Barns naturvetenskapliga lärande i förskolans miljö : En studie om utforskandet av och förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande samt pedagogers användande av läroplanen

Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

Sex ända in i skolbänken : En kvalitativ intervjustudie ur religionslärares perspektiv

Det här är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka hur religionskunskapslärare undervisar om sexualitet i skiljelinjen mellan att upprätthålla antidiskrimineringslagen och värdegrunden, i samband med att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Med kvalitativ forskningsintervju som metod, intervjuades fem religionskunskapslärare som undervisar på både gymnasiet och för grundskolans senare år. Därefter analyserades lärarnas utsagor utifrån toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och existentiell relationspedagogik som teoretiska ramverk i syfte att tolka vilka didaktiska aspekter, möjligheter och svårigheter som är förknippat med deras undervisning om sexualitet. Resultatet visade att det fanns många likheter i hur de bedrev sin undervisning. Samtliga lärare upplevde att det finns en spänning mellan att värna om antidiskriminering och att skapa förståelse för religioners synsätt på sexualitet. Mangrant värnade de om rätten till att styra över sitt eget liv men också att det fanns nyansskillnader i vad man tryckte på i värdegrunden. Lärarna beskrev att de hanterade värdegrundskonflikter genom att markera, dra gränser mellan religionens och samhällets normer och diskutera. Vidare beskrev lärarna både didaktiska möjligheter och svårigheter med att undervisa om sexualitet inom religionsämnet och att de upplevde detta på olika sätt. För en stor del av de intervjuade fanns en gemensam nämnare i att det förekom didaktiska svårigheter förknippat med elevers negativa inställningar till homosexualitet men också om det fanns elever som tidigare varit utsatt för något.

Fyra förskollärares uppfattning om hur TV och film påverkar barns samspel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare upplever att tre- till femåriga förskolebarns samspel påverkas av deras TV- och filmupplevelser. Frågeställningarna berör på vilket sätt förskollärarna upplever att TV och film påverkar barns samspel positivt och/eller negativt. Fyra förskollärare vales med hjälp av idealtypiskt urval och intervjuades med hjälp av öppna frågeställningar vilka förväntades ge oss möjlighet att fördjupa oss i vad informanterna sett och upplever när det gäller förskolebarnens TV- och filminspirerade samspel. Det teoretiska ramverk som använts i analysen av intervjuerna är Sociala aktiviteter, Medierade aktiviteter samt Kreativa aktiviteter. Dessa bygger på Strandbergs tolkning av Vygotskij och den Sociokulturella teorins tankar kring utveckling och lärande. Resultaten visar på att förskollärarna upplever att TV och film bidrar med delad kunskap, artefakter, karaktärer samt regler vilka blir verktyg som hjälper barnen att hitta vägar in i samspel. Brist på delad kunskap kring TV och film, samt okreativa förhållningssätt till regler och karaktärer hämtade från TV och film blir hinder för barnen i deras samspel.

Arbetsplatslärande ur ett informellt perspektiv på Husqvarna Group : En kvalitativ fallstudie om medarbetares upplevelser av lärande

Forskning har visat att informellt lärande företräder den största delen av allt lärande förekommande inom arbetsplatser. Syftet med denna studie var att ur ett medarbetarperspektiv undersöka förutsättningar och potentiella förbättringsmöjligheter för arbetsplatslärande, med betoning på det informella lärandet. Studien är kvalitativ och utfördes inom två utvecklingsavdelningar på Husqvarna Group genom semistrukturerade intervjuer med sammantaget sex medarbetare och två chefer. Data analyserades med en fenomenologisk ansats, och resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att formellt- och informellt lärande är svårt att särskilja från varandra. Det påvisade även att lärande förekommer oavsett om det finns en strategi och medvetenhet om vad det är. I studien framkom att informellt lärande stod för den huvudsakliga delen av lärandet inom arbetsplatserna, men att det i stor utsträckning figurerade omedvetet bland medarbetarna. Avslutningsvis bedömdes medvetandegörande bland medarbetarna som essentiellt för att ytterligare kunna främja lärande inom avdelningarna.

Möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. : En beskrivning av barns egna upplevelser

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner. 

Barns intryck av omgivningen på en ortopedteknisk avdelning : - En kvalitativ studie om hur barn uppfattar miljön och mötet på en ortopedteknisk avdelning

Bakgrund: För att uppnå en god barnanpassad vård inom ortopedteknik krävs information om hur barn uppfattar mötet på en ortopedteknisk avdelning. Genom att ta del av barns tankar, åsikter och förslag kan verksamheter i framtiden lättare argumentera för exempelvis hur lokaler bör inredas och hur man bör bemöta barn.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever mötet på en ortopedteknisk avdelning i avseendet vårdmiljö och möte med ortopedingenjören.   Metod: En kvalitativ metod där deltagarna får rita och berätta kallad “Draw and tell” och åtta intervjuer med barn mellan 6 till 12 år om deras upplevelse efter besöket hos en ortopedingenjör genomfördes. Intervjuerna transkripterades och en innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Vissa gemensamma faktorer hittades i intervjuerna så som att det ansågs att det samtalades för mycket utan att engagera barnet samt att aktiviteter som fanns sågs som bra då det kunde bli lite väntan under besöket. Det fanns flera förslag på andra aktiviteter som önskades under väntan och speglade barnens egna intressen så som datorspel och böcker.   Slutsats: Denna studie visar att det som ortopedingenjören är viktigt att engagera barnen vid mötena samt att aktiviteter finns till hands under långa väntetider.   Nyckelord: Barns upplevelser, ortopedteknik, ortopedingenjör, bemötande, miljö

