The sea-level conundrum: case studies from palaeo-archives

Uncertainties in sea-level projections for the 21st century have focused ice sheet modelling efforts to include the processes that are thought to be contributing to the recently observed rapid changes at ice sheet margins. This effort is still in its infancy, however, leaving us unable to make reliable predictions of ice sheet responses to a warming climate if such glacier accelerations were to increase in size and frequency. The geological record, however, has long identified examples of nonlinear ice sheet response to climate forcing (Shackleton NJ, Opdyke ND. 1973. Oxygen isotope and paleomagnetic stratigraphy of equatorial Pacific core V28–239, late Pliocene to latest Pleistocene. Geological Society of America Memoirs145: 449–464; Fairbanks RG. 1989. A 17,000 year glacio-eustatic sea level record: influence of glacial melting rates on the Younger Dryas event and deep ocean circulation. Nature342: 637–642; Bard E, Hamelin B, Arnold M, Montaggioni L, Cabioch G, Faure G, Rougerie F. 1996. Sea level record from Tahiti corals and the timing of deglacial meltwater discharge. Nature382: 241–244), thus suggesting an alternative strategy for constraining the rate and magnitude of sea-level change that we might expect by the end of this century. Copyright © 2009 John Wiley & Sons, Ltd.

Abiotic drivers and plant traits explain landscape-scale patterns in soil microbial communities

The controls on aboveground community composition and diversity have been extensively studied, but our understanding of the drivers of belowground microbial communities is relatively lacking, despite their importance for ecosystem functioning. In this study, we fitted statistical models to explain landscape-scale variation in soil microbial community composition using data from 180 sites covering a broad range of grassland types, soil and climatic conditions in England. We found that variation in soil microbial communities was explained by abiotic factors like climate, pH and soil properties. Biotic factors, namely community- weighted means (CWM) of plant functional traits, also explained variation in soil microbial communities. In particular, more bacterial-dominated microbial communities were associated with exploitative plant traits versus fungal-dominated communities with resource-conservative traits, showing that plant functional traits and soil microbial communities are closely related at the landscape scale.

Climate change impacts on crop productivity in Africa and South Asia

Climate change is a serious threat to crop productivity in regions that are already food insecure. We assessed the projected impacts of climate change on the yield of eight major crops in Africa and South Asia using a systematic review and meta-analysis of data in 52 original publications from an initial screen of 1144 studies. Here we show that the projected mean change in yield of all crops is − 8% by the 2050s in both regions. Across Africa, mean yield changes of − 17% (wheat), − 5% (maize), − 15% (sorghum) and − 10% (millet) and across South Asia of − 16% (maize) and − 11% (sorghum) were estimated. No mean change in yield was detected for rice. The limited number of studies identified for cassava, sugarcane and yams precluded any opportunity to conduct a meta-analysis for these crops. Variation about the projected mean yield change for all crops was smaller in studies that used an ensemble of > 3 climate (GCM) models. Conversely, complex simulation studies that used biophysical crop models showed the greatest variation in mean yield changes. Evidence of crop yield impact in Africa and South Asia is robust for wheat, maize, sorghum and millet, and either inconclusive, absent or contradictory for rice, cassava and sugarcane.

Comparative biology of mammalian telomeres: hypotheses on ancestral states and the roles of telomeres in longevity determination

Progressive telomere shortening from cell division (replicative aging) provides a barrier for human tumor progression. This program is not conserved in laboratory mice, which have longer telomeres and constitutive telomerase. Wild species that do ⁄ do not use replicative aging have been reported, but the evolution of different phenotypes and a conceptual framework for understanding their uses of telomeres is lacking. We examined telomeres ⁄ telomerase in cultured cells from > 60 mammalian species to place different uses of telomeres in a broad mammalian context. Phylogeny-based statistical analysis reconstructed ancestral states. Our analysis suggested that the ancestral mammalian phenotype included short telomeres (< 20 kb, as we now see in humans) and repressed telomerase. We argue that the repressed telomerase was a response to a higher mutation load brought on by the evolution of homeothermy. With telomerase repressed, we then see the evolution of replicative aging. Telomere length inversely correlated with lifespan, while telomerase expression co-evolved with body size. Multiple independent times smaller, shorter-lived species changed to having longer telomeres and expressing telomerase. Trade-offs involving reducing the energetic ⁄ cellular costs of specific oxidative protection mechanisms (needed to protect < 20 kb telomeres in the absence oftelomerase) could explain this abandonment of replicative aging. These observations provide a conceptual framework for understanding different uses of telomeres in mammals, support a role for human-like telomeres in allowing longer lifespans to evolve, demonstrate the need to include telomere length in the analysis of comparative studies of oxidative protection in the biology of aging, and identify which mammals can be used as appropriate model organisms for the study of the role of telomeres in human cancer and aging. Key words: evolution of telomeres; immortalization; telomerase; replicative aging; senescence.

