Upplevd kunskap om diabetes i kommunal vård : En kvalitativ intervjustudie

Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2. Den största osäkerheten gäller kunskapen om blodsockervärden, vad som är normalvärde, höga respektive låga värden. De upplever sig också ha dålig kunskap när det gäller individuella målvärden. Detta tyder på att det är svårt för vårdpersonalen att arbeta enligt de nationella riktlinjerna som fokuserar på symtomfrihet och livskvalitet. Studien visar däremot att vårdpersonalen upplever sig ha goda kunskaper när det gäller omvårdnadsåtgärder som leder till ett gott förebyggande arbete, framför allt när det gäller fotkomplikationer. Sammantaget visar studien att vårdpersonalen behöver regelbunden strukturerad undervisning om diabetes för att de ska kunna ge en god och säker omvårdnad.

Orka hela vägen : Upplevd hälsa, idrotts- och träningsbakgrund bland studenter på en fysiskt inriktad yrkesutbildning. Lärarstudenter GIH 2008 delrapport 1: 2009

Sammanfattning Ett sammanfattande porträtt av den nyantagna lärarstudenten vid GIH med utgångspunkt från enkätsvaren ger vid handen en bild av en person, som är ca 21 år gammal, född i Sverige och uppvuxen i en medelstor stad i Mellansverige. Studenten trivdes mycket bra i skolan och var som elev något över medel med MVG i idrott och hälsa. Valet av yrkesutbildning grundade sig på ett stort intresse för idrott, samt en önskan att få jobba med barn och ungdom. Studievalet hade för många påverkats av en tidigare idrotts-lärare, kompisar och familj. En bra lärare i idrott och hälsa är enligt studenten positiv, engagerad, rättvis, bestämd och kunnig. Lärarstudenten ser sig behärska bollspel väl. Störst kunskap och färdighet uppges i fot-boll och alpin skidåkning. Minst kunskap och färdighet skattades i softboll, baseboll, bergsklättring, långfärdsskridskoåkning och i konsten att kunna valla skidor. Många ser sig ha god kunskap om sambandet mellan hälsa, livsstil och miljö, men mindre god om hur en idrottsaktivitet har betydelse för kulturarvet, samband mellan miljö och männi-skans hälsa i ett historiskt och nutidsperspektiv samt i ergonomi. På sin fritid går lärarstudenten ofta på idrottsevenemang, café, tittar på TV och video eller umgås med vänner och familj. Lärarstudenten går sällan på bio och nästan aldrig på tea-ter, museum eller vernissager. "Vad är vernissage?" undrar en student. Hälsan, både fysiskt och psykiskt, skattas som tillfredsställande och man känner ofta hopp, glädje och meningsfullhet. Emellertid finner man sig även ofta stressad på grund av tidsbrist och alla krav. Många kvinnliga studenter (41%) rapporterade ryggont och många, både kvinnor och män, beskrev att de har besvär från en skadad fotled eller knä. De flesta lärarstudenterna är regelbundet fysiskt aktiva och de finner att mängden motion delvis är tillfredsställande. Förväntningarna är höga på utbildningen både att den är mångsidig och kommer att ge ökad kunskap inom olika områden. Under studietiden förväntar man sig att utvecklas och förbättra sin egen fysiska status och hälsa. En student uttrycker det med orden: "Mitt nya liv startar idag". Den sammanfattande bilden av lärarstudenten på GIH liknar den som tidigare har redovisats av Meckbach och Wedman i en liknande studie från maj 2005. Deras studie genomfördes på studenter efter ett års studier på GIH (Meckbach & Wed-man, 2007).

Problematiska ljudkvalitetsskillnader vid liveproduktioner i samma lokal : En studie av upplevd ljudkvalitet vid två DJ-akters framträdanden under Dreamhack Winter 2014

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevda ljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivaler trots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöra en kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden. De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation. Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagare svarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltog som intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen i Sverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtliga intervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personers funderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen på Dreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssätt genomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014. Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga stora upplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014. De upplevda skillnader som observerades var negativa anmärkningar, så som mängden bas och ljudstyrka. Intervjuerna visade på flera gemensamma åsikter bland ljudteknikerna angående förklaringar till ljudkvalitetsskillnader vid event som Dreamhack Winter 2014 där de ansåg att en kunnig och erfaren ljudtekniker, duktiga musiker, väl genomförd soundcheck och bra och rätt användande av utrustningen på scen krävs för att uppnå en upplevd god ljudkvalitet live. De förklaringar som finns enligt mina analyser och bland ljudteknikerna till negativa ljudkvalitetsskillnader inom liveljud i samma lokal är att ljudteknikern och musikerna är olika duktiga. Utrustning, soundcheck och akustik påverkar också kvalitén. Undersökningens sammantagna resultat tyder på att de upplevda ljudkvalitetetsskillnader som fanns på Dreamhack Winter 2014 berodde på bristande kompetens och engagemang hos tjänstgörande ljudtekniker och upplevda skillnader i bas- ljudnivå i de två DJ-akternas mixar.

