Matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt

Sammanfattning Studiens fokus var dels vilka kategorier av innehåll som framkom i lärarnas kommunikation dels vilka förändringar i innehållet som uttolkades i matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt. Kontexten i kompetensutvecklingsprojektet var i form av modellen learning study, där sju lärarlag, sammanlagt 20 lärare deltagit. Ramverket i studien var tematisk analys, analys av matematiska kompetenser samt funktionell textanalys. Studiens resultat visar på flera förändringar, till exempel att de fem uttolkade huvudkategorierna innefattade fler underkategorier i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. När det gäller matematiskt innehåll så visar analysen att lärarna kommunicerade matematika kompetenser på ett mer mångfacetterat sätt i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. Då lärarna kommunicerade matematikundervisning använde de sig till viss del av ett annat sätt att uttrycka sig i slutet än i början av kompetensutvecklingsprojektet. I början talade de till exempel om att höra vad eleverna uttrycker till att i slutet använda sig av ordet lyssna. Resultatet visade även förändringar avseende hur lärarna samtalade om laborativt material. Fokus har flyttats från det laborativa materialet till att lärarna funderade över vilken matematik som eleverna uttryckte med hjälp av det laborativa materialet.  

Meningsskapande i utställningen : En komparativ etnografisk fallstudie av förskolegruppers multimodala kommunikation vid ett Naturhistoriskt museum och ett Science center

Som övergripande syfte vill denna studie undersöka hur två förskolegrupper kan meningsskapa i två olika utställningar genom att beskriva, analysera och jämföra dessa två förskolegruppers multimodala kommunikation vid utställningsbesök. Genom syftet vill denna studie ge ökad kunskap om multimodal kommunikation hos två förskolegrupper i två olika utställningar. I syftet ingår att studien önskar öka kunskapen om hur semiotiska resurser kan användas och vad som fokuseras genom språkbruk, som kommunikativa villkor för lärande i utställningar. Studien har en design av en komparativ etnografisk fallstudie. Videoinspelningar, MP-3 ljudinspelningar, deltagande observation och fältanteckningar har använts som instrument för datainsamling. Genom strategiska urval valdes 11 stycken treåriga förskolebarn och tre pedagoger för att besöka en utställning vid Naturhistoriska Museet och nio femåriga förskolebarn med två pedagoger for att besöka en utställning vid Tom Tits Experiment (science center). Det insamlade materialet transkriberades multimodalt och kunde därefter analyseras som text. Multimodal interaktionsanalys (Norris 2004, 2014) och ett språkbruksraster (Rostvall & West 2001) användes för analys. Resultatet visade markanta skillnader mellan utställningarna. Av den multimodala interaktionsanalysen visade utställningen vid ett science center en bredare användning av semiotiska resurser, då alla artefakters meningserbjudanden var både visuella och taktila, en del artefakter erbjöd även auditiva meningserbjudanden. Språkbruket i samma utställning var mycket varierat och barnen anmodade varandra. Slutsatsen blir av detta att förskolegruppernas a) meningsskapande villkoras av språkbruk och att b) om meningsskapandet ska ske i samarbete ökas den möjligheten dess mer symmetriska de sociala relationerna är.

Skolad blick på blommor : Formandet av yrkeskunnande i floristutbildning

This article-based thesis focuses on the formation of vocational knowing within adult and upper secondary floristry education in Sweden. Three articles explore classroom interaction and assessment actions; a fourth considers changes in vocational subject matter during the period 1990–2015. While the first three articles draw on empirical data in the form of video and audio recordings in combination with participant observation, the fourth is based primarily on material-based interview data. All four articles share a sociocultural perspective on educational practice (Wertsch, 1998; Säljö, 2011, 2013) and a relational view of knowing (e.g., Carlgren, 2015; Molander, 1996), in combination with the use of conversation analysis (Goodwin & Heritage, 1990; Sahlström & Melander, 2010) as a tool to illuminate the formation of vocational knowing. The interaction between teacher, student, and floral arrangement is foregrounded to facilitate analysis of the formation of vocational knowing. The results contribute to our understanding of the schooling of the gaze (Goodwin, 1994; Grasseni, 2009, 2011) as appropriated by participants in the interaction. Floristry vocational knowing is shown to evolve in the temporal dimension, encompassing (a) financial and aesthetic values, (b) verbal and non–verbal communication, (c) botanical material and tools, and (d) making. The respective roles and interrelations of these four components of vocational knowing in floristry are discussed. The contribution of the thesis is twofold. First, these articles contribute to the understanding of vocational education through close appraisal of the formation of vocational knowing. Second, in exploring the previously under-researched field of Swedish floristry vocational education, the thesis bridges a gap in existing knowledge of the evolution of Swedish vocational education. As floristry education is little researched internationally, the thesis also contributes to the wider body of international research.