En mental checklista att följa : En systemisk-funktionell och intertextuell analys av Region Gävleborgs värdegrund

Värdegrundstexter är en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gävleborgs värdegrundstext, samt tre texter där värdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersöker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera värdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur förpliktelse realiseras indirekt. Värdegrundstexten är på många vis vag och öppen för tolkning. Inom ramen för de analyserade texterna förtydligas den och får en i huvudsak förpliktigande och styrande funktion. Den är avsedd att påverka medarbetarnas inre värderingar och attityder såväl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lämnas inget utrymme för att vara medarbetare utan att leva upp till värdegrunden. Särskilt viktiga språkliga resurser är påståendesatser i presens, ett läsarinkluderande vi och ett förutsatt åtagande. De bidrar nämligen till att realisera förpliktelse men på ett sätt som på ytan dämpar det krävande. Analysen visar också hur särhållande av olika språkliga resurser gör det möjligt för organisationen att kräva att medarbetarna har vissa inre värderingar, utan att det framstår som alltför hotande. Det sker genom  att vissa betydelser och funktioner förekommer i själva värdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis förekommer ett läsarinkluderande vi och ett modalt förpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgör språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttryckssätt har också en avgörande roll. Förpliktelsen vad gäller värdegrunden kan sammantaget göras mycket hög, utan att det behöver synas i själva värdegrundstexten. Genom intratextuella hänvisningar till värdegrunden kommer de omgivande texternas höga förpliktelse att avse det som uttrycks i själva värdegrundstexten.

O/rättvis representation av utsatthet och lidande : En kritisk analys av Röda Korsets, UNHCRs & Svenska kyrkans representation av flyktingsituationen 2015

Med premissen att medierepresentation påverkar och påverkas av diskurser, värderingar ochnormer söker denna studie undersöka hur människor i utsatthet och lidande framställs i filmerav icke-statliga organisationer med inriktning på humanitärt bistånd. Med syftet att belysafaktorer i filmerna som kan uttrycka attityd- och värderingsförändringar fokuserar studien påfilmer från s.k. ”flyktingsituationen hösten 2015” då denna situation och period var och äraktualiserad i offentliga och privata samtal. Den teoretiska basen utgörs av Representation(Stuart Hall) och följaktligen ämnen som berör media och moral, distansering ochdifferentiering av människor samt solidaritet som ekonomisk vara. Med hjälp av NormanFaircloughs kritiska diskursanalys och Lilie Chouliarakis tillämpning av metoden visarresultatet att semiotiska/multimodala instrument refererar till emotionella referenser därmänniskorna som lider undermineras till fördel för organisationens varumärke vilket ävenbidrar till konstruktionen av ett Vi och ett De. Denna konstruktion av differentiering kanföljaktligen bero på en värderingsdiskurs som baseras på västerländska privilegier ochproblematiseras vidare i relation till nationalitetsdiskurser.

Marabou Black, med avsikt att lura sin publik : En kvalitativ analys av debatten efter vilseledande PR-utövande

Den 18 mars 2013 meddelar den folkkära artisten Tommy Nilsson att han byter namn till Black och  väljer en mörkare och hårdare image. Reaktionerna låter inte vänta på sig och under dagen går nyheten varm i svensk media. Senare ska det visa sig att det hela bara handlar om en PR-kampanj med syfte att marknadsföra chokladjätten Marabous nya chokladkaka med smak av saltlakrits. Tidigare forskning har visat på hur den här typen av PR-utövande, som ämnar vilseleda sin publik, riskerar att skada förtroendet för såväl företag, som journalister och PR-utövare. Genom en kritisk diskursanalys undersöker den här studien debatten som uppkommer som en reaktion på den här typen av PR-utövande, med hjälp av den specifika kampanjen Black. Genom tio argumenterande/debatterande texter på såväl nyhetsplattformar som bloggar undersöks argument, uppfattningar och förslag på konsekvenser. För att bättre förstå den profession som debatten berör tas centrala teorier om den relativt outforskade PR-branschen upp. En central del i studien inom såväl tidigare forskning som teori är hur det nya medieklimatet-/samhället har en betydande roll när den här typen av marknadsföring får allt större plats i nyhetsflödet. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna i debatten ställer sig kritiska till det här sättet att marknadsföra produkter/tjänster på. Det argumenteras genomgående för hur den här metoden kan anses bra i den mån den bidrar till mycket uppmärksamhet och stor spridning på kort sikt. Men att problematiken ligger i att PR bör handla om att hjälpa företag och organisationer att förbättra deras anseende/varumärke. Genom att vilseleda journalister och mediepubliken riskerar man istället att skada förtroendet på lång sikt. I undersökningen har det framkommit att åsikter och uppfattningar inte skiljer sig beroende på vilken bakgrund/anknytning som skribenten har. Såväl journalister som yrkesverksamma inom reklam-/marknadsföringsbranschen erkänner ett ogillande gentemot metoden. Det visar sig även att det finns avvikande åsikter som skiljer från den negativa uppfattningen, dessa röster beskriver kampanjmetoden som harmlös, nytänkande och rolig. 

