Skapa förutsättningar för att implementera Lean production i en tillverkningsprocess som kännetecknas av HVLV : - En fallstudie på Tibrokök Sverige AB

Idag är det vanligt att företagen konkurrerar med produkter som innefattar en fysisk vara som har utvidgats med olika tjänster för att kunna tillfredsställa kundens behov. I takt med detta ökar produkternas komplexitet och högre krav ställs på leverantörerna. Denna utveckling har lett till att många företag som tillverkar produkter med hög variation måste arbeta helt kundorderstyrt för att kunna tillgodose kundernas ökande krav. Företagen som tillverkar dessa komplexa produkter har en tillverkning som karaktäriseras av hög variation och låg volym vilket benämns med förkortningen HVLV. Utmaningen för dessa HVLV-företag ligger i att ha en hög produktmixflexibilitet med så låg resursanvändning som möjligt. För att effektivisera verksamheten har många företag därför intresserat sig för Lean production som har visat sig vara ett framgångsrikt koncept för tillverkande företag runt om i världen som effektiviserat sin produktion. Ett flertal artiklar har uppmärksammat begränsningar vid implementeringen av Lean production i HVLV-miljöer. Artiklar pekar vidare på behovet av ytterligare forskning kring Lean productions applicerbarhet i HVLV-miljöer och detta var uppkomsten till examensarbetets bakgrund och syfte. En fallstudie har genomförts på Tibrokök som är ett företag med en helt kundorderstyrd produktion som kännetecknas av HVLV. Med hjälp av fallstudien syftar examensarbetet till att undersöka om verktygen processkartläggning inkl. tidsstudier och layoutflödesdiagram kan bidra till att skapa förutsättningar för implementering av Lean production i en enskild tillverkningsprocess i en HVLV-miljö. Trots att verktygen har behövt anpassas något så anses de ha varit användbara och bidragande till skapandet av förutsättningar för implementering av Lean production i denna HVLV-miljö. Detta eftersom vi kunde identifiera många orsaker till slöseri samt ta fram ett förslag som skapar effektiviseringar av Tibroköks ytbehandlingsprocess i det framtida läget.

Revision i små aktiebolag : En kvalitativ studie om varför små aktiebolag väljer att revidera sina räkenskaper trots att de inte omfattas av revisionsplikten

Bakgrund Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 i Sverige. Detta innebar att cirka 250,000 små aktiebolag inte längre var tvingade till revision. Idag har det gått drygt fem år sedan beslutet togs om att avskaffa revisionsplikten och trots detta väljer en del små aktiebolag att revidera sina räkenskaper. Syfte Syftet med studien var att få en djupare förståelse för varför små aktiebolag, som inte omfattas av revisionsplikten, väljer att revidera sina räkenskaper. Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med företagsrepresentanter för små aktiebolag. Det empiriska materialet har analyserats genom en innehållsanalys. Slutsats Vår studie visar att små aktiebolag efterfrågar frivillig revision främst av fyra anledningar. Dessa är:  Spritt delägarskap  Försäkran om att den interna bokföringen är korrekt  Rutinmässigt av företagsledning med erfarenhet från revisionspliktade företag  Önskan om att uppfattas som legitima

”Ska jag jobba med en ny, gud vad jobbigt. Dom kan ju ingenting” : En undersökning om socialisationsprocesser för nyanställda

Denna studie grundar sig i att rekryteringsbehoven inom vård och omsorg i Sverige ökar enligt SKL (2015). Personalbristen leder till en konkurrens om arbetskraft bland organisationer. En lösning på detta problem är kunskap och förståelse för människors socialisation, med fokus i arbetslivet. För att på detta sätt kunna underlätta organisationens hantering för att behålla personal. Utgångspunkten för studien är att det tycks krävas mer forskning kring vilken betydelse chefers stöd och kollegors relationer har på nyanställdas socialisationsprocess. Syftet med denna studie är således att undersöka hur ett företag inom vård och omsorgssektorn arbetar med socialisationsprocessen av nyanställda med fokus på relationer och chefers stöd. Forskning som berör nyanställdas socialisationsprocesser belyser kollegor som ett verktyg för att få tillgång till viktiga resurser exempelvis tyst kunskap. Chefer behöver vara närvarande och ge feedback. Organisationskulturen påverkar som en del av organisationens personlighet. Studien bygger på en abduktiv ansats och kvalitativa intervjuer, då intresset låg på individens tolkning och upplevelse av deras socialisation till företaget. Elva intervjuer har genomförts, fyra ansvariga chefer och sju nyanställda har deltagit i studien. Resultatet från intervjuerna har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att chefernas medvetenhet om vad individen går igenom i sin socialisationsprocess påverkar processen och chefernas stöd till de nyanställda. Kollegor är inte bara ett verktyg för nyanställda till viktiga resurser, utan behöver även ta på sig ett stort ansvar för individens introducerade till den sociala miljön på arbetsplatsen. Dock behöver individen vara öppen och aktiv för att få stöd från kollegorna. För att personalen ska dela organisationskulturen behöver de få vara involverade i förändringar och gemensamma mål. Dessa genomsyrar hela verksamheten, vilket underlättar nyanställdas socialisationsprocess. Vid nyanställdas socialisation har HR funktionen en stor del om processen blir lyckad eller inte.

