Utformning av barnmatsförpackningar samt färgstudie

välling, gröt

Utformning av operatörsverktyg för åskådliggörande av rörliga kostnader

Syftet med detta arbete som utförts på Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge har varit att framställa ett operatörsverktyg. Ett operatörsverktyg som ska åskådliggöra processens rörliga kostnader, som kan benämnas en produktkalkyl för stunden. Verktyget skall senare möjliggöra förbättrade utsikter för kontroll, styrning och uppföljning av rörliga kostnader inom företaget samt öka möjligheterna till att minska de rörliga kostnaderna som är kopplade till processen. Massafabriken på Kvarnsvedens pappersbruk och pappersmaskin 11 har utgjort arbetets grundläggande måltavlor för operatörsverktyget. Arbetet innefattade kartläggning och granskning av pappersprocessen för att skapa en så heltäckande bild av uppdragsbeskrivningen som möjligt. När processen studerats och processflöden kartlagts mer ingående påbörjades utvecklandet av operatörsverktyget. Vidare utfördes en litteraturundersökning för att urskilja potentiella handlingsalternativ vid utformningen av operatörsverktyget samt för en ökad förståelse för verksamheten och ämnesområdet. I dagsläget saknas direkt återkoppling, i realtid, för den kontinuerliga utvecklingen av de rörliga kostnaderna eftersom nuvarande uppföljning är baserad på månadsrapporter. Operatörsverktyget som arbetet utmynnade i kommer med hög sannolikhet vara av betydelse för utvecklingen av verksamheten på företaget. Operatörsverktyget kommer även att understödja både styrningen och kontrollen av processens rörliga kostnader. Förhoppningen är att verktyget skall fungera som ett hjälpmedel i arbetet med att optimera arbetet och processen. Några av de fördelar som operatörsverktyget förväntas ge är bland annat att operativa prestationer omedelbart kan kopplas till företagets resultat, ett snabbt synliggörande av exempelvis resultat vilket öppnar för faktabaserad beslutsstrategi samt att viktig information inte behöver gå förlorad. Operatörsverktyget kan framöver anpassas och utnyttjas på fler av verksamhetens pappersmaskiner.

Brytmånens utformning vid trädfällning - Jämförande studier av böjmotstånd och gångjärnseffekt : Designing felling hinge in tree felling - Comparative studies of bending resistance and hinge effect

Vid trädfällning med motorsåg sparar man en så kallad brytmån som skall fungera som ett gång¬järn när trädet fälls. Om brytmånen går av tidigt finns en risk att trädet faller okontrolle¬rat. De rekommendationer som finns säger att brytmånens bredd skall göras proportionell mot trädets diameter. Genom att teoretiskt och praktiskt undersöka vilka krafter brytmånen utsätts för och vad den håller för har det varit möjligt att dra vissa slutsatser om hur en bra brytmån skall se ut. Ett viktigt resultat är att en bred brytmån (över 30-40 mm) är mycket trög att böja och inte fungerar i det avseendet att den går av redan vid små böjningar. Teoretiska be¬räkningar och praktiska försök visar att en relativt smal brytmån håller för belastningen vid rakt motlut även på stora träd. Som ny rekommendationen föreslås att brytmånens bredd inte bör vara mer än 30 mm. Av försöken kan man också dra slutsatsen att frusen ved är stel och brister tidigt, varför svår¬fällda träd inte bör fällas när veden är fryst.A felling hinge is used when felling trees by help of chain saw. If the hinge breaks early in the fall of the tree there is a great risk that the tree will fall without control. Present recommenda¬tions in Sweden say that the thickness of the felling hinge shall be made in proportion to the stem diameter. By use of theoretical and practical examinations of the forces stressing the felling hinge, and the strength of the wood itself, it has been possible to draw conclusions regarding the correct design of a felling hinge. One important result is that a thick felling hinge (over 30-40 mm) is very hard to bend and does not work well as it looses most of its strength already at a small forward bending angel. Theoretical calculations and practical tests show that a relatively narrow felling hinge will manage very well the forces when felling trees with lean opposite to the felling direction even for large trees. Our new recommendation is that the thickness of the felling hinge in normal Swedish conditions should not exceed 30 mm. Through the studies it can also be seen that frozen, brittle wood breaks at small bending angels. For that reason particularly difficult trees not should be felled when the wood is frozen.