Likabehandlingsplaner : En analys och jämförelse av åtta förskolors likabehandlingsplaner

Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella skillnader i likabehandlingsplaner i demografiskt olika kommuner samt hur diskrimineringsgrunderna används. Som metod har vi använt kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Vi kunde se att det var skillnad på användningen av diskrimineringsgrunderna. Det var ingen tydlig skillnad beroende på demografin, men vi kunde se att förskolorna som kom från samma kommun var relativt lika. För att ta reda på mer om varför likabehandlingsplanerna såg ut på detta sätt undersökte vi de kommunala och statliga riktlinjerna för en likabehandlingsplan. Vi undersökte även likabehandlingsplanerna utifrån olika teman: Kontext, Utbytesord, Värdegrund, Ansvar och Delaktighet. Här kom vi fram till att fanns skillnader i hur likabehandlingsplanerna ser ut i förhållande till dessa. Slutsatsen av denna studie är att likabehandlingsplaner kan skilja sig åt på olika förskolor, men att det finns vissa riktlinjer som gör att innehållet ändå blir relativt likt. En annan slutsats är att forskningsområdet likabehandlingsplaner är eftersatt.

Vad motiverar människor att engagera sig ideellt?

Nutidens världshändelser aktualiserar det ideella engagemang som en stor andel av Sveriges befolkning ägnar sig åt varje år. Viljan att hjälpa upplevs också öka. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för människors motiv till ideellt engagemang och volontärarbete. Deltagarna var nio personer som alla var ideellt engagerade. Datainsamlingen gjordes med fokuserade kvalitativa intervjuer. Tematisk analys användes som metod för dataanalysen. Resultatet visade på flertalet olika motiv till ideellt engagemang och att motiven ofta var sammanlänkade med varandra. En persons bakgrund framkom vara av betydelse, värderingar och samhällsintresse likaså. En vilja att hjälpa andra och bidra till samhället framkom som motiv till engagemanget. Det upplevdes i hög grad att engagemanget gav mycket tillbaka, exempelvis personlig utveckling och möten med nya människor. Resultatet i föreliggande studie går i linje med befintlig forskning samt bidrar med en mer nyanserad subjektiv aspekt av motivation till ideellt engagemang.

Tillit genom hållbarhet : En kvalitativ studie av hur Axfood skapar tillit genom kommunikationen av deras hållbarhetsarbete under 2015.

SYFTE: Uppsatsens syfte är att kartlägga på vilket sätt Axfood kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, i avseende att se hur Axfood upprätthåller tillit genom sin kommunikation. Tillit är en viktig komponent i företagsverksamheten och därför vill jag belysa hur olika stilistiska kompositioner både kan främja och hämma tilliten till ett företag. Studien fokuseras till Axfoods avsändarperspektiv med avsikt att strukturera upp och beskriva hur företaget kommunicerar sitt arbete med hållbarhet. TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på hur tillit skapas genom kommunikation och utgår ifrån teorier om Corporate Social Responsibility, samt det retoriska begreppet ethos. METOD: Övergripande tematisering av materialet, samt en djupgående stilistisk analys av de delar i materialet som kommunicerar Axfoods hållbarhetsarbete. SLUTSATSER: Av Axfoods kommunikation är det hållbarhetsarbetet angående miljö som ges störst utrymme. Vidare går det att utläsa vissa stilistiska skillnader beroende på i vilken kommunikationskanal materialet återfinns, samt vilket hållbarhetsarbete som kommuniceras. Det här påverkar de olika tillvägagångssätten att skapa tillit.