En jämförelse av upplevd produktivitet samt arbetstillfredsställelse mellan aktivitetsaserade och traditionella kontor.

Purpose: The aim with this study is to compare perceived productivity and job satisfaction between activity based offices and traditional offices. The goal is to investigate, through a quantitative comparison, productivity and job satisfaction between the office types, and if generations perceive this differently. Method: The method used in this study is a quantitative method, in form of a questionnaire. The questionnaire used was taken from a study made by Sahlström and Severin (2015) at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The same questionnaire was taken because it had already been quality assured and had good content for the survey. Four IT companies were included in the study. Two of them had activity based offices and two of them had traditional office type. Literature review has also been a method in order to get a deeper understanding of the subject. Findings: The results of the study show that there are differences between the two office types in perceived productivity and job satisfaction. The traditional office type showed the best results. However, this result can be discussed since the two traditional offices differed widely in their responses. The results also show that there are differences between the generations experiencing productivity and job satisfaction of the various offices. The elder generation, Baby boomers, shows better results on the traditional office type and the younger generation, Generation Y, shows better results on the activity based offices. Implications: One conclusion to be drawn from this is that employees at traditional offices are more satisfied with their working place and experience increased productivity than employees on activity based offices. However, these results may be due to other factors than how the office environment affects the employees. Therefore, these results will not be recommended. Another conclusion is that the Baby boomers are experiencing higher productivity and job satisfaction of traditional office and Generation Y experiences higher productivity and job satisfaction on activity based office. These results can be recommended. Limitations: The limitations of this study are to examine only IT companies in Sweden with a maximal amount of employees of 150 persons. The results are, apart from the scattered results in the first issue, generally valid and can be applied to other IT companies. To succeed fully applicable results, a survey with more companies involved had been better. Then, detections of anomaly would easier have been discovered and possible disregards of certain results could have been done. Keywords: Perceived productivity - Self-rated assessment of employees on their own productivity. Traditional offices - In this work traditional offices includes cell offices and shared rooms. Activity based offices - Office where employees have no fixed work place and there are often zones to support different types of working.

A practice perspective on organizational implementation of information technology

Implementering av ett informationssystem ur en organisatorisk synvinkel initieras av en idé om ett system och avslutas då användningen av det inte längre kräver en medveten ansträngning. Ifall tolkningen av implementering är denna, är det fråga om en långsam och komplicerad process, som berör organisationens alla parter. Ny informationsteknologi anses påverka flertalet arbetsprocesser och organiseringen av det dagliga arbetet. Möjligheterna att ta i bruk systemet och utnyttja det är många. I avhandlingen undersöks implementering av ett system för att administrera hemvårdsbesök där hemvårdare använde handdatorer för att registrera information om besökens längd och innehåll. I avhandlingen observeras vilka förändringar som sker i arbetets praxis p.g.a. det nya systemet och hur dessa förändringar påverkar vårdarbetet. Forskningen inleds med att strukturera teorier om arbetspraxis för kommande analys. Arbetspraxis är inarbetade och rutinmässiga arbetssätt i arbetets sociomateriella omgivning. Arbetspraxis i avhandlingen innebär hemvårdarens praxis och upplevd erfarenhet, där verksamheten informeras av gemensamma arbetssätt, projekt, identiteter och intressen. Organisationens auktoritet kommer även fram i den förverkligade arbetspraxisen. Forskningen genomfördes som en etnografisk longitudinell studie under åren 2001-2004. I studien observerades hur nyttjandet av handdatorerna framskred ur ett organisatoriskt perspektiv. Hemvårdares arbete och verksamhet (arbetspraxis) observerades både under vårdsbesök och under pauser. Därtill intervjuades hemvårdarna för att erhålla en bättre förståelse för de rationaliteter som styr arbetet och hur systemet togs i bruk. Dokument relaterade till projektet att införa ett nytt system och administrativa dokument har utnyttjats som källmaterial. Analysen av källmaterialet styrdes av det teoretiska tillvägagångssättet att undersöka arbetspraxis. Problem som identifierades i samband med införandet av systemet och de förändringar som det medförde analyserades i detalj. Parallellt analyserades organisatorisk makt, kontroll och arbetsidentitet. Undersökningen beskriver hur det nya systemet gradvis anpassades till hemvården efter ett initialt motstånd. Under själva implementering av systemet ifrågasattes tidigare arbetspraxis och inställningen till den eftersom arbetspraxisens materiella omgivning förändrades. Det teoretiska tillvägagångssättet i att undersöka arbetspraxis framhäver vårdarens agerande i förändringsprocessen. Resultatet av forskningen visar vikten av realistiska målsättningar, givande av gruppstöd med återkoppling samt förmåga att anpassa sig till det oväntade vid införande av informationssystem.