Småhusens framtida utformning : -Hur påverkar Boverkets nya byggregler?

Från och med 1:a jan 2010 gäller nya byggregler avseende energianvändning och effektbehov för nya byggnader. De nya kraven innebär en skärpning för alla byggnader som använder el för uppvärmning. För att begränsa effektbehovet för elvärmda hus införs krav på maximal installerad eleffekt och kraven på köpt energimängd blir lägre i hus med elvärme än i hus som har annat uppvärmningssätt. Denna rapport undersöker hur byggandet kan komma att påverkas av de nya byggreglerna och vilka system som kan komma att bli dominerande i småhusen framöver. En villa med olika isolerstandard simulerades på fyra olika orter från Malmö i söder till Kiruna i norr och energianvändningen för de olika uppvärmningssystemen beräknades sedan scha-blonmässigt med hjälp av tillverkarnas data. Två olika isolerstandarder och ett passivhus simu-lerades med respektive utan från och tilluft med värmeåtervinning. Resultaten visar att traditionella frånluftvärmepumpar inte klarar kraven, både vad gäller ener-gi och effekt, förutom möjligen i sydligaste Sverige i ett välisolerat hus. En kondenserande frånluftvärmepump som kyler frånluften kraftigare och utvinner kondensationsvärme klarar kraven om den uppfyller vad tillverkaren lovar. En frånluft/jordvärmepump klarar också kra-ven, men ligger nära gränsen i Mellansverige. De uppvärmningsalternativ som klarar de nya energikraven med god marginal i alla klimatzoner är kondenserande frånluftvärmepump, bergvärmepump, fjärrvärme (FTX krävs i norra Sverige), pelletkamin med FTX samt passiv-huset. De el-baserade uppvärmningsalternativ som ger lägst elanvändning är bergvärmepump samt passivhus alternativet. Dessa ligger på alla orter långt under kravgränserna från BBR.Uppvärmning med enbart pellets eller fjärrvärme (utan FTX eller solvärme) klarar inte energi-kraven med tillräcklig marginal förutom i Malmö. Det krävs ytterligare åtgärder som kan vara tilläggsisolering, värmeåtervinning med FTX, frånluftvärmepump eller solvärme. Pelletvärme-systemen får lite svårare att klara energikraven, pga pelletkaminens verkningsgrad. Det blir alltså i praktiken krav på FTX med ved, pellets och oftast med fjärrvärme.En ekonomisk utvärdering har genomförts baserad på första årets energi-, kapital- och under-hållskostnader. Kapitalkostnader delas upp på komponentens förväntade livslängd med annui-tetsmetoden. Framtida underhållskostnader diskonteras ett nuvärde och delas upp med annui-tetsmetoden. Dagens energipriser och en kalkylränta på 4,5 % används som utgångspunkt, men varieras för olika scenarier. Fjärrvärme tycks ge bland de lägsta kostnaderna av de studerade alternativen. I alla fall i de kommuner som ligger under medelpriset för svensk fjärrvärme. Vedeldning har inte studerats här, men ger säkerligen lägst totalkostnader om man accepterar den tid som krävs för att han-tera ved och elda. Det studerade passivhuset hör också till de alternativ som har bland de lägs-ta kostnaderna då investering och energianvändning vägs samman. Men räntenivån har en stor inverkan på systemens totalkostnad. Låg ränta har en utjämnande effekt på totalkostnaden. Vid högre ränta ökar kostnaden mest för system med lång livslängd (avskrivningstid), vilket gör passivhusen dyrare. Pelleteldning i nybyggda hus kommer nog att utgöra en mindre del av installationerna, då det krävs FTX och investeringskostnaden blir ganska hög, men om lösningar med frånluftvärme-pump och luftburen pelletkamin mot förmodan skulle komma att uppfylla kraven för ett icke elvärmt hus kan det bli ett uppsving av sådana lösningar.