Women are for friendships, men are for fucking : En studie av homosocialitet och kvinnlig vänskap i Sex and the city

I denna uppsats studeras den kvinnliga vänskapen i tv-serien Sex and the city utifrån homosocialitetsteorier och framställningen av den kvinnliga vänskapen. Tidigare studier om serien har gjorts men där fann jag en lucka då kvinnornas vänskap inte studerats på ett liknande sätt tidigare. Syftet med studien är att undersöka hur den kvinnliga vänskapen gestaltas mellan kvinnorna i serien. För att studera detta Lipman-Blumens homosocialitetsteori använts som definierar homosocialitet som att uppskatta, söka sig till eller föredra umgänge med människor av samma kön. Gothlins teori om vänskap och hur denna porträttreras har använts i studien för att kunna identifiera kvinnors vänskap. Heterosociaiitetsteori tas också upp för att visa på motsatsen till homosocialitetsteorin. Undersökningen av studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ del där relevanta inslag klockats för att se hur lång tid ett visst innehåll fått i serien. Samt en kvalitativ analys av innehållet i serien där typiska scener valts ut och analyserats för att förstå innehållet och för att kunna analysera kvinnornas vänskap till varandra. Den genomförda analysen behandlar deras vänskap och visar på att kvinnornas homosociala band och deras vänskap till varandra är betydligt starkare än vad tidigare forskning och teorier benämt. Denna studie visar på att vänskapen i serien tagits till en ny nivå där vännerna inte vara är vänner utan själsfränder och kärlekar utan sexuell dragningskraft till varandra. Där vänskapen är vad som värderas högst och att kvinnorna inte är i behov av en man. 

International Sensations : Representationen av nationalitet i World Wrestling Entertainment

Denna uppsats intresserar sig för professional wrestling och då specifikt bolaget World Wrestling Entertainment, WWE. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur nationalitet representeras i World Wrestling Entertainments produkt. Uppsatsens teoretiska ramverk består utav tre olika författare. Dessa tre är Michael Billig, Stuart Hall och Roland Barthes. Från Michael Billig används begreppen 'hot and banal nationalism' för att definiera nationalism. Från Stuart Hall hämtas teorier om 'representation', vad det är och hur det fungerar samt olika perspektiv på varför det är intressant att studera 'olikhet'. Slutligen använder sig uppsatsen utav Roland Barthes artikel Le monde où l'on catche, the World of Wrestling i den engelska översättningen, som analyserar wrestling på ett semiotiskt vis. Många av de teorier som Barthes presenterar i denna artikel är relevanta än idag trots att han skrev artikeln på 1950-talet. Uppsatsens frågeställning kommer att undersökas genom en multimodal analys. En multimodal analys lämpar sig väl för ett så visuellt fenomen som wrestling. Det möjliggör även för studier av de rent textuella elementen i programmen och inte bara det visuella. Materialet består utav de inledande videomontagen från två olika wrestlingmatcher. Båda matcherna är hämtade från WWEs största årliga pay-per-view Wrestlemania som gått av stapeln varje år sedan år 1985. Den ena matchen är hämtad från Wrestlemania 29 år 2013 och den andra är hämtad från Wrestlemania 31 år 2015. Båda matcherna inkluderar icke-amerikanska karaktärer. Den första matchen ser amerikanen Jack Swagger möta mexikanen Alberto Del Rio och den andra matchen ser amerikanen John Cena möta den ryske Rusev. Efter analysen kunde slutsatsen dras att vad gällde de matcher som analyserats framställdes de ickeamerikanska karaktärerna varken positivt eller negativt. Vad analysen lyckades komma fram till var att de icke-amerikanska karaktärerna var där för att reproducera en bild av den amerikanska nationella identiteten och att de icke-amerikanska karaktärernas nationaliteter egentligen inte var relevanta. Det relevanta var det faktum att de var just icke-amerikaner. Deras faktiska nationaliteter behandlades inte i någon större utsträckning i materialet. Materialet verkade mest kretsa kring USA och dess nationella identitet.

