Kvinnliga monster och abjekt femininitet : En semiotisk och psykoanalytisk studie av femininitet, feminism och monsterkroppen i tv-serien Penny Dreadful

Studien undersöker hur kvinnliga karaktärer representeras i relation till skräcktematiken i tv-serien Penny Dreadful (2014-). Syftet har varit att studera huruvida det som är typiska kännetecken för skräck kan kopplas till kvinnlighet, femininitet och feminism (det senare då man kan uppfatta ett genuskritiskt samtal i serien). Med hjälp av psykoanalytiska teorier kring abjektion visar analysen hur det som är skrämmande med kvinnor, är skrämmande på andra sätt än vad som är skrämmande med män. Det som är abjekt med kvinnan definieras ofta utifrån hennes sexualitet och biologiska egenskaper, och skapar därmed en feminin monstrositet och således är helt olik den manliga. Detta har till stor del växt fram genom historiska myter, religioner och konst, som har bidragit till könsspecifika monster utifrån stereotyp femininitet, så som häxor, sirener eller Medusa. Genom att utforska tv-seriens karaktärer med hjälp av semiotiska och psykoanalytiska verktyg avslöjas möjliga tolkningar som visar hur nämnda feminina monster tycks grunda sig i manlig rädsla och kvinnan som hot. Kastrationskomplexet som bidragande faktor och den manliga blicken tycks därför kväsa uttryck för kvinnlig frigörelse i serien, genom att sexualisera, plåga och göra kvinnan abjekt och monstruös i direkt genmäle till dessa. Serien tycks därför trots sin genuskritiska diskurs kontrolleras av en manlig blick och ett skoptofiliskt seende, något som möjligtvis bidrar till att kvinnlighet och femininitet kodas som abjekt, och i värsta fall stigmatiserar den feministiska kvinnan.

Barn och byggmaterial i förskolan : En observationsstudie på en förskola

Studien har syftet att undersöka hur barnen använder sig av byggmaterialet på en förskola samt hur det blir en del av barnens subjektskapande. Studien använder sig av feministisk poststrukturalism som teori, en annan del av teorin är begreppet diskurs där ”det kompetenta barnet” dyker upp i mina observationer. Genom observationer av en grupp barn i åldern tre till fyra år på en förskola under sammanlagt fem timmar har jag analyserat om det finns eller inte finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor använder sig av byggmaterial. Det framkom ganska snabbt att det finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor förhåller sig till byggmaterial samt hur de väljer att bygga med byggmaterial. Pedagogerna har en stor påverkan vad gäller hur barnen använder sig av material eftersom det är de som bestämmer vad som skall erbjudas barnen.  

Flickor, pojkar och leksaker i förskolan : En sociokulturell observationsstudie på två förskolor med inriktning på inomhuslek

Studien syfte är att undersöka hur flickor och pojkar leker, på två förskolor, med inomhusleksaker och om det finns några skillnader mellan könen i leken som avspeglar, förmedlar och bildar förståelser för samhällets könsstereotypa normer kring vad som anses kvinnligt respektive manligt. För att ta reda på detta har observation med hjälp av fältanteckningar använts, med fokus på skillnader mellan flickornas och pojkarnas val av leksaker och sätt att leka. Resultatet visar på att det finns vissa skillnader mellan de flesta pojkarnas och flickornas val av leksaker på de observerade förskolorna, men att det framförallt är sättet att leka som visar på de största skillnaderna. Det har också framkommit att flickorna och pojkarna på förskolorna i observationerna, oftast valde samma typ av leksaker. Men i dessa fall har leksakerna varit typiskt ”pojkiga”, samtidigt som skillnaderna i sättet att leka fortfarande varit tydligt framträdande. Dessa skillnader har sedan diskuterats utifrån hur de kan få betydelse för flickornas och pojkarnas förståelse för könsroller, deras framtidsval och utveckling.