De nya EU-direktiven om hållbarhetsrapportering : En fallstudie genomförd på Stora Enso

Bakgrund Denna uppsats behandlar de nya EU-kraven som föreslås träda i kraft från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Uppsatsen har undersökt hur Stora Enso arbetar med hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer. Detta eftersom att Stora Enso var det första börsnoterade företaget i Sverige vars hållbarhetsrapportering granskats av en tredje part. Vidare siktar denna uppsats på att ge de företag som ej tidigare har erfarenhet från hållbarhetsrapportering en inspirationskälla, som stöd i upprättningen av egna hållbarhetsrapporter. Syfte Syftet med den här fallstudien är att beskriva hur ett företag som redan innan EU-kraven börjat tillämpats rapporterat i enlighet med dessa, och hur de aktivt arbetar med hållbarhetsrapportering. Metod Fallstudie: intervjuer och dokumentanalys. Slutsats Det är viktigt att hela tiden fortsätta förbättra företagets hållbara utveckling och dess mål. Stora Ensos hållbarhetsrapportering kopplades ihop med den hållbara utvecklingen i stort, och här sågs att rapporteringen har hjälpt Stora Enso att uppnå och utveckla sina hållbarhetsmål. Utan hållbarhetsrapporteringen skulle Stora Ensos positiva utveckling inte varit lika omfattande. Utifrån de intervjuer som genomfördes konstaterades det att GRI:s riktlinjer medför både en fördel och en nackdel: de är väldigt omfattande.

Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 : En jämförelsestudie mellan två branscher

Titel: Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 Författare: Angelica Höglund och Julia Wiman Handledare: Klas Sundberg Bakgrund och problem: Det nya K-regelverket som infördes 1 januari 2014 innebär att mindre onoterade företag idag har valmöjligheten att välja mellan regelverken K2 och K3. För dessa mindre företag är valet av regelverk viktigt då det kommer att påverka företagets räkenskaper. Syfte: Syftet med studien är att studera fördelningen av K2 och K3 för mindre onoterade företag inom två olika branscher, dessa är byggbranschen och juridik,- ekonomi- och konsultbranschen, samt vilka faktorer som kan påverka valet av regelverk. Teori: Studien bygger på två teorier, dessa är positive accounting theory och institutionell teori. Metod: I studien används en kvantitativ forskningsmetod där årsredovisningar har granskats och sammanställts, samt en kvalitativ metod som bygger på fyra semistrukturerade intervjuer där de identifierade faktorerna analyserats utifrån en analysmodell. Resultat och slutsats: Utifrån det empiriska materialet identifierades sju faktorer, dessa var leasing, företagets storlek, rättvisande bild, revisorns påverkan, komponentavskrivning, kostnad/nytta och koncernredovisning. Ovanstående faktorer har kategoriserats och analyserats utifrån PAT och institutionell teori. Förslag till vidare forskning: Ett förslag vore att forska vidare på de identifierade faktorerna för att undersöka i hur stor utsträckning de påverkar företagens beslut. En intressant studie hade även varit att genomföra en fallstudie som utgår från att upprätta en årsredovisning utifrån både K2 och K3 för att studera de skillnader som kan uppkomma.