Keep making sense

In a number works Jerry Fodor has defended a reductive, causal and referential theory of cognitive content. I argue against this, defending a quasi-Fregean notion of cognitive content, and arguing also that the cognitive content of non-singular concepts is narrow, rather than wide.

Climate change and water in the UK: past changes and future prospects

Climate change is expected to modify rainfall, temperature and catchment hydrological responses across the world, and adapting to these water-related changes is a pressing challenge. This paper reviews the impact of anthropogenic climate change on water in the UK and looks at projections of future change. The natural variability of the UK climate makes change hard to detect; only historical increases in air temperature can be attributed to anthropogenic climate forcing, but over the last 50 years more winter rainfall has been falling in intense events. Future changes in rainfall and evapotranspiration could lead to changed flow regimes and impacts on water quality, aquatic ecosystems and water availability. Summer flows may decrease on average, but floods may become larger and more frequent. River and lake water quality may decline as a result of higher water temperatures, lower river flows and increased algal blooms in summer, and because of higher flows in the winter. In communicating this important work, researchers should pay particular attention to explaining confidence and uncertainty clearly. Much of the relevant research is either global or highly localized: decision-makers would benefit from more studies that address water and climate change at a spatial and temporal scale appropriate for the decisions they make

GPVI potentiation of platelet activation by thrombin and adhesion molecules independent of Src kinases and Syk.

We show that Syk is critical for lamellipodia formation on a range of immobilized proteins but that this can be overcome by addition of thrombin. Further, we reveal a novel role for GPVI in supporting thrombin-induced activation, independent of Syk and Src kinases.