Co-branding på sociala medier : En studie av hur betydelser skapas och förstärks i ett svenskt modevarumärkes visuella marknadsföring

Syftet med denna studie är att undersöka hur företag använder co-branding och sociala medier för att skapa betydelse för sitt varumärke. Detta kommer jag att undersöka utifrån följande huvudfrågeställning:  Vilka betydelser skapas, alternativt förstärks, genom StyleIn AB’s co-brandingsamarbeten på sociala medier? För att göra det tydligare har jag även två mindre frågeställningar att utgå ifrån:  Hur använder StyleIn AB sociala medier som främsta forum för co-branding samarbeten?  Hur skapas och förstärks betydelse i StyleIns inlägg på sociala medier genom cobranding? Den pågående expansionen av sociala medier och den visuella kulturens framväxt är grunden till varför jag valt att skriva denna uppsats. Betydelser, budskap och värderingar kommer till uttryck i visuellt material och sprids enkelt och snabbt via olika sociala medier. Då kanalerna är billiga att använda sig utav är det vanligt för företag att bedriva sin marknadsföring i dessa forum. I denna uppsats har jag valt att titta närmare på hur ett företag använder sociala medier för att sprida både sitt eget och andra varumärkens budskap genom vad man kallar för “co-branding” i sociala medier. Min studie är avgränsad till det svenska modeföretaget StyleIn AB’s sociala kanaler där de ihop med andra företag exponeras i visuella former. Anledningen till att jag valde företaget StyleIn har att göra med att co-branding är en stor och återkommande del av deras marknadsföring på sociala medier. Med anledning till forumet för denna marknadsföring kommer mitt bakgrundskapitel beröra just sociala medier. Eftersom co-branding är en varumärkesbyggande process kommer mitt teoretiska ramverk, inklusive mitt kapitel om tidigare forskning, att beröra olika teorier kring varumärken samt forskning i fenomenet co-branding. Teorier kring sociala mediers nytta för varumärken kommer också presenteras för att kunna besvara hela min frågeställning. Vidare använder jag mig av semiotisk analys som metod för att jag så djupt som möjligt skall kunna förklara de olika betydelserna i de tre inlägg jag använder mig utav. I mitt resultat kommer jag fram till att StyleIn’s co-branding samarbeten på sociala medier är en värdeskapande process som bygger upp StyleIn som varumärke genom att använda sig av betydelser lånade av andra varumärken. Jag kommer fram till att det handlar om värderingar som rör en viss typ av livsstil och utifrån dessa kan man urskilja betydelser och meningar uppkomna ur användandet av andra varumärken ihop med sitt eget på sociala medier.

YouTube - en främjare av demokrati eller demokratism? : En fallstudie i svenska riksdagspartiers politiska kommunikation på YouTube

Bakgrunden till studien är att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen vid valet 2014. De sägs även vara mest aktiva på sociala medier av partierna, samtidigt som användningen av dessa medier som kanalen YouTube är vanligt för alla partier att sprida sin politiska kommunikation. Vårt syfte består av flera delar: dels att undersöka riksdagspartiernas YouTube-användning; dels att analysera text, diskursiv- och social praktik i politiska kommunikation hos partier med öppna kommentarfält. För att studera detta använder vi begreppen  “det goda samhället” och demokratism med avsikten att förstå och problematisera politisk kommunikationen på YouTube utifrån ett demokratiskt perspektiv. Teoretisk ram är Arthos (etisk propagandaanvändning), Calderaro (web 2.0s demokratifrämjande), Dahlgren (“det goda samhället” och demokratism), Ekman (extremhögergruppers YouTube-användning), Falkheimer & Heide (historisk överblick av strategisk kommunikaiton), Giansante (demokrati i social medier), Halpern & Gibbs (politiska diskussioner i kommentarfält) och Neumayer (politiskt oliktänkandes diskussion i kommentarfält). Materialet är alla åtta riksdagspartiers (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna) YouTube-kanaler med  kommentarfält och tre filmer och deras kommentarfält. Filmerna är en valfilm från 2014 från både Centern respektive Vänstern samt en reklamfilm från 2015 från SD. Metoden för analysen av YouTube-kanalerna och kommentarerna är en liten översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys, medan den djupgående analysen av filmer och kommentarfält är Faircloughs kvalitativa kritiska diskursanalys kompletterad med semiotisk analys. Resultatet visar att äldre och stora har sedan 2014 många stängda fält och lägre videouppladdningsfrekvens, medan yngre och mindre partier generellt sedan 2014 har många öppna fält och hög videouppladdningsfrekvens. Av de tre undersökta partiernas filmer och fält tillåter minst två av dem kritisk dialog mellan politiskt oliktänkande i dessa vilket främjar demokratin. Slutsatsen är då att YouTube bidrar till utvecklingen av politisk kommunikation mot det demokratiskt goda samhället.

