Disquisitiones practicae

Invokaatio: In nom. Jesu!

Uusi tulkinta Sveno Jacobin kirjakokoelmaan ja teologisiin näkemyksiin

Kirjallisuusarvostelu

Calculs de modèles d'atmosphères hors-ETL avec métaux pour les étoiles de type sdO : le cas particulier de SDSS J1600+0748

Nous présentons nos grilles de modèles d'atmosphères pour les étoiles sous-naines chaudes de type O (sdO) soit : des modèles classiques hors-ETL H, He, des modèles hors-ETL avec, en plus, du C, N, O et finalement des modèles incluant C, N, O, Fe. En utilisant les raies de Balmer et d'hélium dans le domaine du visible, nous avons fait des comparaisons entre les spectres théoriques de nos différentes grilles afin de caractériser les effets des métaux. On trouve que ces effets dépendent à la fois de la température et de la gravité. De plus, l'abondance d'hélium a une influence importante sur les effets des métaux; une abondance d'hélium faible (log N(He)/N(H) < -1,5) occasionne des effets assez importants alors qu'une abondance plus élevée tend à réduire ces mêmes effets. Nous avons aussi trouvé que l'ajout du fer (en abondance solaire) ne cause que des changements relativement faibles à la structure en température et, par le fait même, aux profils des raies d'hydrogène et d'hélium, par rapport aux changements déjà produits par le C, N, O (en abondance solaire). Nous avons utilisé nos grilles pour faire une analyse spectroscopique du spectre à haut signal sur bruit (180) et basse résolution (9 Å) de SDSS J160043.6+074802.9 obtenu au télescope Bok. Notre meilleure ajustement a été obtenu avec notre grille de spectres synthétiques incluant C, N, O et Fe en quantité solaire, menant aux paramètres suivants : Teff = 68 500 ± 1770 K, log g = 6,09 ± 0,07, and log N(He)/N(H) = -0,64 ± 0,05, où les incertitudes proviennent uniquement de la procédure d'ajustement. Ces paramètres atmosphériques, particulièrement la valeur de l'abondance d'hélium, placent notre étoile dans une région où les effets des métaux ne sont pas très marqués.

Calidad de vida en personas con hemofilia: una revisión de la literatura

Introducción: La hemofilia es una enfermedad poco frecuente; no obstante, los avances en los tratamientos de pacientes hemofílicos en las últimas décadas han generado cambios en su calidad de vida. Esto ha motivado el desarrollo de múltiples investigaciones al respecto. Objetivo: Revisar la literatura sobre la calidad de vida en el paciente hemofílico, producida en el periodo 2008-2012. Método: Se consultaron algunas bases de datos científicas utilizando como palabras clave “hemofilia” y “calidad de vida”. Se recopiló la información encontrada y se organizó según los objetivos propuestos en “factores negativos” y “factores protectores” de la calidad de vida a nivel fisiológico, psicosocial y cultural; “instrumentos para la evaluación de la calidad de vida” a nivel específico y general; y antecedentes empíricos de los últimos cinco años en los que se evaluara la calidad de vida o se realizara alguna intervención en la misma. Resultados: En general la información disponible sobre el comportamiento epidemiológico de la hemofilia es limitada. El interés por factores protectores y negativos es principalmente de tipo fisiológico, aunque se encontraron factores de tipo psicosocial y cultural, lo que indica la importancia de profundizar en esta temática. Existen pocos instrumentos especializados para la evaluación de la calidad de vida en hemofílicos. La evidencia empírica se centra en la evaluación. Conclusión: El estudio de la calidad de vida en pacientes hemofílicos amerita ser abordado de manera interdisciplinaria.

A practical guide to teaching science in the secondary school.

Proporciona a los estudiantes de magisterio, profesores en formación y recién diplomados los consejos, orientación y recursos que pueden necesitar para desarrollar la práctica docente y planificar las lecciones. Además, incluye estudios de casos, ejemplos de trabajos de alumnos, una serie de estrategias de enseñanza ya probadas y actividades para ayudar a los estudiantes de magisterio de ciencias a analizar su aprendizaje y rendimiento.

