elite cross-country skiing. Methods The subjects in Study I – IV were elite male (I – III) and female (III – IV) cross-country skiers. In all studies, the relationship between test variables (general and ski-specific) and competitive performances (i.e. the results from competitions or the overall ski-ranking points of the International Ski Federation (FIS) for sprint (FISsprint) and distance (FISdist) races) were analysed. Test variables reflecting the subject’s general strength, upper-body and whole-body oxygen uptake, oxygen uptake and work intensity at the lactate threshold, mean upper-body power, lean mass, and maximal double-poling speed were investigated. Results The ability to maintain a high work rate without accumulating lactate is an indicator of distance performance, independent of sex (I, IV). Independent of sex, high oxygen uptake in whole-body and upper-body exercise was important for both sprint (II, IV) and distance (I, IV) performance. The maximal double-poling speed and 60-s double-poling mean power output were indicators of sprint (IV) and distance performance (I), respectively. Lean mass was correlated with distance performance for women (III), whereas correlations were found between lean mass and sprint performance among both male and female skiers (III). Moreover, no correlations between distance performance and test variables were derived from tests of knee-extension peak torque, vertical jumps, or double poling on a ski-ergometer with 20-s and 360-s durations (I), whereas gross efficiency while treadmill roller skiing showed no correlation with either distance or sprint performance in cross-country skiing (IV). Conclusion The results in this thesis show that, depending on discipline and sex, maximal and peak oxygen uptake, work intensity at the lactate threshold, lean mass, double-poling mean power output, and double-poling maximal speed are all externally valid physiological test variables for evaluation of performance capability among elite cross-country skiers; however, to optimally indicate performance capability different test-variable expressions should be used; in general, the absolute expression appears to be a better indicator of competitive sprint performance whereas the influence of body mass should be considered when evaluating competitive distance performance capability of elite cross-country skiers.

Optimal V. O2max-to-mass ratio for predicting 15 km performance among elite male cross-country skiers

The aim of this study was 1) to validate the 0.5 body-mass exponent for maximal oxygen uptake (V. O2max) as the optimal predictor of performance in a 15 km classical-technique skiing competition among elite male cross-country skiers and 2) to evaluate the influence of distance covered on the body-mass exponent for V. O2max among elite male skiers. Twenty-four elite male skiers (age: 21.4±3.3 years [mean ± standard deviation]) completed an incremental treadmill roller-skiing test to determine their V. O2max. Performance data were collected from a 15 km classicaltechnique cross-country skiing competition performed on a 5 km course. Power-function modeling (ie, an allometric scaling approach) was used to establish the optimal body-mass exponent for V . O2max to predict the skiing performance. The optimal power-function models were found to be race speed = 8.83⋅(V . O2max m-0.53) 0.66 and lap speed = 5.89⋅(V . O2max m-(0.49+0.018lap)) 0.43e0.010age, which explained 69% and 81% of the variance in skiing speed, respectively. All the variables contributed to the models. Based on the validation results, it may be recommended that V. O2max divided by the square root of body mass (mL⋅min−1 ⋅kg−0.5) should be used when elite male skiers’ performance capability in 15 km classical-technique races is evaluated. Moreover, the body-mass exponent for V . O2max was demonstrated to be influenced by the distance covered, indicating that heavier skiers have a more pronounced positive pacing profile (ie, race speed gradually decreasing throughout the race) compared to that of lighter skiers.

Anmälningspliktens komplexitet : En kvalitativ studie om förskolepersonals upplevelser av anmälningsprocesser

I föreliggande kvalitativa studie var syftet att undersöka hur förskolepersonal upplever och resonerar i anmälningsprocesser samt vilka aspekter de anser vara främjande respektive hindrande för arbetet i dessa. Studiens empiriska material har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Det övergripande resultatet visar att förskolepersonal upplever anmälningsprocesser som komplexa då de måste förhålla sig till omständigheter på såväl en mikro- som en mezzo- och makronivå. Omständigheterna utgörs bland annat av individuella roller och rollkonflikter, gruppdiskussioner och hänsynstagande till kollegor samt rådande samhällsnormer. Det är också den upplevda komplexiteten i anmälningsprocesserna som gör att förskolepersonal resonerar huruvida en anmälan ska göras eller inte. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskning gjord på området men är något som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Resultatet visar vidare på att förskolepersonal anser det som främjande med stöd och rådgivning från kollegor och andra professioner för att få hjälp med arbetet i anmälningsprocesserna.