Poppionjärer & propagandaprojekt : En kritisk diskursanalys av det svenska musikundrets framställning i kulturjournalistiken

Sedan 1990-talet har uttrycket ”det svenska musikundret” använts för att beskriva Sverige som en stor musikexportör i världen. Detta begrepp är dock mångfacetterat och inte helt oproblematiskt. I denna uppsats har jag genom en kritisk diskursanalys studerat hur det svenska musikundret framställs inom kulturjournalistiken. Mitt syfte har varit att ta reda på vilka diskurser av det svenska musikundret som dominerar i medieframställningen, hur dikotomin kultur och ekonomi synliggörs i framställningen av dessa diskurser samt vilken roll journalisten har i reproducerandet. Uppsatsen har Bourdieus teorier om kapital och fält som grund, vilka är essentiella för förstå de regler som förekommer inom populärmusikens produktionsfält. Vidare har jag utgått från kritisk teori, forskning kring kulturjournalistik samt relationen mellan ekonomi och kultur. I min analys har jag kommit fram till fyra dominerande diskurser – den postmoderna, den marknadsliberala, den kollektivistiska och den anti- nationalistiska diskursen. Utifrån dessa diskurser har jag kommit fram till några olika sätt som dikotomin kultur och ekonomi synliggörs på. Det har skett en de-differentiering och placeringen på produktionsfältet kan idag tillåtas vara närmare den kommersiella polen. Musikundret är en del av ”varumärket Sverige”, där Sverige som musikland lyfts fram, och fungerar som en populärmusikalisk kanon eftersom uttrycket pekar på någon slag enhet. Journalisterna är representanter i ett åsiktsmaskineri som handlar om det svenska musik- undret, vilka till stor del består av vita män. De bidrar till formandet och reproducerandet av synen på det svenska musikundret som baseras på subjektiva åsikter. Synen på populärmusik verkar från journalisthåll ha förändrats mot en större öppenhet även för mer kommersiella akter inom musikundret. Det visar på att journalisternas texter präglas av den samhälleliga kontexten, samtidigt som deras texter är med och formar samhällskontexten. 

"That's what social media is all about - engagement" : Hur märkesinnehavare använder visuell storytelling på Instagram för att skapa märkesgemenskaper

Utvecklingen av sociala medier såsom t.ex. Facebook och Instagram har inneburit nya möjligheter att kommunicera sin livsstil och sina personliga val, som överskrider såväl kulturella som geografiska gränser. Nya gemenskaper skapas. Detta får betydelse för hur konsumenter kommunicerar med varandra samt hur märkesinnehavarna kommunicerar med sina kunder. Syftet med min studie är att undersöka hur en märkesinnehavare inom mode använder sociala medier, i detta fall Instagram, i sin kommunikation med kunderna för att skapa engagemang kring sitt varumärke. Aktuell forskning visar att värde i varumärket skapas genom en ömsesidig kommunikation mellan märkesinnehavaren och konsumenterna. Kommunikationen sker både mellan märkesinnehavare och konsumenter samt mellan konsumenterna i en märkesgemenskap. Storytelling är ett verksamt medel i denna meningsskapande process. En semiotisk analys användes för att analysera bilderna och hur de bidrar till märkets storytelling. Resultatet visar att Instagram ger märkesinnehavare och konsumenter möjlighet att gemensamt skapa värde. De tekniska funktionerna i applikationen gör det lätt för märkesinnehavare att interagera med sina konsumenter och skapa en dynamisk märkesgemenskap. På Sabo Skirts instagramkonto är märkesinnehavaren och följarna tillsammans märkets författare. Följarna använder kläderna och ger dem betydelse i sin egen vardag samtidigt som märkesinnehavaren skapar möjligheter för dem att synas på ett instagramkonto med 1,5 miljoner följare. Detta kan tolkas med hjälp av teorin uses and gratifications som säger att användningen av media alltid är målinriktad. Människor väljer aktivt media efter vilka deras behov är och hur väl användningen tillfredsställer dessa behov.