Stereochemical transfer to atmospheric aerosol particles accompanying the oxidation of biogenic volatile organic compounds

Asymmetric emission profiles of the stereoisomers of plant-derived volatile organic compounds vary with season, geography, plant type, and stress factors. After oxidation of these compounds in the atmosphere, the low-vapor pressure products ultimately contribute strongly to the particle-phase material of the atmosphere. In order to explore the possibility of stereochemical transfer to atmospheric aerosol particles during the oxidation of biogenic volatile organic compounds, second-order coherent vibrational spectra were recorded of the particle-phase organic material produced by the oxidation of different stereoisomeric mixes of alpha-pinene. The spectra show that the stereochemical configurations are not scrambled but instead are transferred from the gas-phase molecular precursors to the particle-phase molecules. The spectra also show that oligomers formed in the particle phase have a handed superstructure that depends strongly and nonlinearly on the initial stereochemical composition of the precursors. Because the stereochemical mix of the precursors for a material can influence the physical and chemical properties of that material, our findings suggest that chirality is also important for such properties of plant-derived aerosol particles. Citation: Ebben, C. J., S. R. Zorn, S.-B. Lee, P. Artaxo, S. T. Martin, and F. M. Geiger (2011), Stereochemical transfer to atmospheric aerosol particles accompanying the oxidation of biogenic volatile organic compounds, Geophys. Res. Lett., 38, L16807, doi: 10.1029/2011GL048599.

Utveckling av en SMS-tjänst med David Siegels modell

Det satsas allt mer på mobiltelefontjänster idag och snabbt växande är sådana tjänster som involverar SMS. Högskolans Bibliotek på Campus Borlänge har ett intresse av att kunna erbjuda sina låntagare en påminnelsetjänst för försenade eller reserverade böcker.Vi fick i uppgift att under vårt examensarbete ta fram en prototyp av en SMS-tjänst åt biblioteket. Den skall påminna låntagare om att en bok är försenad och/eller att en reserverad bok har inkommit. Denna tjänst skall hjälpa biblioteket att nå ut med informationen till låntagaren via ett SMS till mobiltelefonen.Denna rapport är en undersökning av vilka delkomponenter i David Siegels modell som anses lämpade respektive inte lämpade för utveckling av ny funktionalitet som innefattar SMS till en befintlig webbplats. En förklaring finns varför vissa är lämpade och andra inte.I rapporten förklaras också att SMS-funktionen är en IT-tjänst, närmare bestämt en SMS-tjänst. Tjänsten utvecklas utifrån David Siegels modell och genom en prövning mot empirin har vi kommit fram till vilka delkomponenter som är lämpliga respektive inte lämpliga för utveckling av en SMS- tjänst.Vid utvecklingen av denna SMS-tjänst fungerade Siegels modell tillfredsställande. Om man använder de dokument vi anser vara viktiga för denna typ av utveckling kan vi rekommendera denna modell för framtida tilläggstjänster som innefattar SMS.

Ensam inför existensen : ensamheten som grundtematik i Inger Edelfedlts romaner

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest – där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas – är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner. Den alienation som upplevs av Edelfeldts romankaraktärer kan på goda grunder relateras till Sartres Äcklet. I Edelfeldts verk uteblir emellertid människans tillblivelse som den större individen i det valögonblicket; det moment i vilket Sartre ser människans enda möjlighet. Slutligen överväger dock de textuella likheterna emellan Inger Edelfeldts romaner och den franska existentialismen, och därför föreligger alltså tydliga spår av nämnda filosofi i Edelfeldts verk.

