Patienters upplevelser av bemötandet och sjuksköterskans stöd vid akut hjärtinfarkt

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande. Slutsats: Studien visar att hur patienter upplever bemötandet i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt kan ha en stor inverkan på patientens hälsotillstånd och därmed också framtida livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en stor och viktig roll när det gäller att informera de som drabbats av hjärtinfarkt. Genom att se till att patienten är välinformerad har det visat sig att de känner sig tryggare i den situation som de befinner sig i. I situationer när patienten själv inte kan ta till sig de grundläggande behoven har sjuksköterskan en viktig uppgift att stötta och ersätta dessa behov.

Vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade patienter och HIV-smittade patienters upplevelse av vården - en litteraturstudie

Trots att det är 25 år sedan de första fallen av aids uppmärksammades kan HIV-smittade personer än idag mötas av negativa attityder och fördomar. Denna virussjukdom angriper kroppens immunförsvar och det finns fortfarande inget botemedel. Antalet HIV- och aidspatienter ökar med åren och allt fler inom sjukvården kommer i kontakt med dessa patienter. I mötet med HIV- och aidspatienter kommer vårdpersonalen att handskas med en mängd olika känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade patienter och patienternas upplevelse av vården. Litteratursökningen gav upphov till fjorton artiklar vilka låg till grund för denna litteraturstudie. Ur analysen uppstod tre teman; HIV-smittade patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal, vårdpersonalens känslor inför HIV-smittade patienter samt vårdpersonalens attityder till HIV-smittade patienter. Resultatet visade att HIV-smittade patienter hade både negativa och positiva upplevelser av bemötandet från vårdpersonalen. Vårdpersonalen kände rädsla inför de HIV-smittade patienterna men även empati. Den mest framträdande attityden var homofobi. Hög kunskap och erfarenhet hos vårdpersonalen var kopplat till lägre grad av homofobisk attityd. Det finns fortfarande ett behov av utbildning om sjukdomen. Kunskap leder till bättre bemötande.

Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter från olika kulturer inom palliativ vård – en litteraturöversikt

När befolkningen i Sverige blir allt äldre kommer det bland annat leda till ett ökat sjukvårdsbehov. I genomsnitt har människor födda i länder långt från Norden sämre hälsa än personer födda inom Norden, de kan ha en annan kultur och tolka kommunikationen inom vården annorlunda. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter och anhöriga från andra kulturer inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Är baserat på nio vetenskapliga artiklar. Det fanns kulturella skillnader i synen på allvarlig sjukdom och död. Inom flera kulturer är det tabubelagt att tala om döden och detta var sjuksköterskorna inom västerländsk kultur oerfarna vid, de var mer vana vid en rak och ärlig kommunikation med patienterna. Sjuksköterskorna hade kommunikationssvårigheter med patienter och närstående då de inte hade samma språk. Det var även svårt och tidskrävande att finna lämpliga tolkar som kunde hantera känsliga ämnen relaterat till palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att möten med patienter och anhöriga från andra kulturer ofta var svåra om de inte pratade samma språk. Trots detta upplevde sjuksköterskorna arbetet som tillfredsställande. Det framkom att för lite tid och stress var ett av problemen samt att behovet av tolkar var stort.

La relation infirmière-patiente dans un contexte d’hospitalisation pour anorexie mentale : état des connaissances et recommandations

Travail dirigé présenté à la Faculté des sciences infirmières en vue de l’obtention du grade de Maître ès sciences (M.Sc.) en sciences infirmières option expertise-conseil

Stress på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten. Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade sjuksköteskor. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på akutmottagningen. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades. Slutsats Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor.

Counting the cost: Estimating the number of deaths among recently released prisoners in Australia

TO THE EDITOR: Kinner and colleagues described the high proportion of deaths among recently released prisoners in Australia...

L’annonce d’un décès au service des urgences : une étude qualitative

Nous cherchions à explorer les compétences que les intervenants du service des urgences (SU), des médecins et des infirmières travaillant en équipe dans des rôles complémentaires, ont développées dans la divulgation d‘un décès, pour éclairer l‘apprentissage de cette compétence de « Communicateur ». Nous avons utilisé des entrevues semi-dirigées et un échantillonnage non probabiliste de 8 intervenants. Nous avons analysé les entrevues à l‘aide de méthodes qualitatives reconnues. Le nombre total de présences de nos intervenants à une divulgation est estimé supérieur à 2000. Notre analyse a démontré qu‘ils utilisent une structure de divulgation uniforme. Néanmoins, ils repoussaient l‘utilisation d‘un protocole, parce que jugé trop rigide. La flexibilité et l‘empathie se sont révélées des qualités essentielles pour les intervenants. Nous représentons la visite de la famille comme un épisode de désorganisation/dysfonction qui se résorbe partiellement durant le séjour au SU. Nous proposons un modèle pédagogique qui est basé sur nos résultats.

Décrire quantitativement les interventions téléphoniques des infirmières au service Info-Santé selon le niveau de compétence novice - compétent - expert

Ce mémoire est un des segments d'une recherche de plus grande envergure sur le service Info-Santé, et qui se déroule au Centre de Santé et de Services sociaux de Laval.

