Allmän förskola för treåringar 2010

Regeringen föreslår i en proposition att kommunens skyldighet att anordna allmän förskola utvidgas till att gälla från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Förslaget har fått brett stöd av remissinstanserna och ska börja gälla 1 juli 2010.

Barn och byggmaterial i förskolan : En observationsstudie på en förskola

Studien har syftet att undersöka hur barnen använder sig av byggmaterialet på en förskola samt hur det blir en del av barnens subjektskapande. Studien använder sig av feministisk poststrukturalism som teori, en annan del av teorin är begreppet diskurs där ”det kompetenta barnet” dyker upp i mina observationer. Genom observationer av en grupp barn i åldern tre till fyra år på en förskola under sammanlagt fem timmar har jag analyserat om det finns eller inte finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor använder sig av byggmaterial. Det framkom ganska snabbt att det finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor förhåller sig till byggmaterial samt hur de väljer att bygga med byggmaterial. Pedagogerna har en stor påverkan vad gäller hur barnen använder sig av material eftersom det är de som bestämmer vad som skall erbjudas barnen.  

Epistemic modality in Ghanaian Pidgin English

This study investigates the expression of epistemic modality in a corpus of Ghanaian Pidgin English (GhaPE). The epistemic expressions are manually identified and thereafter distinguished from each other in terms of grammatical status and their indication of different epistemic and evidential notions. 7 different elements are found, ranging from 1 pre-verbal marker, 1 adverb, 2 particles and 3 complement-taking predicates. The results indicate, in line with existing research, that to differentiate between usage properties of individual modal expressions it may be necessary to subdivide them in terms of not only epistemic but also evidential meanings. Moreover, a functional parallel between the GhaPE particle abi, the Swedish modal particle väl and the Spanish adverbs a lo mejor and igual is demonstrated, with respect to their simultaneous function of expressing epistemic probability and asking the hearer for confirmation. Finally, the results suggest, contrary to previous accounts, that the pre-verbal marker fit may indicate epistemic possibility without the addition of a preceding irrealis marker go. It is proposed that future researchers should make use of bigger corpora in order to arrive at a more ample conception of both individual modal categories and their interrelations.

Epistemic marking and multiple perspective : an introduction

This paper discusses forms of epistemic marking that instantiate multiple perspective constructions (see Evans 2005). Such forms express the speaker’s and the addressee’s simultaneous epistemic perspectives from the point of view of the speaker, crucially relying on the assumptions of the speaker with regard to the addressee’s knowledge. The analysis of forms considers established semanto-pragmatic concepts, such as semantic scope, mitigation strategies and communicative intention (as marked by sentence-type) in the exploration of forms. In addition, the notion of knowledge asymmetry is discussed alongside the concepts of epistemic status and stance as tools for a semantic analysis of investigated forms

Epistemic marking in Ika (Arwako)

The paper describes epistemic marking in Ika (Arwako-Chibchan, Colombia) and proposes an analysis in terms of a typologically unusual pattern called conjunct/disjunct, which has been attested for a small number of Asian and South American languages. Canonically, conjunct occurs with first person subjects in statements and with second person in questions, as opposed to any other combination of subject and sentence-type, which is disjunct. The pattern found in Ika both conforms to expectations and, at the same time, contributes to a more nuanced analysis of the functional motivations of the conjunct/disjunct pattern. In Ika, conjunct marking encodes the speaker's direct access to an event that involves either (or both) of the speech participants. In addition, conjunct/disjunct marking interacts predictably with a second set of epistemic markers that encode asymmetries in the epistemic authority of the speaker and the addressee. The analysis builds on first-hand data but remains tentative, awaiting further investigation.

The role of 'perspective' in epistemic marking

The paper focuses on inter-personal aspects of the context in the analysis of evidential and related epistemic marking systems. While evidentiality is defined by its capacity to qualify the speaker's indexical point of view in terms of information source, it is argued that other aspects of the context are important to analyze evidentiality both conceptually and grammatically. These distinct, analytical components concern the illocutionary status of a given marker and its scope properties. The importance of the hearer's point of view in pragmatics and semantics is well attested and constitutes a convincing argument for an increased emphasis on the perspective of the hearer/addressee in analyses of epistemic marking, such as evidentiality. The paper discusses available accounts of evidentials that attend to the perspective of the addressee and also introduces lesser-known epistemic marking systems that share a functional space with evidentiality.