Småhusens framtida utformning : Hur påverkar Boverkets nya byggregler?

Från den första januari 2010 gäller nya byggregler för energianvändning och effektbehov i nya byggnader. Det innebär en skärpning för alla byggnader som använder el för uppvärmning. För att begränsa effektbehovet för elvärmda hus införs krav på maximal installerad eleffekt. Det blir krav på lägre mängd köpt energi i hus som klassas som eluppvärmda än i hus som har annat uppvärmningssätt. Denna rapport undersöker hur byggandet kan komma att påverkas av de nya byggreglerna och vilka system som kan komma att bli dominerande i småhusen framöver. En villa med olika isolerstandard simulerades på fyra olika orter från Malmö i söder till Kiruna i norr och energianvändningen för de olika uppvärmningssystemen beräknades sedan schablonmässigt med hjälp av tillverkarnas data. Två olika isolerstandarder och ett passivhus simulerades med respektive utan från och tilluft med värmeåtervinning.   Resultaten visar att traditionella frånluftvärmepumpar inte klarar kraven, både för energi och för effekt, förutom möjligen i sydligaste Sverige i ett välisolerat hus. En kondenserande frånluftvärmepump som kyler frånluften kraftigare och utvinner kondensationsvärme klarar kraven om den uppfyller vad tillverkaren lovar. En frånluft/jordvärmepump klarar också kraven, men ligger nära gränsen i Mellansverige. De uppvärmningsalternativ som klarar de nya energikraven med god marginal i alla klimatzoner är kondenserande frånluftvärmepump, bergvärmepump, fjärrvärme (FTX krävs i norra Sverige), pelletkamin med FTX samt passivhuset. De el-baserade uppvärmningsalternativ som ger lägst elanvändning är bergvärmepump och passivhus. Dessa ligger på alla orter långt under kravgränserna från BBR. Uppvärmning med enbart pellets eller fjärrvärme klarar inte energikraven med tillräcklig marginal, förutom i Malmö. Det krävs kompletterande åtgärder, som kan vara värmeåtervinning med FTX, frånluftvärmepump solvärme eller tilläggsisolering.   Pelletvärmesystemen får lite svårare att klara energikraven, genom att pelletkaminens verkningsgrad ligger innanför systemgränsen. Det blir alltså i praktiken krav på FTX med ved, pellets och även med fjärrvärme i norra Sverige. En ekonomisk utvärdering har genomförts baserad på första årets energi-, kapital- och underhållskostnader. Kapitalkostnader delas upp på komponentens förväntade livslängd med annuitetsmetoden. Framtida underhållskostnader diskonteras ett nuvärde och delas upp med annuitetsmetoden. Dagens energipriser och en kalkylränta på 4,5 % används som utgångspunkt, men varieras för olika scenarier.   Fjärrvärme tycks ge bland de lägsta kostnaderna av de studerade alternativen. I alla fall i de kommuner som ligger under medelpriset för svensk fjärrvärme. Vedeldning har inte studerats här, men ger säkerligen lägst totalkostnader om man accepterar den tid som krävs för att hantera ved och elda. Det studerade passivhuset hör också till de alternativ som har bland de lägsta kostnaderna då investering och energianvändning vägs samman. Men räntenivån har en stor inverkan på systemens totalkostnad. Låg ränta har en utjämnande effekt på totalkostnaden. Vid högre ränta ökar kostnaden mest för system med lång livslängd (avskrivningstid), vilket gör passivhusen dyrare. Pelleteldning i nybyggda hus kommer nog att utgöra en mindre del av installationerna, då det krävs FTX och investeringskostnaden blir ganska hög. Om lösningar med frånluftvärmepump och luftburen pelletkamin mot förmodan skulle komma att uppfylla kraven för ett icke elvärmt hus kan det bli ett uppsving för sådana lösningar