Effektivisering av mjukvaruinstallationer : Genom automatiserad mjukvarudistribution

Software deployment, eller mjukvarudistribution översatt till svenska kan ses som processen där alla aktiviteter ingår för att göra en mjukvara tillgänglig för användare utan en manuell installation på användarens dator eller annan maskin. Det finns ett flertal software deployment-verktyg, som hanterar automatiska installationer, tillgängliga för företag på marknaden idag.  Avdelningen HVDC på ABB i Ludvika har behov att börja använda ett verktyg för automatiserade installationer av mjukvaror då installationer idag utförs manuellt och är tidsödande. Som Microsoftpartners vill ABB se hur Microsofts verktyg för mjukvarudistribution skulle kunna hjälpa för detta behov.  Vår studie syftade till att undersöka hur arbetet med installationer av mjukvara ser ut idag, samt hitta förbättringsmöjligheter för installationer som inte kan automatiseras i nuläget. I studien ingick även att ta fram ett generellt ramverk för hur verksamheter kan gå tillväga när de vill börja använda sig utav software deployment-verktyg. I ramverket ingår en utformad kravspecifikation som ska utvärderas mot Microsofts verktyg.  För att skapa en uppfattning om hur arbetet i verksamheten ser ut idag har vi utfört enkätundersökning och intervjuer med personal på HVDC. För att utveckla ett ramverk har vi använt oss av insamlade data från de intervjuer, enkätundersökning och gruppintervju som utförts, detta för att identifiera krav och önskemål från personalen hos ett software deployment-verktyg. Litteraturstudier utfördes för att skapa en teoretisk referensram att utgå ifrån vid utvecklande av ramverket och kravspecifikationen.  Studien har resulterat i en beskrivning av software deployment, förbättringsmöjligheter i arbetet med installationer av mjukvara samt ett generellt ramverk som beskriver hur verksamheter kan gå tillväga när de ska börja använda ett software deployment-verktyg. Ramverket innehåller också en kravspecifikation som använts för att utvärdera Microsofts verktyg för mjukvarudistribution. I vår studie har vi inte sett att någon tidigare har tagit fram ett generellt ramverk och kravspecifikation som verksamheter kan använda sig av som underlag när de ska börja använda ett software deployment-verktyg. Vårt resultat av studien kan täcka upp detta kunskapsgap.    

Betydelsen av socialt ansvar : En kvalitativ studie om ideella elitidrottsföreningars sociala samhällsengagemang

De ideella elitidrottsföreningarna börjar till stor del bli kommersialiserade och gränsen mellan dem och vinstdrivande företag är på väg att suddas ut. De är dock fortfarande en ideell idrottsförening till formen som ska vara allmännyttig, demokratisk, ha folkrörelsekaraktär, vara jämlik och jämställd – de ska med andra ord genom sin huvudsakliga verksamhet bidra till samhället. Trots det tenderar elitidrottsföreningarna att ta ytterligare samhällsansvar genom att bedriva olika projekt och verksamheter med syfte att på olika sätt hjälpa till exempel utsatta grupper i samhället. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse de sociala samhällsengagemangen har för ideella elitidrottsföreningar i förhållande till deras intressenter. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med representanter från fem olika ideella elitidrottsföreningar har vi skapat en förståelse kring deras sociala ansvarstagande för att därefter tolka vilken betydelse detta har för föreningarna och för vilka de arbetar med socialt ansvarstagande. Uppsatsen bidrar till att förstå att det finns nya strategier att använda sig av när det handlar om att bedriva en ideell elitidrottsförening. Vi önskar att uppsatsen kan bidra till att inspirera personer inom föreningsvärlden att våga gå nya vägar när det kommer till att leda och utveckla Sveriges idrottsföreningar.

Upplevelser av samarbete, sammanhållning, förtroende och kollegialt stöd i en statlig myndighets virtuella team: En kvalitativ intervjustudie

Studiens syfte var att undersöka individens upplevelse gällande samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd i ett virtuellt team i jämförelse med ett traditionellt team. Studien genomfördes på en rikstäckande myndighet som arbetat med virtuella team i tio år. I studien deltog sju intervjupersoner varav fyra personer var män och tre personer kvinnor som valdes ut genom ett målstyrt urval. Personerna var mellan 28 och 62 år gamla och hade haft en anställning inom vald organisation under minst två år. Personerna ingick i samma team men hade olika platsbundenheter. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftade tidigare teori om utmaningar i utvecklande av samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd inom virtuella team. Intervjupersonerna upplevde ett starkare samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd för de kollegor som var samplacerade och såg därmed ingen nytta av det virtuella teamet. 

Arbetstidsförkortning och pykisk hälsa : En kvalitativ studie om implementering av kortare arbetsdag

Det rapporteras flitigt i media om att sjukskrivningar pga. av utbrändhet fortsätter att öka under 2000-talet, att människor i Sverige har svårt att få ihop sin tillvaro på ett långsiktigt hållbart sätt. Målet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka om en reduktion av arbetstiden påverkat arbetstagarens psykiska hälsa positivt. Studien bygger på en enkätundersökning och två uppföljande djupintervjuer riktade mot ett enda företag. Efter att ha sammanställt materialet har uppsatsens författare kunnat dra vissa slutsatser om kopplingen mellan arbetstidsförkortning och förbättrat psykiskt mående.   Resultatet visade att alla respondenter i studien upplevt en betydande positiv förbättring av sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande.