Språkinlärning i en Ur och Skur praktik : En studie om platsens betydelse för språklärande

Denna uppsats har till syfte att öka kunskap om mellanrummet mellan platsens betydelse och motorikens inverkan på barns språkinlärning i en Ur och Skur verksamhet. Den valda metoden för att försöka få syn på detta mellanrum har varit observationer med fältanteckningar och ljudinspelningar. Sedan har materialet analyserats med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Det resultat som framkommit ur mitt empiriska material är att barnens lekar har möjligheten att utvecklas åt många olika håll. Att vara utomhus leder till att de i mindre utsträckning är påverkade av normstyrda artefakter jämfört med en förskola som vistas till större delar inomhus. Dock finns det en social praktik som pedagogerna har skapat som gynnar barns språkinlärning. Strukturen och kulturen av att ställa frågor och ha möjligheten att ge ordentliga svar, i både lek och vardag. Ytterligare ett resultat som framkommit är att både barn och pedagoger är vana vid att använda sin omgivning för att utvidga sitt lärande så att även en skylt i tunnelbanan blev ett medierande redskap för språkinlärning och intresse. Slutsatsen blev att platsen och då främst skogen gav förutsättningarna till rörelse och fantasilek där barnen själva kunde utforska sina intressen. Samtidigt som pedagogerna gav möjligheterna till barnens lekar genom att visa att de tyckte de var viktiga och gav möjligheter för samtal genom bland annat frågelekar.

Sinnet och pennans förhandling : En fråga om yttrandefrihet genom barnens bildliga uttryck

Syftet med studien är att undersöka bild-, menings- och subjektskapandets samband och betydelse för barns kreativa utveckling i relation till förskolans uppdrag. Detta är en minietnografisk ansats där videoobservation och barnintervjuer använts i arbetet på en förskola där barnen varit från 3-6 år. Poststrukturalistisk teori och diskursanalys är metoder som använts i analysarbetet med fokus på språkets innebörd av kunskap, subjekt och ritandet som idé i en tillblivande förhandling med de bildliga uttrycken. Studiens resultat visar på att det finns samband mellan hur barnen bedöms och hur de värderar sig själva och varandra. Då prestationen överordnas kan det drabba både självkänslan och lusten till att lära. Empirin i relation till teorin och tidigare forskning visar även betydelsen av att det finns ett eller flera sätt att skapa för att upptäcka sin annanhet och kreativa potential. Det skulle också kunna öka risken för diskriminering ifall alla ska göra lika och vara lika i sinnets förhandling med pennan. 

Flickor, pojkar och leksaker i förskolan : En sociokulturell observationsstudie på två förskolor med inriktning på inomhuslek

Studien syfte är att undersöka hur flickor och pojkar leker, på två förskolor, med inomhusleksaker och om det finns några skillnader mellan könen i leken som avspeglar, förmedlar och bildar förståelser för samhällets könsstereotypa normer kring vad som anses kvinnligt respektive manligt. För att ta reda på detta har observation med hjälp av fältanteckningar använts, med fokus på skillnader mellan flickornas och pojkarnas val av leksaker och sätt att leka. Resultatet visar på att det finns vissa skillnader mellan de flesta pojkarnas och flickornas val av leksaker på de observerade förskolorna, men att det framförallt är sättet att leka som visar på de största skillnaderna. Det har också framkommit att flickorna och pojkarna på förskolorna i observationerna, oftast valde samma typ av leksaker. Men i dessa fall har leksakerna varit typiskt ”pojkiga”, samtidigt som skillnaderna i sättet att leka fortfarande varit tydligt framträdande. Dessa skillnader har sedan diskuterats utifrån hur de kan få betydelse för flickornas och pojkarnas förståelse för könsroller, deras framtidsval och utveckling.