Barns och föräldrars upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad : 12 månader efter diagnostillfälle

Varje år drabbas 250-300 barn under 15 år av cancer i Sverige. Tidigare ansågs barncancer nästintill obotligt, men dagens framsteg inom medicin har gjort att allt fler barn överlever sin cancer och perspektivet inom hälso- och sjukvård har därmed ändrats radikalt. När barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. I denna kaotiska situation är ett bra bemötande av största vikt. För att kunna ge ett bra bemötande och god omvårdnad till barnet och familjen krävs att barnsjuksköterskan har kompetens och kommunikativ förmåga. Även ett bra samarbete mellan barnsjuksköterskan och familjen är av stor vikt. Syftet med studien var att beskriva barns, två till fem år, och deras föräldrars upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad, 12 månader efter diagnostillfället. Studien är en kvalitativ studie med deduktiv ansats, där intervjuerna analyserats med innehållsanalys utifrån Swansons omvårdnadsteori. 12 barn i åldern två till fem år ingick i studien, och föräldrarna medverkade som komplement till barnens deltagande. Resultatet visar att barnsjuksköterskans bemötande har stor betydelse för barns och föräldrars upplevelser och välbefinnande i omvårdnaden. Viktigast för ett bra bemötande var delaktighet, tillgänglighet och kontinuitet, information samt att ha ett barnperspektiv. För att skapa bästa förutsättningarna för ett bra bemötande krävs att barnsjuksköterskan gör barnet och familjen delaktiga i vården, ser barnet som en individ och har kompetens och kunskap. Mer forskning behövs kring hur barn och familjer upplever barnsjuksköterskans bemötande och hur det påverkar deras upplevelser av vården, inte bara inom barnonkologisk omvårdnad utan även generellt inom pediatrisk omvårdnad.

Biståndshandläggare inom äldreomsorgens upplevelse av sin arbetssituation : En kvalitativ studie ur ett salutogent perspektiv

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. 

Konnektorer i inlärarsvenska på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 – en longitudinell analys ur ett funktionellt perspektiv

Syftet med avhandlingen har varit att granska finska inlärares konnektorbruk på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 longitudinellt ur ett funktionellt perspektiv. Jag har studerat vad som är kännetecknande för konnektorbruket på dessa CEFR-nivåer och i vilken funktion konnektorerna har använts på dessa nivåer. Vidare har jämförts konnektorbruket i materialet med det som sägs i CEFR-kriterierna. Slutligen har jag också granskat hur konnektorbruket utvecklas. Som material har jag använt berättande texter (n=303) skrivna av 101 finskspråkiga grundskolelever och gymnasister. Materialet ingår i projektet Topling – Inlärningsgångar i andraspråket vid Jyväskylä universitet. I avhandlingen har använts såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Jag har räknat konnektorernas och konnektorkategoriernas frekvenser samt analyserat i vilka funktioner konnektorerna har använts. I den funktionella analysen har använts systemisk-funktionell lingvistik (Halliday & Matthiessen 2004) samt Labovs (1972) modell om berättelsestrukturen. Analysen har visat att konnektorbruket skiljer sig mellan CEFR-nivåerna A1, A2 och B1. Antalet konnektorer ökar såväl från nivå A1 till A2 som från nivå A2 till nivå B1 och andelen additiva och målspråksavvikande konnektorer minskar medan andelen temporala, kausala och komparativa konnektorer samt att ökar. Konnektorerna har använts först och främst i deras prototypiska funktioner på alla dessa CEFR-nivåer. Vissa konnektorer (när, eftersom, att) verkar även ha en funktion i berättelsestrukturen. Om man jämför konnektorbruket med CEFR-kriterierna kan man konstatera att inlärare på nivå A1 använder pronomenet den i stället för sedan även om denna konnektor nämns i CEFR-kriterierna på nivå A1. Konnektorbruket verkar utvecklas på det sättet att antalet konnektorer samt andelen additiva, temporala och komparativa konnektorer samt att ökar. Andelen additiva konnektorer och målspråksavvikande konnektorer minskar. Vidare börjar inlärare använda mera olika konnektorer och på nivå B1 även mindre frekventa konnektorer som om och fast. I fortsättningen borde man granska konnektorbruket i olika texttyper samt studera om explicit undervisning påverkar inlärares konnektorbruk.

Sagans betydelse för barns språkliga och emotionella utveckling i förskolan : En intervjustudie om hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor som ett hjälpmedel till barns språkliga och emotionella utveckling. För att göra detta har jag använt kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på tre olika förskolor. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i mina intervjuer för att undersöka hur samarbetet mellan pedagoger och barn ser ut i sagoarbetet. Mitt resultat visar att pedagogerna är överens om att litteraturen är mycket viktig för barnens utveckling och att det finns många olika metoder som man kan använda sig av i arbetet med sagorna. Pedagogerna var överens om att man måste variera arbetssättet för att göra sagorna mer levande och därmed väcka barnens intresse för litteratur.