Utvärdering av nytt ekipage för vidaretransport av bränsleflis

SammanfattningHögskolan Dalarna har i samarbete med Naturbränsle i Mellansverige AB genomfört studier på ett nytt fordon för transport av skogsflis. Eftersom fordonet är utrustat med kran och skopa, innebär det att flisskördaren kan tippa flisen direkt på marken, eller på en i förväg utlagd duk för att förhindra att föroreningar (grus, sten etc.) följer med vid lastningen av fordonet. Pro-jektet har finansierats av Statens Energimyndighet (STEM) samt genom naturabidrag från del-tagande företag.Studier har även genomförts på lastväxlarfordon med container för att jämförelser skall kunna göras mellan de båda fordonstyperna. Studierna pekar på att det nya transportfordonet sanno-likt är ett bättre alternativ på stora objekt med långa transportavstånd och på objekt med otill-räcklig uppställningsplats för containrar. Mycket talar också för att det nya fordonet kan an-vändas på mycket små objekt under förutsättning att de ligger efter samma vägsträckning och under förutsättning att flisskördarens initialkostnad kan hållas på en rimlig nivå.Tidsstudier har också genomförts på flisskördarens arbete, eftersom det i vissa delar är direkt beroende på vilket vidaretransportfordon som används. I de fall vidaretransporten sker med lastväxlarfordon vägs flisen innan den tippas i containern (en åtgärd för att fordonet inte skall överskrida tillåten lastvikt). Om lastvikten inte är begränsande genomför flisskördaren vissa åtgärder för att lastvolymen i respektive container skall kunna maximeras (t.ex. utjämning och viss packning av flisen med hjälp av kranen). Dessa fordonsspecifika åtgärder tog i genom-snitt 0,09 min/m3s (fördelade på 17% vägning, 41% tippning och 42% utjämning/packning).I det fall vidaretransporten sker med det nya fordonet behöver flisskördaren inte väga flisen eftersom bilen är försedd med kranvåg. Däremot tillkommer andra arbetsuppgifter för flis-skördaren, t.ex. preparering av avläggsutrymmet (snöpackning, sten- och buskröjning), och/ eller hantering och utläggning av dukar. Dessa arbetsmoment tog i genomsnitt 0,10 min/m3s när dukar användes (fördelade på 8% sten-/buskrensning, 50% hantering av dukar och 41% tippning) och 0,05 min/m3s när flisen tippades direkt på marken (fördelade på 17% sten-/buskrensning och 83% tippning av flis i container). De fordonsspecifika arbetsuppgifterna som genomförs av flisskördaren tar m.a.o. ungefär lika lång tid när vidaretransporten genom-förs med lastväxlarfordon som med det nya fordonet när dukar används. Om flisen tippas på packad snö (inga dukar används) halveras den fordonsspecifika arbetstiden. I förhållande till flisskördarens totala arbetstid för flisning och transport utgör dock de fordonsspecifika arbets-uppgifterna en mindre andel, eller ca 15% av totala arbetstiden vid ett terrängtransportavstånd på ca 100 m när vidaretransporten sker med lastväxlarfordon eller det nya fordonet och dukar används, samt 8% när transporten sker med det nya fordonet och inga dukar används.Arbetstiden för vidaretransporten är i huvudsak beroende av transportsträckan och medel-transporthastigheten. När lastväxlarfordon används är arbetstiden dessutom beroende av lastvolymen (antalet containrar och deras volym) samt om tippmöjligheter endast finns på dragfordonet (containrar på släp måste omlastas till dragfordon innan flisen kan tippas) eller om tippmöjligheter finns på såväl dragbil som släp. Om släpet inte kan medföras till uppställ-ningsplatsen för containrarna (p.g.a. alltför smal och kurvig väg eller utrymmesbrist för vänd-ning av fordonsekipaget) påverkas även arbetstiden av avståndet mellan containrar och släp samt av medelhastigheten vid ”skotning” av containrar till släpet.Medelhastigheten vid transport på landsväg var densamma för de båda fordonstyperna (drygt 66 km/tim). Medelhastigheten var även densamma på skogsbilväg med god standard (ca 40 km/tim) och normal standard (ca 25 km/tim). Däremot pekar studien på att medelhastigheten på sämre skogsbilvägar är något lägre för det nya fordonet (knappt 20 km/tim) jämfört med lastväxlarfordonen (ca 20 km/tim). Medelhastigheten vid ”skotning” av containrar varierade mellan ca 5 km/tim och ca 25 km/tim beroende på transportavstånd och vägstandard.Arbetstiden för avställning av containrar på avverkningsobjektet (exkl. transport) låg i genom-snitt på ca 4 minuter för lastväxlarfordon med 2 containrar (en container på bilen och en på släpet). För lastväxlarfordon med tre containrar (en container på bilen och två på släpet) tog avställningen i genomsnitt drygt 13 minuter. Vid hämtning av flis på avverkningsobjektet tog lastningen för fordon med två containrar drygt 12 minuter och för fordon med tre containrar knappt 23 minuter. Lossning av flis vid värmeverk (inkl. vägning av fordon etc.) tog i genom-snitt ca 18 minuter för fordon med två containrar (tipp på bil och släp) och ca 35 minuter för fordon med tre containrar (endast tipp på bil).Lastning av flis på det nya transportfordonet tog i genomsnitt knappt 44 minuter när dukar användes och drygt 35 minuter när inga dukar användes. Tiden för lossning av flis på värme-verk/terminal varierade mellan ca 13 och 23 minuter med ett medelvärde på ca 17 minuter.Med underlag av genomförda tidsstudier har arbetstiden för transport (inkl. flisskördarens for-donsspecifika arbetsuppgifter) beräknats för tio avverkningsobjekt belägna i trakten av Mock-fjärd (total volym ca 4 000 m3s). Transportavståndet till mottagande värmeverk var mellan ca 30 och 60 km (enkel väg). Vid transport med lastväxlarfordon (2 + 3 containrar) har arbets-tiden beräknats till ca 122 G0-tim. Vid transport med det nya fordonet beräknas arbetstiden till ca 137 G0-tim när dukar används och ca 124 G0-tim när inga dukar används. Den totala transportsträckan har beräknats till ca 4 640 km när lastväxlarfordon används och ca 4 100 km när det nya fordonet används. I jämförelse med lastväxlarfordon visar studierna att det nya fordonet bl.a. har följande fördelar: •Transporterna kan ske mer planerat och i en lugnare takt (stressmomentet försvinner).•Beroendeförhållandet mellan fordonsförare och flisskördarens förare försvinner (vid transport med lastväxlarfordon krävs ständiga kontakter mellan förarna).•Risken för störningar i transportflödet minskar (fordonet kan lätt dirigeras om till andra objekt i händelse av maskinhaveri på flisskördaren, tjälrestriktioner etc.).•Miljövinsterna blir större jämfört med lastväxlarfordon som måste ställa ut tomma containrar innan flisningen kan påbörjas (mindre avgasutsläpp, väg- och broslitage).•Eftersom fordonet är utrustat med egen lastningsutrustning finns inget behov av last-maskiner på terminaler.•Möjligheter finns att lagra flisen kortare eller längre tid på avläggsplatsen (vid ett sy-stem baserat på lastväxlarfordon måste all lagring i skog ske i form av osönderdelat bränsle, alternativt sönderdelas bränslet och transporteras till terminal för lagring).Till nackdelarna med det nya transportfordonet hör bl.a. risken för att föroreningar följer med vid lastningen samt att framkomligheten på smala och krokiga skogsvägar är sämre jämfört med lastväxlarfordonet som kan ställa av släpet och ”skota” fram containrarna.

Bone healing in critical-size defects treated with new bioactive glass/calcium sulfate: A histologic and histometric study in rat calvaria

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Estatuto biológico do processamento de informação mental

Raciocinando no contexto do programa neomecanicista para a Biologia, estudamos a natureza do processamento de informação no sistema vivo em geral, e no cérebro humano em particular, onde uma aplicação do modelo da Auto-Organização nos conduz à hipótese do Supercódigo. Este seria um programa mental, molecularmente codificado, responsável pelas competências inatas, como a competência lingüística. Fazemos também uma comparação entre nossa hipótese e a da Linguagem do Pensamento, proposta por Jerry Fodor.