Omvårdnad på akutmottagning

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen samt vilka faktorer som påverkade upplevelsen. Syftet var även att beskriva vilka faktorer som möjliggör och hindrar sjuksköterskan att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 10 artiklar granskades och låg till grund för resultatet vilket visade att patientens upplevelse och faktorer som påverkade upplevelsen av besöket på akutmottagningen var sjuksköterskans omvårdnad, väntetider, akutmottagningens miljö samt vårdpersonalens information och kommunikation. För att sjuksköterskan skulle ha möjlighet att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv krävdes vissa kunskaper hos sjuksköterskan, bland annat att ha bred kunskap inte bara i omvårdnad utan även inom medicinska sjukdomar, för att bättre förstå patientens situation. Att vara emotionellt involverad, känna ansvar, ta egna initiativ, vara öppen och lyhörd, genuint intresserad och involverad av patienten och göra det där "lilla extra" gjorde att sjuksköterskan kunde arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Det som hindrade omvårdnad var tidsbrist, att läkaren tog tid på sig för beslut, prioritering av medicinska och praktiska göromål, brist på specifik kunskap gällande geriatrik och demenssjukdomar samt svåra situationer och dödsfall alldeles innan sjuksköterskan skulle gå in till nästa patient.

Relações iatrogênicas na instituição hospitalar: uma abordagem psicológica

Esta pesquisa aborda o estudo do desempenho do psicólogo e as relações iatrogênicas na Instituição Hospitalar. Foi realizada durante os anos de 1989 e 1990 uma pesquisa-ação, numa unidade hospitalar da rede oficial de Saúde, do Estado do Rio de Janeiro. Como fundamentação teórica, o estudo apoiou-se nas teses, entre outras, de Renê Barbier, Ivan Illich, H. Ferrari, Isaac Luchina e Michael Balint para facilitar a compreen são do significado da Instituição, das relações iatrogênicas e da relação médico-paciente. Trabalhando numa equipe de profissionais ligados ao Serviço de Psicossomática desenvolvemos atividades que en volvessem aspectos psicológicos psicodinâmicos da relação as sistencial entre a equipe interdisciplinar e o paciente, enfocando mais intimamente o papel do médico no seu ATO de assistir. Analisando o Hospital Geral, enquanto Instituição e todas as relações que ali se efetivavam procurou a pesquisa identificar os discursos e as práticas que perpassavam os diferentes segmentos da própria Instituição. A abordagem dialética foi o instrumental básico deste trabalho e o estudo de casos clínicos apresentados ofereceu-nos além de uma reflexão sobre o cotidiano hospitalar, uma proposta de ação oriunda da análise dos mesmos. Dos quatro casos estudados, dois relativos a crianças e dois a adultos (atendidos na enfermaria de cirurgia infantil e no ambulatório do Serviço de Psicossomitica, respectivamente), tornou-se mais evidente que a atuação do psicólogo deve ser encarada não como uma alternativa de trabalho, mas sim como função imprescindível no desenvolvimento da relação médico-paciente.

Disfagia e alterações emocionais

Swallowing function may be impaired by a number of conditions involving primary or associated emotional distress. When psychogenic dysphagia is suspected, routine investigation using radiological and manometric examination is inappropriate. These cases demand an evaluation of the individual as a whole, interesting the disease as well as the patient's personal problems and concerns. Five cases of patients complaining of swallowing difficulty and showing concurrent emotional distress were studied. Four individuals were anxious and one was depressed. Because of our approach, a close medical-patient-relationship was established. Afterwards, an explanation about the normal swallowing mechanisms and the role of the emotions on it was provided. All patients showed improvement of the symptom in the following 24 hours. Dysphagia can be found in anxiety, depression and conversion hysteria, with high incidence in the urban population of the third world countries. However, several professionals are unaware of these disorders. Our results suggest that this plain approach is an useful tool in managing dysphagic patients and it has validity even in individuals bearing dysphagia due to comproved organic disease. The results also emphasize the importance of the medical patient relationship and the utility of a hollistic evaluation of the disease.

O processo de trabalho em ambulatorio de saude mental

This study was carried out to evaluate the working procedures of the mental health at the medical and administrative team at the mental health outpatient unit in Botucatu, attempting to understand its previous and social characteristics in relation to psychiatry, health and Brazilian society. The objective of this study was to analyze the activities being used and the professional inter-relationship of the team. It tried to identify the main factors that controlled the actions, the social needs are attended to. Direct observation and interviews focused on the patients and workers were the methods used. The results were reviewed in the lights of the concepts of 'work technological organization' and 'working process' which enabled the identification of the units of work at the center. After all, it was noticed that there were two distinct trends of work organization: one of them aimed at individual treatment by medical staff and the other aimed at group treatment by non-medical staff.

Behavioral evaluation during dental care in children ages 0 to 3 years

Purpose: Many studies concluded that the behavior of babies complicated dental care because of child immaturity or the difficulty of establishing acceptable communication and comprehension. Methods: The records of 696 babies were randomly selected from the baby clinic of Araçatuba in Brazil. Patient age ranged from 0 to 36 months. They were divided into 6 groups according to age: Group I-0 to 6 months; Group II-7 to 12 months; Group III-13 to 18 months; Group IV-19 to 24 months; Group V-25 to 30 months; Group VI-31 to 36 months. The behavior of the child was evaluated upon entrance in the dental office and during the first 4 clinical appointments with a clinical exam and oral physiotherapy. The baby was classified as collaborator (C) or noncollaborator (NC). Statistical analysis was performed using Pearson's chi-square method (P< .05). Results: The percentage of NC for Groups II, III, IV, and V (66%), was significantly higher than for groups I (30%) and VI (50%). Conclusions: Babies from 0 to 6 months showed a collaborative behavior; babies from 7 to 30 months showed noncollaborative behavior; and babies from 31 to 36 months showed no statistically significant difference between the percentage of C and NC.

Aspectos legais da morte

The present work intends to clarify and to enhance the legal aspects of the death for the physician. Physicians, as a result of normative attribution, and of the practical circumstances, normally, certify the death in proper document. The legal consequences of the death are focused, with its importance and correlation with the medical declaration of the death. The physician must be more conscientious of his professional act, and, therefore, be more diligent and always zealous with his practices, because of its effects.