Utveckling av programvara för läsning och skrivning till iButton

Dagens dataloggare har många funktioner vilket avspeglas i programvaran som används för att kommunicera med dem. De har fler funktioner än vad enskilda företag och privatpersoner behöver vilket gör programvaran onödigt komplicerad. Genom att minska antalet inställningsmöjligheter kan programvaran göras mindre, snabbare och lättare att lära sig. Arbetet utfördes hos Inventech Europe AB som tillhandahöll dataloggare för temperatur- och fuktighetsmätning. De ville undersöka möjligheterna att utveckla ett program som personer med begränsad datorvana snabbt kunde lära sig att använda. Därför var syftet med detta arbete att utreda hur ett sådant program kunde se ut. Arbetets fokus låg på designprocessen. Genom olika UML-diagram visualiserades de olika momenten i processen. Då projektet var relativt litet valdes en utvecklingsprocess som följer vattenfallsmodellen där de olika stegen (specifikation, design, implementation, test) utförs i följd. Det förutsätter att ett steg är färdigt innan nästa steg påbörjas. Modellen fungerar bäst när projektet är mindre och väldefinierat. Tyvärr ändrades företagets krav på hur programmet skulle fungera flera gånger under arbetets gång. Därmed borde en mer flexibel utvecklingsprocess ha valts för att ge utrymme för förändringar som kunde uppkomma under projektets gång. Slutresultatet blev en funktionsprototyp som var lätt att använda och inte hade fler inställningsmöjligheter än nödvändigt. Funktionsprototyp kan användas som bas för att lägga till egen skräddarsydd funktionalitet. För att visa detta inkluderades ytterligare två funktioner. En av funktionerna var möjligheten att kunna spara insamlad data till en extern databas som sedan kunde användas som källa till andra program vilka exempelvis skulle kunna visualisera data med hjälp av olika grafer. För att lätt kunna identifiera olika inkopplade dataloggare inkluderades även möjligheten att namnge de olika enheterna.

Förväntningsgapet i Sverige : Påverkar storleken på revisionsbyrån?

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Teoretisk referensram Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.  Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Metod I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät. Resultat Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet. Analys Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet. Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete. Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar. Slutsats Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.

Att redovisa humankapital i konsultföretags årsredovisningar : Är det möjligt?

Att företag ska visa en så rättvisande bild av sin verksamhet som möjligt i årsredovisningarna har blivit ett allmänt accepterat faktum. Den här studien behandlar och granskar om och hur konsultföretag redovisar sitt humankapital samt om det är möjligt att komplettera årsredovisningen med en icke obligatorisk humankapitalsvärderingsmodell, likt hur GRI fungerar idag.  Syftet med uppsatsen är således att förklara hur konsultfirmor hanterar redovisning av humankapital, samt att baserat på det ge förslag till kompletteringar till årsredovisningen som gör årsredovisningen mer rättvisande.  I den teoretiska referensramen presenteras olika definitioner samt tidigare forskning inom redovisning, redovisning av humankapital samt de vanligaste förslagen till humankapitalsvärderingsmodeller. I studien har det brukats en kvalitativ metod med redskapen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.  Analysen fokuserar på vad det arbete som bedrivs idag i konsultföretag med humankapitalsredovisning innebär samt vad som eventuellt kan tilläggas det redan existerande arbetet. I analysen behandlas även konsultföretagens åsikter angående de humankapitalsvärderingsmodeller som finns.  Exempel på viktiga slutsatser som kan dras av analyskapitlet är att det med absolut säkerhet kan sägas att det finns en möjlighet och en vilja från konsultföretag att komplettera årsredovisningar med humankapitalsvärderingsmodeller. Anledningen till att värderingsmodellen läggs som komplement är att det är svårt att införa humankapitalsvärderingsmodeller i den officiella årsredovisningen, med tanke på rådande värderingsprinciper för tillgångar. 