Publiken kommer och går men tv-tablån består : En intervjustudie av fem tablåplanerares syn på tv-tablåns utformning, genusmedvetenhet och framtid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tablåplanerare ser på den svenska tv-tablån, dess utformning och dess framtid samt hur kanalerna förhåller sig till jämställdhet vid tablåplanering. För att göra detta möjligt har vi utfört fem kvalitativa intervjuer med tablåplanerare från stora kanaler i Sverige. Valet av kvalitativ intervju grundar sig i att få djupare förståelse och inblick i informanternas kunskaper om tablåplanering samt dess innehåll och mening. Metoden som användes vid analys av transkriberad text från intervjuerna var tematiserad analysmetod. Genom att sortera texterna efter teman kunde vi finna mönster från informanternas svar som sedan kunde jämföras mot varandra. Denna uppsats har resulterat i en insyn i hur tablåplanerarna arbetar; de följer tittarsiffror, granskar nya program, konkurrensbevakar och följer publikens efterfrågan. Denna studie visar även på att det finns bristande genusmedvetenhet hos de undersökta svenska tv-kanalerna. Framtiden för tv-tablån är oviss med tablåplanerarna menar att tv-tablån kommer överleva, dock måste en omställning ske på grund av att tittarmönstret förändras

Vilka möjligheter har nyanlända elever att lyckas i reguljärklassen? : En studie med utgångspunkt i undervisningens utformning och lärares kunskaper om språk- och kunskapsfrämjande arbete

Syftet med denna studie var att i två skolor i en kommun undersöka vilka möjligheter nyanlända elever har att utveckla sina språk- och ämneskunskaper utifrån hur skolorna och lärarna väljer att forma undervisningen för dessa elever, samt att undersöka hur lärares kunskaper om språk- och kunskapsfrämjande arbete kan påverka utformningen av undervisningen. Då modersmålet även har en central roll i nyanlända elevers kunskapsutveckling fokuseras även detta i denna studie. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts, där åtta lärare som undervisar i årskurs 1-6 har intervjuats. I arbetet diskuteras skolans organisation av modersmålsundervisning, studiehandledning, SVA-undervisning och utvecklingsarbete som en god grund för språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Vidare diskuteras i vilken mån lärarnas undervisning i olika klassrum, samt kunskaper om undervisning av nyanlända elever, möjliggör en god språk- och kunskapsutveckling för dessa elever. Studien indikerar att nyanlända elevernas möjligheter till språk- och kunskapsutveckling skiljer mellan olika skolor, även om dessa ligger inom samma kommun. Detta verkar till stor del bero på vilken satsning på mottagande av nyanlända elever och svenska som andraspråk som görs i skolan. Stora skillnader förekom både i form av kompetensutveckling, undervisningens utformning och i form av organisering av stöd på elevens modersmål.

Utformning av tak och möjligheter med automation av takstolstillverkning i trä

Purpose: The purpose of this work is to increase the possibilities of designing building components for specific demands to increase the building’s value, and to investigate how the possibilities can be affected by automating the production process. Method: The theoretical framework, which this study is based on, was collected using literature studies and was thereafter combined with the empirics, which were retrieved from qualitative methods as interviews and planned observations. A case study was made of the building Ormhuset in Jönköping. Findings: The objective of this work is to investigate the possibilities for designing roofs by using new automation methods for the production process of wooden roof structures. This study implies that parametric design can be used to generate new innovative shapes and designs that are optimised according to specific criteria. Furthermore, an increased use of automation in the production process of wooden roof trusses result in cheaper roof trusses, regardless of their shapes. The generated optimized designs are therefore cheaper and easier to produce using more automation in the production process. Implications: If parametric design is used, almost any kind of shapes can be generated and optimised. To ensure manufacturability of a design, an early connection between architect and manufacturer is important. Furthermore, increased use of automation can lead to easier and faster production of roof trusses and investing in more automation can be relevant for companies with large production volumes. Using digital files to control the manufacturing machines is time saving. There are alternative manufacturing methods for advanced roof structurers in wood, which are better suited for production, which cannot be rationalized as for roof trusses. Constraints for increased automation are often a high investment cost and limited space. Limitations: If the study is performed on another case than Ormhuset and with other respondents, the result might have differed but could be similar, why this study is not generally valid but only shows one possible outcome.