Uppfattningar om en organisationsförändring : En fallstudie av en förändrad ledningsorganisation avseende Barn- och ungdomsförvaltningen i Rättviks kommun

Studien syftar till att undersöka effekter av en genomförd förändring av ledningsorganisationen inom Rättviks kommuns Barn- och ungdomsförvaltning. Mot denna bakgrund formuleras följande frågeställningar: - Hur har de önskade effekterna av den genomförda organisationsförändringen fått genomslag med avseende på hur verksamheten styrs och koordineras i praktiken? - Hur uppfattar de involverade aktörerna den nuvarande organisationsformens funktionalitet? - I vad mån har den nya organisationen löst de problem som var orsak till att omorganisationen genomfördes? Studien är en kvalitativ fallstudie. Bolman och Deal (2005) anlägger fyra olika perspektiv på organisationer, nämligen strukturellt, Human Relation (HR), politiskt och symboliskt, d.v.s. ett tvärvetenskapligt angreppssätt, på hur organisationer och deras verksamhet kan beskrivas, tolkas och förstås. Det är också dessa perspektiv som utgör grundstommen i den analys som görs av resultatet av studien. Har då Barn- och ungdomsförvaltningen blivit mera välfungerande och i så fall på vilka sätt? Den nya organisationsstrukturen uppfattas som ändamålsenlig och i huvudsak välfungerande, d.v.s. den skapar många av de förutsättningar som behövs för att det ska vara möjligt att hantera problem, optimera resurser och koordinera verksamheten trots att det i intervjuerna framkommer kritiska synpunkter, samtidigt som enkätsvaren i övervägande grad är positiva. Bilden skulle kunna uppfattas som motsägelsefull, men som vi argumenterar för så behöver det inte vara fallet. De problem som finns beror inte i de flesta fall på brister i den organisatoriska strukturen, utan snarare på andra faktorer, t.ex. att verksamheten har ett komplext innehåll samt på hur aktörerna spelar sina roller. Den huvudsakliga förbättringspotentialen verkar inte finnas i att den organisatoriska strukturen förändras, men ändå kan ändå en del aspekter av den nuvarande organisationsstrukturen diskuteras i fråga om tänkbara alternativa lösningar.

Vad kan följeforskning bidra med?

Följeforskning uppfattas från en del håll att kunna ge nya möjligheter att bidra till att utveckla både teorier om utvecklingsprojekt, såväl som att bidra till en förbättrad praktik. Samtidigt hörs kritiska röster som framhåller följeforskningens kontrollerande funktion och risker för att det begränsar ett innovativt tänkande. Syftet med detta paper är att redovisa erfarenheter från fyra följeforskningsprojekt som används som exempel för att fokusera följande frågeställningar: Hur kan följeforskare: a) skapa och spela sina roller i relation till de förväntningar som finns? b) ge återkoppling för att öka projektens chanser att kunna nå uppsatta mål? c) bidra till en kunskapsutveckling om förändringsprocesser?