Women are for friendships, men are for fucking : En studie av homosocialitet och kvinnlig vänskap i Sex and the city

I denna uppsats studeras den kvinnliga vänskapen i tv-serien Sex and the city utifrån homosocialitetsteorier och framställningen av den kvinnliga vänskapen. Tidigare studier om serien har gjorts men där fann jag en lucka då kvinnornas vänskap inte studerats på ett liknande sätt tidigare. Syftet med studien är att undersöka hur den kvinnliga vänskapen gestaltas mellan kvinnorna i serien. För att studera detta Lipman-Blumens homosocialitetsteori använts som definierar homosocialitet som att uppskatta, söka sig till eller föredra umgänge med människor av samma kön. Gothlins teori om vänskap och hur denna porträttreras har använts i studien för att kunna identifiera kvinnors vänskap. Heterosociaiitetsteori tas också upp för att visa på motsatsen till homosocialitetsteorin. Undersökningen av studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ del där relevanta inslag klockats för att se hur lång tid ett visst innehåll fått i serien. Samt en kvalitativ analys av innehållet i serien där typiska scener valts ut och analyserats för att förstå innehållet och för att kunna analysera kvinnornas vänskap till varandra. Den genomförda analysen behandlar deras vänskap och visar på att kvinnornas homosociala band och deras vänskap till varandra är betydligt starkare än vad tidigare forskning och teorier benämt. Denna studie visar på att vänskapen i serien tagits till en ny nivå där vännerna inte vara är vänner utan själsfränder och kärlekar utan sexuell dragningskraft till varandra. Där vänskapen är vad som värderas högst och att kvinnorna inte är i behov av en man. 

Högläsning – En gemensam väg in i språket : En multipel fallstudie av fyra lärares medvetna högläsning i årskurs 4 och i årskurs 6

Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.

Co-branding på sociala medier : En studie av hur betydelser skapas och förstärks i ett svenskt modevarumärkes visuella marknadsföring

Syftet med denna studie är att undersöka hur företag använder co-branding och sociala medier för att skapa betydelse för sitt varumärke. Detta kommer jag att undersöka utifrån följande huvudfrågeställning:  Vilka betydelser skapas, alternativt förstärks, genom StyleIn AB’s co-brandingsamarbeten på sociala medier? För att göra det tydligare har jag även två mindre frågeställningar att utgå ifrån:  Hur använder StyleIn AB sociala medier som främsta forum för co-branding samarbeten?  Hur skapas och förstärks betydelse i StyleIns inlägg på sociala medier genom cobranding? Den pågående expansionen av sociala medier och den visuella kulturens framväxt är grunden till varför jag valt att skriva denna uppsats. Betydelser, budskap och värderingar kommer till uttryck i visuellt material och sprids enkelt och snabbt via olika sociala medier. Då kanalerna är billiga att använda sig utav är det vanligt för företag att bedriva sin marknadsföring i dessa forum. I denna uppsats har jag valt att titta närmare på hur ett företag använder sociala medier för att sprida både sitt eget och andra varumärkens budskap genom vad man kallar för “co-branding” i sociala medier. Min studie är avgränsad till det svenska modeföretaget StyleIn AB’s sociala kanaler där de ihop med andra företag exponeras i visuella former. Anledningen till att jag valde företaget StyleIn har att göra med att co-branding är en stor och återkommande del av deras marknadsföring på sociala medier. Med anledning till forumet för denna marknadsföring kommer mitt bakgrundskapitel beröra just sociala medier. Eftersom co-branding är en varumärkesbyggande process kommer mitt teoretiska ramverk, inklusive mitt kapitel om tidigare forskning, att beröra olika teorier kring varumärken samt forskning i fenomenet co-branding. Teorier kring sociala mediers nytta för varumärken kommer också presenteras för att kunna besvara hela min frågeställning. Vidare använder jag mig av semiotisk analys som metod för att jag så djupt som möjligt skall kunna förklara de olika betydelserna i de tre inlägg jag använder mig utav. I mitt resultat kommer jag fram till att StyleIn’s co-branding samarbeten på sociala medier är en värdeskapande process som bygger upp StyleIn som varumärke genom att använda sig av betydelser lånade av andra varumärken. Jag kommer fram till att det handlar om värderingar som rör en viss typ av livsstil och utifrån dessa kan man urskilja betydelser och meningar uppkomna ur användandet av andra varumärken ihop med sitt eget på sociala medier.