UTFORMNING AV GÅNG-, CYKEL- OCH MOPED-NÄT ANPASSAT FÖR ELCYKEL

Purpose: An increase in the number of pedelecs on Swedish roads is according to studies soon reality. This creates a need to adapt the bmp-grid (bike-, moped- and pedestrian-grid) to pedelecs for them to experience good security, accessibility and comfort while using it. The guidelines Swedish municipalities follow are VGU(Design of Roads and Streets) and the GCM-manual(Bike-, moped-, and pedestrian-manual) which currently do not take society’s future increase of pedelecs into account. VGU and the GCM-manual are tools that are commonly used during planning and design of roads and streets. The aim of the thesis is to use current advice and recommendations on how to adapt the bmp-grid to the pedelec and with this complete current guidelines for bmp-infrastructure. Method: The document-analysis is made on current federal documents that have an impact on bmp-design. Scetch-suggestions were then developed from the author’s personal improvement suggestions and from advice and recommendations gathered during the document-analysis and the theoretical framework. Findings: It was discovered that if the bmp-grid’s design allow bikes traveling up to 30km/h and has a good standard for bicycles according to VGU, then the infrastructure generally fulfil the needs of the pedelec. Altough there are still areas in VGU that needs complements. This need to be done on the design-guidelines so they can aid the adaption of the infrastructure to the pedelec during the planning- and design process. Necessary steps according to the result is to give clearer notifications on bmp-design, issue guidelines for choosing DTS, motivate minimal widths on roads, categories bikers and pedestrians into separate groups, give out more detailed descriptions of when separation of bikers and pedestrians should be done and also to specify different types of bike-users. When taking needs and claim of the pedelec into consideration the result shows that: adaption of the whole bmp-grid to the pedelec is not possible, to simplify priorities the bmp-grid needs to be divided into different sections, space should be taken from the car-traffic, solutions with mixed-traffic and bike-fields for pedelecs can be used in low-speed areas, larger opportunities to connect towns to increase commuting with bicycles appeared with the pedelec. Implications: After examining current guidelines regarding the design of the bmp-grid and gathering opinions on this from interviews the conclusion is that several areas in VGU needs completion. The following are recommendations on how to take the pedelec into consideration during the design-process:• Connect towns and urban-areas with bmp-grids to make use of pedelecs capacity.• Where there is not enough space for both cars and separated pedelec- and bike lanes the speed for car-traffic can be lowered to 30km/h. This creates opportunities with mixed-traffic or bike-lanes.• The width of existing roads and streets are often greater than what’s described in VGU. They can be made smaller to free space on roads for bicycle-infrastructure.• To prioritize which parts of the bmp-grid that needs design to allow pedelecs the bmp-grid can be divided into main- and local grid. The main grid should be design with consideration to the needs and claim of the pedelecs. Limitations: The limitation of the study lies in that none of the interviews where done with employees in any of the bigger municipalities in Sweden. This gives the study a general application in small- to middle-sized cities but not in bigger cities.Keywords: elcykel, ebike, pedelec, utformning, cykel, infrastruktur, infrastructure, society, planering, utformning, säkerhet, fordonstyp

Filosofins renässans eller modern mystik : Bergsondebatten i Finland

The study examines the debate in Finland at the beginning of the 20th century surrounding the philosophy of Henri Bergson. Both within as well as outside of academic philosophy Bergsonism was adapted to the philosophical and cultural landscape in Finland by a process of selective appropriation. The ambiguous relationship between the sender and the receiver is accentuated in reference to philosophical celebrities such as Bergson, whose reputations spread more quickly than the content of their philosophy and whose names are drawn into the political and social discourse. As a philosophical movement the aim of Bergsonism was to create a scientific philosophy of life as an alternative to both idealism and modern empirical and antimetaphysical currents, during a period when European philosophy was searching for new guidelines after the collapse of the idealistic system philosophies of the 19th century. This reorientation is examined from a Finnish viewpoint and in the light of the process of intellectual importation. The study examines how elements from an international discourse were appropriated within the philosophical field in Finland against a background of changes in the role of the university and the educated elites as well as the position of philosophy within the disciplinary hierarchy. Philosophical reception was guided by expectations that had arisen in a national context, for example when Bergsonism in Finland was adjusted to a moral and educational ideal of self-cultivation, and often served as a means for philosophers to internationalize their own views in order to strengthen their position on the national stage. The study begins with some introductory remarks on the international circulation of ideas from the point of view of the periphery. The second section presents an overview of the shaping of the philosophical field at the turn of the 20th century, the naturalism and positivism of the late 19th century that were the objects of Bergson s critique, and an introduction to the attempts of a philosophy of life to make its way between idealism and naturalism. The third and main section of the study begins with a brief presentation of the main features of the philosophy of Bergson, followed by a closer examination of the different comments and analyses that it gave rise to in Finland. The final section addresses the ideological implications of Bergsonism within the framework of a political annexation of the philosophy of life at the beginning of the 20th century.