När förebilder saknas : En undersökning av trettio högstadiepojkars läsvanor

Syftet med examensarbetet är att undersöka högstadiepojkars läsvanor, varför de läser, men framförallt varför de inte läser. Utgångspunkten är en enkät som har besvarats av ett trettiotal pojkar på en mellansvensk skola. Enkätfrågorna handlar om läsvanor, vad pojkarna läser, vad de vill läsa samt vilken nytta de ser i att läsa. Enkätsvaren visar att de flesta pojkar som deltagit i enkäten läser böcker eller tidningar på sin fritid. Pojkarnas läsintresse är högt i sjuan, men avtar med stigande ålder. När pojkarna läser böcker är sport och serier vanliga teman och de är inte särskilt intresserade av att läsa en gemensam bok i helklass eller grupp. Enkätsvaren tyder på att handlingen och spänning är det viktigaste för att en bok ska vara bra. Den nytta pojkarna ser med läsning handlar i första hand om att den språkliga förmågan förbättras på olika sätt. Enkätsvaren visar tydligt att läsande vuxna förebilder är viktigt för läsintresset.

Christopher-gillet i Långshyttan : en studie av en förening i bruksortsmiljö åren 1944-1954

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad Christopher-gillet i Långshyttan var för en slags förening samt vad de gjorde? Tiden som denna undersökning rör är 1944-1954. De tre frågeställningarna är: 1. Vilket syfte hade Christopher-gillet? 2. Vilka och hur många var medlemmar? 3. Vad ingick i Christopher-gillets verksamhet? Resultatet är att Christopher-gillet var i det närmaste en sällskapförening, termen sällskapsförening kommer ifrån Sören Larssons bok Förening och gemenskap. Det källmaterial som användes var Christopher-gillets medlemsmatrikel och mötesprotokoll åren 1944-1954. Christopher-gillets egen tidning Husby-rocken är även den använd som källmaterial.

Sär- eller samundervisning inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt?

Mitt syfte är att undersöka huruvida sär- eller samundervisning bör tillämpas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt. Min metod är att använda mig av Stina Jeffners resultat från hennes undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt hämtade ur hennes bok Liksom våldtäkt typ… om ungdomars förståelse av våldtäkt. Som verktyg för analys använder jag mig av teoretiska perspektiv kring sär- och samundervisning och Seyla Benhabibs teori kring den deliberativa diskussionen. Jag kommer dessutom ha mina utgångspunkter i vad läroplanen för grundskolan Lpo-94 förskriver om sär- och samundervisning. Mitt resultat visar att både sär- och samundervisning bör användas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt och den deliberativa diskussion bör även användas i detta arbete. Den deliberativa diskussionen är mest lämplig att användas i särundervisning där pojkar och flickor är åtskilda.Utifrån läroplanen Lpo-94 och dess mål kring jämställdhet och genus kan både sär- och samundervisning användas. Det har ingen betydelse huruvida man ser våldtäkt som ett samhälleligt problem eller ett problem på individnivå då det utifrån Jeffners reslutat visar att det viktigaste är att de manliga könsnormerna lyfts fram och förändras oberoende varifrån de verkar.

Verksamhet och företagsparadigm : En fallstudie

Denna uppsats är en historisk prövning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahörande i samhällskunskapen.Modellen som prövas är en typologi från Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av språkliga skäl utgår dock denna uppsats från Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rörelser. Modellen delar upp föreningslivets sociala rörelser med utgångspunkt från de metoder vilka rörelserna använder för att åstadkomma en samhällsförändring. Utifrån detta typologiska raster kan sociala rörelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prövar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos två organisationer, vilka bägge framgångsrikt verkade i Sandviken under åren 1948-1960. Den första är Sandvikens arbetarkommun som får stå som representant för de maktorienterade rörelserna. Den andre är Sandvikens hälsofrämjande, som representerar de kulturorienterade motsvarigheterna. Verksamheten hos de bägge rörelserna analyseras efter sju frågeställningar, vars svar även korreleras med varandra. Resultaten av svaren jämförs avslutningsvis med den teoretiska modellen.Resultatet blev att Joachim Ratschkes modell, i detta fall, mycket väl stämde överrens med verkligheten. Arbetarkommunens verksamhet var närmast en avskrift av Martin Stolares presentation av den maktorienterade idealtypen, medan hälsofrämjandet i sin tur svarade på alla kriterier som krävdes för att kunna beskrivas som kulturorienterad organisation. Nyckelord: Förändringsstrategi, Ämnesövergripande studier, Sandvikens arbetarkommun och Sandvikens hälsofrämjande.