O/rättvis representation av utsatthet och lidande : En kritisk analys av Röda Korsets, UNHCRs & Svenska kyrkans representation av flyktingsituationen 2015

Med premissen att medierepresentation påverkar och påverkas av diskurser, värderingar ochnormer söker denna studie undersöka hur människor i utsatthet och lidande framställs i filmerav icke-statliga organisationer med inriktning på humanitärt bistånd. Med syftet att belysafaktorer i filmerna som kan uttrycka attityd- och värderingsförändringar fokuserar studien påfilmer från s.k. ”flyktingsituationen hösten 2015” då denna situation och period var och äraktualiserad i offentliga och privata samtal. Den teoretiska basen utgörs av Representation(Stuart Hall) och följaktligen ämnen som berör media och moral, distansering ochdifferentiering av människor samt solidaritet som ekonomisk vara. Med hjälp av NormanFaircloughs kritiska diskursanalys och Lilie Chouliarakis tillämpning av metoden visarresultatet att semiotiska/multimodala instrument refererar till emotionella referenser därmänniskorna som lider undermineras till fördel för organisationens varumärke vilket ävenbidrar till konstruktionen av ett Vi och ett De. Denna konstruktion av differentiering kanföljaktligen bero på en värderingsdiskurs som baseras på västerländska privilegier ochproblematiseras vidare i relation till nationalitetsdiskurser.

Svenska män och 'Andra' män : En kritisk diskursanalys avseende konstruktionen av en kulturell självbild och ett nationellt identitetsideal på Avpixlat och Nyheter Idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar på de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. Vårt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ från ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avgränsa vad ‘vi’ inte är och på så sätt undvika att uttryckligen fastslå vad ‘vi’ är. På detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt då den rådande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att på obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar frågan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstå den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att språket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att språket innehåller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den språkliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt rådande maktförhållanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter på tre nivåer: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utifrån vår analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn från globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Å ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vår' jämställdhet och 'våra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gå ut över 'våra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Å andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen från såväl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den främsta markören för 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män från ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur. 

Att stötta utsatta och ensamma skolkamrater : En tolkande fenomenologisk studie av elevers upplevelser av att vara informellt socialt stöd för andra elever

Syftet med denna studie är att förstå hur ungdomar, som tillfrågats informellt av lärare att utöva socialt stöd till en utsatt skolkamrat, upplever situationen och vilken innebörd socialt stöd har för dem. Genom tolkande fenomenologisk metod har kvalitativa intervjuer med sex ungdomar i åldern 15-18 år genomförts och analyserats. Resultatet visade tre huvudteman i upplevelsen. Dubbla känslor beskriver en kluvenhet inför rollen med såväl positiva som negativa upplevelser. De upplevde förståelse av stödet som en arbetssituation genom att tala om rollen som ett uppdrag, beskriva den utsatte som annorlunda än de själva och markera stödets avgränsning till skoltiden. I informanternas berättelser om stödets utformning framkom deras syn på innebörden av socialt stöd, som att få med den utsatte i gemenskapen. De uttryckte även en önskan att fler elever ska involveras i stödarbetet. Slutsatsen är att rollen kan innebära en utsatt position och att barn och ungdomar, som utövar informellt socialt stöd till en skolkamrat på uppdrag av lärare, behöver uppmärksammas och vikten av stöttning till dem belysas samt beforskas ytterligare. Studien bidrar med ny kunskap om upplevelser av att utöva informellt stöd i skolan.

