992 resultados para Sirera, Rodolf, 1948- . Caverna


Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

L'objectiu general de la tesi s analitzar els objectius i les hiptesis de qu Pompeu Fabra (1891-1948) va partir en la codificaci de la sintaxi del catal i la metodologia que va fer servir. Per fer-ho s'ha identificat, buidat i analitzat la terminologia de 995 textos de Fabra, classificats segons la seva importncia. Com a resultat s'ha obtingut una descripci de les concepcions fabrianes de sintaxi i proposici, de canvi sintctic, de variaci sintctica, de codificaci sintctica i de la relaci que Fabra hi estableix. Els resultats d'aquesta descripci s'han contrastat amb els d'estudis anteriors de l'obra fabriana. Finalment, s'han establert les perspectives que aquest resultats obren a nous estudis sobre les fonts de l'obra de Fabra, les seves coincidncies amb altres terics del mn i la seva influncia en obres catalanes posteriors.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

El objetivo de este trabajo es analizar desde una perspectiva neo institucional la configuracin del departamento del Valle en calidad de regin poltico administrativa en el perodo 1910-1948. Para alcanzar este propsito, nos concentramos en el estudio de las instituciones o reglas de juego impulsadas, defendidas y promulgadas por la figura del gobernador en calidad de funcionario pblico y primera autoridad de los vallunos o valle-caucanos. Las fuentes centrales son los Informes anuales del Gobernador antes los miembros de la Asamblea departamental, libros de viajeros y algunos de los peridicos de circulacin local y regional en las primeras dcadas del siglo XX. Para desarrollar este objetico hemos divido el trabajo en dos partes; en la primera, integrada por tres captulos nos distanciamos de las explicaciones actuales referentes a la creacin del departamento del Valle y proponemos una nueva interpretacin, centrada en el descontento de las municipalidades ubicadas en el valle geogrfico del ro Cauca Cali, Buga, Palmira, entre otras por las reglas de juego promulgadas desde Popayn para reinvertir los recaudos fiscales provenientes de sus rentas. De igual forma, con base en la nocin de path dependence estudiamos las herencias coloniales y decimonnicas que tuvieron que enfrentar los gobernadores vallunos para poder configurar la nueva regin poltica administrativa. Nos referimos a la inestabilidad del orden poltico, a la ausencia de vas y sistemas de comunicacin y a los mtodos tradicionales en la produccin agropecuaria. En la segunda parte integrada por tres captulos y las conclusiones analizamos las instituciones impulsadas por el gobernador del departamento del Valle para consolidar la nueva regin poltico administrativa, propsito que nicamente era posible si superaban los path dependence o herencias coloniales y decimonnicas. El estudio se focaliza en las reglas de juego impulsadas por la primera autoridad de los vallunos para: 1). Alcanzar paz poltica o paz pblica, en calidad de factor determinante en el mantenimiento del orden social; 2). Estimular la apertura y construccin de vas de comunicacin y obras de infraestructura; 3). Modernizar los mtodos de produccin agropecuaria. Finalmente, en las conclusiones sealamos algunas problemticas que se deben abordar en las futuras investigaciones y de esta manera darle continuidad a la propuesta analtica desarrollada en este trabajo.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Este trabajo consta de cuatro captulos. El primero, Crisis poltica, diversificacin econmica y cambio social, ofrece una visin de conjunto del perodo objeto de nuestro estudio. El repaso de las condiciones sociales, econmicas y polticas que le caracterizaron permite entender los desplazamientos de los fines de la educacin primaria y el marco de las condiciones dentro de las cuales se configuraron los sujetos: maestros y nios escolarizados. El segundo, Deconstruccin y construccin de identidades: los maestros entre 1925 1948, se arma sobre la base de una serie de preguntas tendientes a dilucidar en ltima instancia si el sujeto maestro fue capaz de gestionar respuestas a los regmenes de verdad establecidos y adoptar posiciones discursivas anti-hegemnicas, en un momento de irrupcin de las ideas socialistas que convocaron acciones polticas contestatarias. El tercero, Nios e imaginarios: los nuevos saberes subjetivizantes, se introduce en la manera cmo los nios fueron objeto de estudio e intervencin. En medio de la enorme influencia que sobre los intelectuales ejercieron las modernas ciencias humanas y los saberes que se desarrollaron sobre el nio, este captulo analiza sobre todo los dispositivos que se pusieron en marcha para intervenir sobre la mente y el cuerpo de los nios con fines de regeneracin racial. El cuarto, La Escuela Nueva y las otras miradas en torno a lo escolar, refiere a las nuevas pedagogas desde finales del siglo XIX y principios del XX y a la manera cmo stas operaron sobre los nios rurales y urbanos institucionalizados. En este captulo se debate en torno a la formacin del individuo y a los fines econmicos, sociales, morales y polticos vinculados con lo educativo. Cierra el captulo una mirada sobre la centralizacin y tecnificacin del Ministerio de Educacin, que bajo la influencia de la Escuela Nueva arm una organizacin administrativa escolar fuertemente inspirada en sus planteamientos pedaggicos.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Containment, as conceived by the US government official George Kennan, was an aggressive attempt to cause the Soviet Cold War empire to disintegrate. This can is demonstrated by the case study of how the USA, Britain, and France tried to instrumentalise renegade Tito's Yugoslavia as a wedge to break up the cohesion of the Communist regimes within the Soviet sphere. They supported Tito against subversion and planned Soviet-orchestrated military attack from its neighbouring states; Western plans for the support of Yugoslavia included plans for a selective use of nuclear weapons.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna uppsats r att underska det sociala rekryteringsmnstret bland kvinnliga elever vid Falu folkskollrarinneseminarium under perioden 1876-1948. Kllmaterialet utgrs av uppgifter om faderns yrke hmtade ur seminariets matriklar. Uppsatsen syftar ocks till att jmfra resultatet med en liknande kartlggning av de manliga seminaristerna vid Karlstads folkskollrarseminarium, detta fr att ska utrna huruvida den vedertagna uppfattningen om skillnaderna i socialt rekryteringsmnster mellan knen stmmer. Resultatet visar att de kvinnliga seminaristerna kom frn skilda sociala frhllanden. ven om flertalet rekryterades ur samhllets mellanskikt, s hade anmrkningsvrt mnga jordbruks- eller arbetarbakgrund, framfr allt under underskningsperiodens tidigare skede. Vidare framkom att folkskollrarna, svl kvinnliga som manliga, i frsta hand rekryterades ur vad som i underskningen benmns som Socialgrupp 2. Vissa olikheter mellan de tv seminarierna kunde dock pvisas, vilket kan frklara tidigare forsknings stllningstaganden. De mest ptagliga var, att kvinnorna oftare hade fder som var egna fretagare eller tjnstemn, medan de manliga seminaristerna i strre utstrckning kom frn lantbrukar- eller arbetarhem.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med uppsatsen r att underska elevernas sociala bakgrund p Elementarlroverket fr flickor i Falun under tidsperioden 1875-1948. De kllor som ligger till grund fr underskningen bestr av noteringar om fdernas yrke hmtade ur matriklar frn flickskolans arkiv. Uppsatsen mnar ocks underska hur undervisningsplanen sg ut och vilka flickor som, nr mjlighet fanns, tog sig vidare till gymnasium eller vilka som fick avsluta sin utbildning fr att tervnda hem. Kartlggningen ver flickornas sociala bakgrunder undersks ver tid fr att se om ngon frndring skett i den sociala rekryteringen. Resultatet visar att eleverna vid flickskolan frmst kom frn samhllets mellersta skikt ngot som i underskningen benmns som Socialgrupp 2. Underskningen visade ven att flickornas fder i frsta hand utvade yrken inom yrkeskategorin tjnstemn p mellanniv. Nr det kommer till vilka flickor som lste vidare p gymnasium var det i frsta hand flickor ur samhllets hgsta skikt, Socialgrupp 1 som tog sig vidare till hgre utbildning. De elever som avbrt sina studier frndrades ver tid och varierade ocks med social bakgrund.