"En plan för jämställdhet borde kanske utarbetas, men förekommer det ett behov?" : En kartläggning av 26 svenskspråkiga kommuners främjande av jämställdhet

Jämställdhetslagen från 1995 kräver att både myndigheter och arbetsgivare med aktiva och målinriktade åtgärder främjar jämställdheten, och denna pro gradu-avhandling undersöker närmare hur denna lag implementerats i de finlandssvenska kommunerna (kommuner med majoritetsspråk svenska) under en 10årsperiod. I kommunerna jobbar 80% kvinnor, och 38% av alla kvinnliga arbetstagare hittas i arbeten inom den offentliga sektorn. Kommunens skyldighet att trygga dessa kvinnors lika villkor inom kommunorganisationen ingår både som en del i arbetsgivaransvaret, men även som del i statens demokratiska utövande genom myndighetsansvaret. De tre planer som ingår i mitt material innehåller en kartläggning av jämställdhetsområdet i olika omfattning, definierade mål och åtgärder och ingen av planerna har följts upp efter att de godkänts. Planerna varierar både i utformning och omfattning men också i ansvarsspecificering och åtgärdernas konkretisering, vilken ger en varierande kvalitet och därmed även varierande förutsättning att genomdrivas och därmed uppfylla lagens ålägganden. Två av kommunerna har eller har haft en jämställdhetskommitté. I de 26 inkomna svarsformulär görs en närläsning av hur begreppet jämställdhet används och hur jämställdhetslagen tolkas och orsakerna till frånvaron av jämställdhetsåtgärder. På frågan om varför jämställdhetsarbetet inte genomförts helt eller delvis utkristalliserade sig sex olika argumentationsteman: 1. Myten om den jämställda kommunen, innebär en hänvisning till att det inte förekommit några problem med jämställdheten. 2. Den naturligt integrerade jämställdheten, är kommunens policy och sker utan planer, men en liten kritik av problematiken med frånvaron av planer framförs av några kommuner. 3. Könens komplettering, utgår jämställdhetsbegreppet ifrån i några kommuner. 4. Den matematiska jämställdheten, är argument där man genom hänvisningar till kvinnor på olika högre positioner visar på att jämställdheten är uppnådd. 5.En fråga om resurser, används som ett argument till jämställdhetsarbetets frånvaro i kommunen. 6. Avsaknad av intresse, hos personalen och allmänheten är ett annat argument för ogenomförda jämställdhetsåtgärder. Det framkommer tydligt i materialet att kommunerna anser sig följa jämställdhetslagen, samtidigt som det blir tydligt att det råder en oklarhet om vad jämställdhetslagen från 1995 egentligen innehåller. En tydlig sammanblandning mellan den lagstadgade kvoteringen och skyldigheten att aktivt främja jämställdhet träder fram i materialet. Det ofullständiga jämställdhetsarbetet strandar på olika punkter, men en avgörande anser punkt är oförståelsen inför begreppet jämställdhet och därmed också lagens syfte och innehåll. Avhandlingens slutsats är att frånvaron av en könsmaktanalys försvårar förståelsen av ojämställdhetens komplexhet, dvs. dess orsaker, mångskiftande funktion och olika uttryck i organisationens strukturer och i de handlande aktörerna.