"I'm the bitch who makes you a man" : En studie av genus och heteronormativ tvåsamhet i Gone Girl

Gone Girl är den bästsäljande romanen av Gillian Flynn. Trots försäljningssiffrorna så har inte mottagandet varit genomgående positivt. I denna studie analyseras Gone Girl på de nivåer som sträcker sig utanför deckarens ramar. Syftet med studien är att studera hur genus dels porträtteras i romanen men även hur den påverkar den heteronormativa tvåsamheten mellan Amy och Nick som är romanens huvudkaraktärer. Utöver detta kommer även karaktären Amy att analyseras för att studera hur hon framställer sig själv genom sitt skrivande.                       Den använda metoden för analysen är en närläsning av romanen med fokus på utvalda scener. Analysen kommer främst att fokusera på heteronormen, genuskonstruktion, stereotypa könsroller men även vad normen för deckare och kriminalromanen är och hur den porträtteras i Gone Girl. Till analysen används dels Judith Butlers performansteori och teorin om den heterosexuella matrisen men även genusforskning av Heléne Thomsson och Ylva Elvin-Nowak.                       Min studie leder mig till att porträtteringen av genus och en heteronormativ tvåsamhet i Gone Girl är psykiskt skadlig för huvudpersonerna Amy och Nick men även fysiskt farlig för Desi som får offra livet för idén om kärnfamiljen. Studien fokuserar även på flera händelseförlopp i romanen som målar upp Amy som en pastisch snarare än den kvinnliga psykopat medier anklagat henne för att vara. 

Likabehandlingsplaner : En analys och jämförelse av åtta förskolors likabehandlingsplaner

Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella skillnader i likabehandlingsplaner i demografiskt olika kommuner samt hur diskrimineringsgrunderna används. Som metod har vi använt kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Vi kunde se att det var skillnad på användningen av diskrimineringsgrunderna. Det var ingen tydlig skillnad beroende på demografin, men vi kunde se att förskolorna som kom från samma kommun var relativt lika. För att ta reda på mer om varför likabehandlingsplanerna såg ut på detta sätt undersökte vi de kommunala och statliga riktlinjerna för en likabehandlingsplan. Vi undersökte även likabehandlingsplanerna utifrån olika teman: Kontext, Utbytesord, Värdegrund, Ansvar och Delaktighet. Här kom vi fram till att fanns skillnader i hur likabehandlingsplanerna ser ut i förhållande till dessa. Slutsatsen av denna studie är att likabehandlingsplaner kan skilja sig åt på olika förskolor, men att det finns vissa riktlinjer som gör att innehållet ändå blir relativt likt. En annan slutsats är att forskningsområdet likabehandlingsplaner är eftersatt.

Ekologisk skuldbeläggning? : En kvantitativ och kvalitativ receptionsstudie om Coops film Ekoeffekten

”Ekologisk skuldbeläggning?” är en receptionsstudie författad av Erica Rohlin och Josefin Dahlqvist vid Stockholms Universitet på institutionen för mediestudier vårterminen 2016. Uppsatsen ämnade undersöka hur ett urval av en yngre generation (18-30 år) i Stockholm förhåller sig till Coops film Ekoeffekten, som utformats för att få människor att köpa mer ekologisk mat. Kritik har riktats mot Coops film Ekoeffekten och det står som grund för att utföra en kritisk granskning i form av en receptionsstudie. Det teoretiska ramverket utgår ifrån propaganda, hälsokommunikation, kampanjer och CSR. Teorierna är sedermera sammankopplade med resultat från en kvantitativ surveyundersökning samt två kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visade att ämnet skuldbeläggning var något som framgick i fokusgruppsintervjuerna, vilket tyder på att detta var en aspekt respondenterna uppfattade mer än andra. Deltagarna ansåg att Coop genom Ekoeffekten placerar skuld på familjen Palmberg och sedermera på konsumenter som inte handlar ekologisk mat. Vidare visade en korrelationstabell på ett samband som kan styrka att Coop gör närmande mot skrämselpropaganda, då en del deltagare blev oroliga för sin hälsa baserat på Coops studie, gjord av IVL, som saknar vetenskaplig signifikans. Respondenterna från surveyundersökningen samt fokusgruppsintervjun visade att de uppfattar Ekoeffekten som en kombinerad informations- och reklamkampanj. Fokusgruppsintervjun visade respondenternas provocerande attityd gentemot detta, vilket inte gick att avläsa från surveyundersökningen. Detta eftersom Ekoeffekten troligtvis inte är provocerande vid en första anblick, utan det är vid vidare diskussioner som åsikter och attityder kom till tals. 