Relevância:

20.00% 20.00%

Publicador:

Resumo:

Underskningen syftar till att granska Hgerns, Socialdemokraternas, Bondefrbundets och Folkpartiets strategier gentemot kommunisterna infr riksdagsvalet 1948. Detta grs genom en retorisk analys av negativt kampanjande i partiernas valfilmer, men ocks genom att granska negativ retorik i deras valmanifest. r 1948 valdes eftersom det var en uttalad unik valrrelse, mycket p grund av att det fanns djupa konfliktlinjer i den nationella svl som den internationella politiken. Det var ocks det frsta valet efter andra vrldskriget. En av studiens slutsatser r att samtliga partier framstllde kommunisterna som ett hot i det under-skta kllmaterialet, men Socialdemokraterna kritiserades vid flest tillfllen. Resultatet visar ocks att den negativa retoriken i valmanifesten inte alltid verensstmmer med valfilmernas innehll. Studien visar ven att Socialdemokraternas valfilm var den enda som inte innehll tydlig kritik riktat mot kommunisterna, vilket kan tyda p ett ambivalent frhllningsstt. Par-tierna anvnde framfr allt logos och pathos fr att vertyga vljarna, varav den sistnmnda ges utrymme att anvndas i film. Tv av partierna, Hgern och Bondefrbundet, kan ha haft en medveten strategi att frska vertala unga mnniskor att inte rsta p kommunisterna. Till sist, kommunisterna var enkla att kritisera eftersom de var en del av en strre rrelse och kunde drfr frknippas med Sovjetunionens handlingar.