Globala försörjningsbeslut i en industriell kontext

Purpose – The purpose with this study is to investigate which factors that needs to be considered for sourcing decisions to ensure an optimal long-term decision, and which of these factors that can be quantified in a product costing model. To fulfill this purpose two research questions have been proposed: Which factors needs to be considered for a sourcing decision? Which of these factors that needs to be considered can be quantified in a product costing model? Method – A case study was conducted to fulfill the purpose of this study. The case study produced empirical data through interviews and document studies. The empirical data was interpreted and analyzed on the basis of the theoretical framework, created through literature studies. This process produced the result of this study. Findings – Factors to be considered for a sourcing decision have been identified and categorized in four over-arching categories: unit cost, logistical factors, capability factors and risk factors. These factors have been quantified in a product costing model. A preparatory decision model was created to further integrate some risk factors that could not be quantified. Implications – Both the make or buy decision and the manufacturing location decision have been considered in the product costing model presented in this study. The product costing model visualize and take into account hidden costs, rarely considered in sourcing decisions. This further enables optimal long-term sourcing decisions. Limitations – Risk factors remain difficult to quantify. This makes it difficult to determine the cost of risk factors, and as a result of that, to include them in a product costing model. Companies with similar conditions suites the model since the case study was conducted at only one company. Whether the product costing model is true for business in other contexts remain uncertain.

Utformning av tak och möjligheter med automation av takstolstillverkning i trä

Purpose: The purpose of this work is to increase the possibilities of designing building components for specific demands to increase the building’s value, and to investigate how the possibilities can be affected by automating the production process. Method: The theoretical framework, which this study is based on, was collected using literature studies and was thereafter combined with the empirics, which were retrieved from qualitative methods as interviews and planned observations. A case study was made of the building Ormhuset in Jönköping. Findings: The objective of this work is to investigate the possibilities for designing roofs by using new automation methods for the production process of wooden roof structures. This study implies that parametric design can be used to generate new innovative shapes and designs that are optimised according to specific criteria. Furthermore, an increased use of automation in the production process of wooden roof trusses result in cheaper roof trusses, regardless of their shapes. The generated optimized designs are therefore cheaper and easier to produce using more automation in the production process. Implications: If parametric design is used, almost any kind of shapes can be generated and optimised. To ensure manufacturability of a design, an early connection between architect and manufacturer is important. Furthermore, increased use of automation can lead to easier and faster production of roof trusses and investing in more automation can be relevant for companies with large production volumes. Using digital files to control the manufacturing machines is time saving. There are alternative manufacturing methods for advanced roof structurers in wood, which are better suited for production, which cannot be rationalized as for roof trusses. Constraints for increased automation are often a high investment cost and limited space. Limitations: If the study is performed on another case than Ormhuset and with other respondents, the result might have differed but could be similar, why this study is not generally valid but only shows one possible outcome.

En jämförelse av upplevd produktivitet samt arbetstillfredsställelse mellan aktivitetsaserade och traditionella kontor.

Purpose: The aim with this study is to compare perceived productivity and job satisfaction between activity based offices and traditional offices. The goal is to investigate, through a quantitative comparison, productivity and job satisfaction between the office types, and if generations perceive this differently. Method: The method used in this study is a quantitative method, in form of a questionnaire. The questionnaire used was taken from a study made by Sahlström and Severin (2015) at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The same questionnaire was taken because it had already been quality assured and had good content for the survey. Four IT companies were included in the study. Two of them had activity based offices and two of them had traditional office type. Literature review has also been a method in order to get a deeper understanding of the subject. Findings: The results of the study show that there are differences between the two office types in perceived productivity and job satisfaction. The traditional office type showed the best results. However, this result can be discussed since the two traditional offices differed widely in their responses. The results also show that there are differences between the generations experiencing productivity and job satisfaction of the various offices. The elder generation, Baby boomers, shows better results on the traditional office type and the younger generation, Generation Y, shows better results on the activity based offices. Implications: One conclusion to be drawn from this is that employees at traditional offices are more satisfied with their working place and experience increased productivity than employees on activity based offices. However, these results may be due to other factors than how the office environment affects the employees. Therefore, these results will not be recommended. Another conclusion is that the Baby boomers are experiencing higher productivity and job satisfaction of traditional office and Generation Y experiences higher productivity and job satisfaction on activity based office. These results can be recommended. Limitations: The limitations of this study are to examine only IT companies in Sweden with a maximal amount of employees of 150 persons. The results are, apart from the scattered results in the first issue, generally valid and can be applied to other IT companies. To succeed fully applicable results, a survey with more companies involved had been better. Then, detections of anomaly would easier have been discovered and possible disregards of certain results could have been done. Keywords: Perceived productivity - Self-rated assessment of employees on their own productivity. Traditional offices - In this work traditional offices includes cell offices and shared rooms. Activity based offices - Office where employees have no fixed work place and there are often zones to support different types of working.