Nyttighetsmodeller: Ett ändamålsenligt innovationsskydd

Nyttighetsmodellskydd är avsett för sådana tekniska uppfinningar som inte har den uppfinningshöjd som förutsätts för patentskydd. Samtidigt är en av lagstiftningens målsättningar att skyddet tack vare en förenklad registreringsprocess skall fungera som ett ”snabbare, billigare och enklare” alternativ till patentskyddet. Skyddsformen anses kunna ha flera viktiga funktioner i dagens kunskapsbaserade samhälle. Samtidigt är den dock kontroversiell. För det första erbjuder den skydd för uppfinningar som, enligt principerna bakom patenträttens uppfinningshöjd, faller inom området för normal teknikutveckling och följaktligen inte skall skyddas med ensamrätter. För det andra innebär det förenklade registreringsförfarandet att en ansökan om nyttighetsmodellskydd inte är föremål för samma ingående prövning som en patentansökan. Oprövade rättigheter anses skapa osäkerhet på marknaden, eftersom man inte med säkerhet kan veta vad som är skyddat. Syftet med avhandlingen är att kritiskt utvärdera huruvida nyttighetsmodellskyddet i sin nuvarande utformning utgör ett ändamålsenligt innovationsskydd. Argumentationen förs med stöd av den kunskap som erhålles genom att analysera skyddsformen ur olika perspektiv.

Arbetsplatsens Betydelse - från Självklarhet till Medvetenhet

Varför är arbetsplatsen en plats? Arbetsplatsens betydelse diskuterar den självklarhet som ofta karakteriserar en vetenskaplig diskussion om arbetsplatsen och dess fysiska existens. Tyngdpunkten inom platsforskningen har kommit att långt ligga på platsens utformning, på dess innehåll och skeenden istället för på platsen i sig. Den snabba informationsteknologiska utvecklingen leder emellertid till att man kan ifrågasätta huruvida dagens traditionella arbetsplatser med deras fysiska attribut överhuvudtaget behövs. En frigörelse från rummets och tidens restriktioner skulle medföra att en fysisk arbetsplats inte längre kunde ses som självklar. I en situation där individen behåller arbetet som aktivitet men förlorar sin kontakt med den traditionella arbetsplatsen (blir arbetsplatslös) uppstår ett behov av att veta om man samtidigt förlorar något betydelsefullt. Bör värden överföras från den traditionella arbetsplatsen till arbete under mera virtuella och gränslösa villkor och i så fall vilka? Arbetsplatsens betydelse söker en förståelse för den betydelse arbetstagarna sätter vid sin arbetsplats och framförallt vid det faktum att den är en fysisk plats. Intervjuer med distansarbetare och traditionella kontorsarbetare visar att arbetsplatsen legitimerar arbetet, avgränsar arbetet, stöder arbetstagaren i arbetet och stöder arbetstagaren som människa. Detta är enligt dem svaret på varför det ligger ett värde i att traditionellt se och uppleva arbetsplatsen som en fysisk plats.

Towards the Breaking Day : An Ethnography of Belian Curing Rituals among the Luangans of Indonesian Borneo

Towards the Breaking Day is an ethnography of belian, an exceptionally lively tradition of curing rituals performed by the Luangans, a politically marginalized population of swidden cultivators of Indonesian Borneo. The principal purpose of the study is to explore the significance of belian rituals in practice. It asks what belian rituals do socially, politically, and existentially for particular people in particular circumstances. Departing from conventional conceptions of rituals as ethereal liminal or insulated traditional domains, it demonstrates the importance of understanding rituals as emergent within their specific historical and social settings, and highlights the irreducibility of lived reality to epistemological certainty. Each chapter of the book represents an analysis of a concrete ritual performance, exemplifying a diversity of ritual genres, stylistic modalities and sensual ambiences, ranging from low-keyed, habitual affairs to drawn-out, crowd-seizing community rituals and innovative, montage-like cultural experiments. The study is based on eighteen months of ethnographic fieldwork in non-Christian Central Luangan communities in which ritual and everyday life are complexly intermixed. It is intended as a contribution to the anthropological study of ritual and to the ethnography of Borneo religion in which the study of shamanistic life rituals has been overshadowed by a long-standing fascination with death and funerary rites.