Svenska män och 'Andra' män : En kritisk diskursanalys avseende konstruktionen av en kulturell självbild och ett nationellt identitetsideal på Avpixlat och Nyheter Idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar på de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. Vårt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ från ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avgränsa vad ‘vi’ inte är och på så sätt undvika att uttryckligen fastslå vad ‘vi’ är. På detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt då den rådande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att på obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar frågan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstå den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att språket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att språket innehåller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den språkliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt rådande maktförhållanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter på tre nivåer: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utifrån vår analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn från globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Å ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vår' jämställdhet och 'våra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gå ut över 'våra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Å andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen från såväl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den främsta markören för 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män från ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur. 

Kvinnor i ledande positioner i organisatorisk motgång - chefers syn på glasklippan

Glasklippan symboliserar fenomenet att kvinnor oftare befordras till ledande positioner i motgång än framgång. Syftet med föreliggande studie var att hos chefer i Sverige undersöka upplevelser och förhållningssätt till glasklippan, vad den tros bero på samt hur kvinnor anses påverkas av den i arbetslivet. Semistrukturerade intervjuer där ett scenario om glasklippan diskuterades utfördes med 12 chefer. Induktiv tematisk analys användes. Några intervjupersoner hade själva hamnat på glasklippan utan att ha verkat medvetna om det. Deltagarna förde ofta motstridiga resonemang och deras uppfattningar var inte samstämmiga. Det lyftes även hur kvinnors situation ser ut på organisationer idag, varför det är viktigt att medvetandegöra fenomenet, och förklaringar till glasklippan. Trots glasklippans närvaro i organisationer verkar den vara svår att se och förstå. Olika förväntningar som ställs på kvinnor skapar en svårhanterlig situation för dem på glasklippan. Att fenomenet förekommer i Sverige men är svårupptäckt visar på vikten av att uppmärksamma glasklippan.

Religiösa värderingar hos muslimska SFI-elever

Den som säger sig tillhöra en viss religion kan i praktiken vara mer eller mindre troende, eller inte troende alls. Det kan handla om att man firar vissa högtider men utan att särskilt bry sig om deras religiösa innebörd, eller att man ibland deltar i gudstjänster och ber någon gång i månaden, eller ett liv iständig hågkomst av Guds närvaro. Spektrat av religiositet för en person kan vara allt från att religionen endast har kulturell betydelse till att man lever sitt liv helt enligt dess påbud, såväl som att man anser att religion är en privatsak till att man arbetar för att samhället skall formas enligt religionen. Vad gäller islam i Sverige har de muslimska samfundens organisation och aktiviteter beskrivits i ganska stor detalj. Däremot finns inte mycket kunskap om de värderingar de står för. Och vad gäller värderingar och övertygelser hos muslimer i allmänhet finns nästan ingenting skrivet. Denna uppsatstar fasta på den kunskapsbristen. Genom en enkätbaserad attitydundersökning av explorativ karaktär med muslimska SFI-elever somrespondenter har följande frågor undersökts: - Är fundamentalism ett utbrett fenomen inom denna grupp? - I hur stor utsträckning anser man att shari’a bör gälla för muslimer i Sverige och vad är attityden tilldemokrati? - Hur ser relationen mellan religion och moral ut och hur uppfattas det svenska samhället i dettasammanhang? Undersökningens resultat är överlag i samstämmighet med tidigare undersökningar med liknande teman. Respondenterna har en överväldigande positiv attityd till demokrati och en stor del anser också att yttrandefrihet är bra. Samtidigt tycks många mena att islam är undantaget yttrandefriheten ochatt islamiska regler är viktigare än svensk lag. Stödet för shari’a är också påtagligt. En stor majoritet menar att gudstro är nödvändig för att vara en moralisk person och anser samtidigt att Sverige är ett moraliskt land. På grund av urvalsmetoden och den stora andel som avstått från att delta i undersökningen kan resultatet inte generaliseras utanför gruppen av respondenter.