"Var trogen i allt" : den goda kvinnan som konstruktion i svenska och finlandssvenska minnesböcker 1800-1980

I minnesböcker, eller poesialbum, har unga kvinnor och flickor i bland annat Finland och Sverige samlat inskrifter från vänner och bekanta som ett minne av upplevd vänskap. I avhandlingen undersöks minnesbokstraditionen under nästan två sekel, med början i 1800-talets svärmiska vänskapsförklaringar och slut i det sena 1900-talets nonsensdiktning. Minnesböckerna och deras innehåll kan vid en första anblick verka triviala, men en närmare genomgång visar att det under ytan finns en mängd starka budskap riktade till de unga användarna. Genom generationers versskrivande konstrueras ”den goda kvinnan". Hennes egenskaper prisas och flickläsarna uppmanas att leva upp till en idealkvinna vars beståndsdelar även återfinns i samtida uppfostringslitteratur och läsning riktad till kvinnor.

Undervisning till patienter med diabetes typ 2.Faktorer som påverkar resultatet av egenvården- En systematisk litteraturstudie

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att undervisningen bör vara en ständigt pågående process. Kontinuitet, hänsyn, tillgänglighet och stöd av hela diabetesteamet under en längre tid är viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan påverka resultatet av egenvård är patientens självkänsla, motivation och upplevd ensamhet. Det är viktigt att undervisarens förhållningssätt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse för patientens egenvård. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan på patientens livsstilsförändringar.

Kan egenvårdsutbildning ge kunskaper som leder till ökad livskvalitet och att fler patienter slutar röka? : En jämförelse av två olika omhändertagandenav KOL patienter i primärvården.En kvasiexperimentell studie

Syftet med studien var att jämföra livskvalitet, kunskap om KOL och antal patienter som inlett ett rökstopp där en grupp erhöll standard vård och en annan grupp förutom standard vård även fick ett strukturerat omhändertagande på en distriktssköterskeledd KOL- mottagning med undervisning i egenvård.Studien genomfördes med kvasiexperimentell design. Urvalet var 52 patienter från primärvården med diagnosen KOL. Patienterna matchades utifrån kön, sjukdomens svårighetsgrad och slumpades sen till två grupper, en interventionsgrupp och en jämförandegrupp. Jämförandegruppen erhöll standardvård medan interventionsgruppen utöver standardvård erhöll två utbildningsbesök i egenvård hos astma KOL-sjuksköterskan på en vårdcentral i mellansverige.Som datainsamlingsmetod har två enkäter använts. En enkät som innehöll frågor om kön, ålder, civilstånd, utbildning, upplevd kunskap om KOL och rökstatus samt en enkät som hade till syfte att ge information om hur andningsbesvären påverkar patientens livskvalitet. Båda grupperna har svarat på enkäterna vid två tillfällen, vid det första besöket och vid det sista besöket efter tre månader. Interventionsgruppen har däremellan fått två utbildningsbesök.Resultaten visade statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna gällande livskvalitet, rökstopp och kunskaper om KOL. Interventionsgruppen hade fått minskade andningsbesvär, hade ökat sin fysiska aktivitet och fått en bättre psykosocial hälsa. Medan jämförande gruppen hade försämrats något i alla dessa avseenden. I interventionsgruppen hade sex av sexton rökande patienter slutat att röka, medan ingen hade slutat av de fjorton rökande patienterna i jämförandegruppen. Patienterna i interventions- gruppen hade också väsentligen större kunskaper om sin sjukdom jämfört med patienterna i jämförandegruppen.

Vad påverkar föräldrars sätt att tillgodose barns behov av regelbundet umgänge? : En applikation på Theory of Planned Behaviour

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen. Attityden hade endast liten betydelse i modellen.

Omvårdnadsåtgärder som stärker egenvården hos patienter med Irritable Bowel Syndrome

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan stödja egenvårdsförmågan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbättra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbättrade patienternas hälsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehållande råd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket även ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvården. När sjuksköterskan använde olika frågeformulär i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvården planeras samt individuella handlingsplaner skapas. Sjuksköterskans kunskap och förståelse om patientens egen sjukdomsupplevelse samt copingstrategi ledde till att patienten tog en mer aktiv roll i sjukdomshantering. Patienters behandling borde inriktas på livsstilsförändringar, som till exempel psykosocial arbetsmiljö, kost, fysisk aktivitet, samt stresshantering. Genom att patienten förde dagbok över kostintag och sedan gjorde jämförelser med ökade eller minskade symtom kunde faktorer identifieras i matvanor samt kostintag som inverkade på symtomen. Dorotea Orems omvårdnadsmodell har legat till grund för denna studie där tron på människans egna resurser framhålls.

Inte bara toner : En undersökning om musikens möjlighet att påverka datorspelsupplevelsen

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer. Åldern tycks enligt studien inte spela någon roll i hur man uppfattar datorspel.