Greenpeaces modelläsare : En multimodal textanalys av Greenpeace i Sveriges externa mejl

I denna uppsats undersöker jag vilka modelläsare som skapas i två olika sorters mejl från Greenpeace i Sverige till personer som engagerar sig i organisationens arbete. Jag gör en multimodal textanalys med utgångspunkt i dialogism och sociosemiotisk teori, och jag använder analysmetoder från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultatet visar att de två mejltyperna i det stora hela är mycket lika varandra, men att det finns vissa skillnader och att de olika mejltyperna därigenom konstruerar delvis olika modelläsare som verkliga läsare måste förhålla sig till. Modelläsarna skapas genom realiseringar av olika språkliga och visuella betydelseskapande resurser som t.ex. presuppositioner, processer, distans och språk- och bildhandlingar. Det gemensamma för modelläsarna är att de sympatiserar med Greenpeace, har en aktiv aktörsroll och har en nära och jämlik relation till organisationen. 

Begripliga webbtexter : En undersökning av begripligheten i Sollentuna kommuns webbtexter

I denna uppsats analyserar jag några av texterna på Sollentuna kommuns webbplats. Syftet är att undersöka begripligheten i texterna. Jag har låtit en fokusgrupp läsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrån gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger på den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsättet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas läsmål uppfylls, till exempel att mottagarna med hjälp av texten kan utföa handlingar av olika slag. Undersökningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehåller drag som kan försämra begripligheten. De brister som var lättast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen låg på det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehåll. Framför allt gällde det avsaknad av viktig information men också att huvudämnet inte framgick tillräckligt tydligt. Brister på det textuella planet, som främst avser den språkliga formen, var något svårare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osäker på innehållet. Brister på det interpersonella planet, som avser relationen mellan sändaren och mottagaren i texten, var svårast att koppla till fokusgruppens förståelse. Det gällde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar. 

Att lansera en artist : En studie av kommunikationskanalerna i den digitala musikvärlden

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur kommunikationskanaler används av konsumenter i samband med musik, för att lyssna samt att hitta ny musik och artister. Detta för att i förlängningen kunna utreda och förstå vilka av dessa kommunikationskanaler som passar bäst för att lansera artister och göra deras musik tillgänglig på marknaden.   Vi har tagit hjälp av tidigare forskning och teorier om musikindustrins utveckling kopplat till digitaliseringen och uppkomsten av de nya kommunikationskanalerna för att få en bredare bild samt kunna koppla dessa till den kvantitativa enkätundersökning vi genomfört. Teorier kring gräsrotsdriven kommunikation, Word of Mouth och digitalisering har exempelvis varit centrala. Varumärke samt strategisk kommunikation finns även med som begrepp.   Själva metodramen är som sagt av kvantitativ form, där en enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Denna har sedan brutits ner och analyserats för att få insikt om respondenternas åsikter och beteende när de konsumerar musik, utifrån vilka kanaler de använder för att lyssna på musik, hitta ny musik samt eventuellt dela och sprida den till vänner och bekanta. Det har även ställts frågor kring vikten av varumärke samt eventuella icke-musikaliska attribut i dagens musikvärld, ifall de spelar in för konsumenten när ny musik uppsöks.   Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband kring hur respondenterna dels lyssnar, dels hittar ny musik. Det är genom de nya digitala kommunikationskanalerna detta sker i störst utsträckning. Det visade sig även att det tycks finnas ett dalande förtroende gentemot klassisk uttalad marknadsföring och dess kommunikationskanaler. En majoritet av respondenterna i undersökningen föredrog gräsrotsdrivna kanaler samt mer personliga tips på musik snarare än ren kommersiell marknadsföring. Det var även vanligt att attribut utöver det musikaliska sågs som något positivt, ett mervärde till musiken. När det gäller varumärke kopplat till artister ansåg en majoritet att artister idag faktiskt är att betrakta som ett varumärke.