De anställdas outnyttjade kreativitet : En fallstudie på Ica DE Borlänge

Syftet med examensarbetet var att med utgångspunkt i ett konkret exempel, beskriva hur företag kan organisera verksamheten för att ta till vara på de anställdas outnyttjade kreativitet. Materialet i examensarbetet kan mycket väl tillämpas och användas i andra organisationer än den studerade organisationen Ica DE Borlänge. Dock bör beaktande tas till den specifika kontexten som föreligger vid implementeringen av materialet. Med stöd av den teoretiska referensramen visar resultaten av analysen ett behov av en ny organisationsstruktur med tydliga roller och nya belöningssystem. Den studerade organisationen är en lärande organisation där ett medarbetarengagemang söker främjas. Genom en ny organisationsstruktur med tydliga roller ökar detta medarbetarengagemanget och fler genomförda förbättringar genomförs snabbare, vilket bidrar till att de anställdas outnyttjade kreativitet tillvaratas på ett framgångsrikt sätt. De nya belöningssystemen flyttar fokus till medarbetarengagemanget och förbättringsarbetet, vilket främjar ett genomsyrande Lean-tänkande i organisationen. Belöningssystemen skapar även jämnare produktionsflöden som höjer arbetssäkerheten, ökar produktionskvalitén, minimerar stress samt skapar goda förutsättningar för att beräkna personalbemanningen. Kvalitativa metoder har använts för datainsamlingen. Dessa utfördes genom en förstudie och en fallstudie. Fallstudien bestod utav bakgrundsintervjuer, en intervjustudie samt en observation. Det empiriska materialet visar att organisationen arbetar med ett omfattande förbättringsarbete i alla organisatoriska nivåer. Både chefer och medarbetare har viljan och ambitionen att få till ett framgångsrikt förbättringsarbete, men trots flera års arbete med Lean efterfrågas ändå mer tid, bättre organisationsstruktur samt en sambandskoordinatör med specialistkompetens som driver förbättringsarbetet framåt. Empirin ger en viss indikation på att förbättringsverksamheten har anpassats och organiserats till den befintliga organisationsstrukturen. Förbättringsarbetet torde bli mer framgångsrikt om verksamheten anpassas och organiseras utefter de anställdas outnyttjade kreativitet istället. I summering av slutsatsen åskådliggörs två centrala variabler som kan bidra till långsiktiga framgångar i arbetet med att tillvarata de anställdas outnyttjade kreativitet. En ny organisationsstruktur med tydliga roller som fokuserar på förbättringsarbetet samt nya belöningssystem för inlämnade förbättringsförslag, skulle vara av stor betydelse för ett långsiktigt medarbetarengagemang i en framgångsrik organisation.

Efeito da velocidade de aquecimento nas propriedades de produtos da cerâmica estrutural

Heating rate is one of the main variables that determine a fire cycle. In industrial processes that use high temperatures, greater fire great can reduce the cost of production and increase productivity. The use of faster and more efficient fire cycles has been little investigated by the structural ceramic industry in Brazil. However, one of the possibilities that aims at modernizing the sector is the use of roller kilns and the inclusion of natural gas as fuel. Thus, the purpose of this study is to investigate the effect of heating rate on the technological properties of structural ceramic products. Clay raw materials from the main ceramic industries in the state of Rio Grande do Norte were characterized. Some of the raw materials characterized were formulated to obtain the best physical and mechanical properties. Next, raw materials and formulations were selected to study the influence of heating rate on the final properties of the ceramic materials. The samples were shaped by pressing and extrusion and submitted to rates of 1 °C/min, 10 °C/min and 20 °C/min, with final temperatures of 850 °C, 950 °C and 1050 °C. Discontinuous cycles with rates of 10 °C/min or 15 °C/min up to 600 °C and a rate of 20 °C/min up to final temperature were also investigated. Technological properties were determined for all the samples and microstructural analysis was carried out under a number of fire conditions. Results indicate that faster and more efficient fire cycles than those currently in practice could be used, limiting only some clay doughs to certain fire conditions. The best results were obtained for the samples submitted to slow cycles up to 600 °C and fast fire sinterization up to 950 °C. This paper presents for the first time the use of a fast fire rate for raw materials and clay formulations and seeks to determine ideal dough and processing conditions for using shorter fire times, thus enabling the use of roller kilns and natural gas in structural ceramic industries

Temporal variability of soil CO2 emission after conventional and reduced tillage described by an exponential decay in time model

A quantificação do impacto das práticas de preparo sobre as perdas de carbono do solo é dependente da habilidade de se descrever a variabilidade temporal da emissão de CO2 do solo após preparo. Tem sido sugerido que as grandes quantidades de CO2 emitido após o preparo do solo podem servir como um indicador das modificações nos estoques de carbono do solo em longo termo. Neste trabalho é apresentado um modelo de duas partes baseado na temperatura e na umidade do solo e que inclui um termo exponencial decrescente do tempo que é eficiente no ajuste das emissões intermediárias após preparo: arado de disco seguido de uma passagem com a grade niveladora (convencional) e escarificador de arrasto seguido da passagem com rolo destorroador (reduzido). As emissões após o preparo do solo são descritas utilizando-se estimativa não linear com um coeficiente de determinação (R²) tão alto quanto 0.98 após preparo reduzido. Os resultados indicam que nas previsões da emissão de CO2 após o preparo do solo é importante considerar um termo exponencial decrescente no tempo após preparo.