Kunskap ger erfarenhet -erfarenhet ger kunskap : Hur socialsekreterare använder sin kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar och hur de har tillägnat sig den

SAMMANFATTNING: Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.

"Även om jag bor här i 100 år så blir det inte samma" : En kvalitativ studie av fem ensamkommande ungdomar och deras personliga identitetsutveckling i mottagarlandet.

SAMMANFATTNING: Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja. Då de ensamkommande asylsökande ungdomarna är i behov av särskilt skydd. Under 2003 var de flesta ensamkommande ungdomar i Sverige från Somalia, Irak, Serbien och Montenegro. Vårt syfte är att få ökad förståelse för ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras identitet formats i hemlandet och senare i mottagarlandet i samspel med människor i sin omgivning. Samt vilken betydelse asylprocessen och tidigare trauman har haft för ungdomarnas personliga identitetsutveckling. De faktorer som berörts som viktiga för ungdomens personliga identitetsutveckling är förluster, boende, ovisshet, familjeåterförening och nätverk samt språket.Vi har valt att göra en explorativ studie som innefattar kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem ensamkommande ungdomar. Resultatet i form av empiri och analys har utförts utifrån tidigare forskning och från Cullbergs kristeori samt relevanta begrepp som etnicitet och identitet utifrån symbolisk interaktionism. Studien har visat att samtliga ungdomar upplevt att den ovisshet de levt i under asylprocessen samt tidigare trauman har påverkat dem mycket både psykiskt och fysiskt. De ungdomar vi har intervjuat upplever alla att de idag har en ny personlighet efter att ha fått uppehållstillstånd. Den nya identiteten har enligt ungdomarna påverkats bland annat av föräldrarnas uppfostran och de nya människor de möter i mottagarlandet samt av de nya miljöerna ungdomarna befinner sig i.

Mobbning i skolan. : Vad är det och hur kan det förebyggas?

Mobbning är ett stort problem på skolorna runt om i världen och även i Sverige. För elever är det en grundläggande rättighet att kunna känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta är en litteraturstudie som sammanställer forskning kring mobbning, olika åtgärdsprogram samt vilka effekter olika åtgärdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar någon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfällen. Olika åtgärdsprogram har utvecklats som ett sätt att förebygga samt stoppa mobbning. Gemensamt för dessa är skapa ett bra skolklimat där eleverna visar respekt för varandra och utvecklar goda relationer. Olika studier har gjorts för att visa på effekterna av åtgärdsprogram och fått varierande resultat, men gemensamt är att det behövs insatser för att förebygga och stoppa mobbning och det måste finnas en kontinuitet i detta arbete. De vuxna på skolan bär ansvaret att på ett effektivt och bra sätt arbeta för att mobbning inte skall uppstå samt att tidigt stoppa mobbning som uppstår.

Olika förlossningssätts inverkan på anknytningsprocessen

Abstrakt Bakgrund. Anknytning är ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta är viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att anknytning ska uppstå krävs mycket närhet och värme. Vid brist på anknytning blir barnet passivt och apatiskt. Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur anknytningsprocessen mellan mor och barn kan påverkas vid olika förlossningssätt. Metod. En litteratursökning av artiklar publicerade mellan 1989-2007 gjordes, sökorden var attachment, cesarean section, delivery, mother-child relations och nurs*. 28 artiklar granskades noga och av dessa stämde 14 helt överens med inklusionskriterierna och vårt syfte. Dessa bearbetades och analyserades i litteraturstudien. Resultat. Analysen resulterade i tre kategorier. Den första var faktorer som kan påverka anknytningsprocessen, den andra var en komplicerad förlossnings inverkan på anknytningsprocessen och den tredje var omvårdnadshandlingar som kan underlätta anknytningsprocessen och sjukhusvistelsen för modern. Diskussion. Komplicerade förlossningar bidrog ofta till att kvinnan inte fick träffa sitt barn direkt efter förlossningen, något som var psykiskt påfrestande för kvinnan och negativt för anknytningsprocessen. Kvinnor som genomgick komplicerade förlossningar var i extra stort behov av stöd och information från personalen för att känna närhet till sitt barn. Konklusion. När en kvinna får känna sitt barns närhet direkt efter förlossningen så startar anknytningsprocessen fortare än om det första mötet blir uppskjutet. Om omvårdnadspersonalen använder sig av den kunskap som finns angående interaktionen mellan mor och barn så kan det underlätta för kvinnan i samspelet med sitt barn.

Närståendes upplevelser till personer som insjuknat i hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är ett sjukdom som påverkar hela familjesituationen. Närstående till personer som insjuknat i hjärtinfarkt kan uppleva högre grad av oro, rädsla och osäkerhet än personen som insjuknat. Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa närståendes upplevelser till personer som insjuknat i hjärtinfarkt. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Studiernas resultat sammanfördes och analyserades utifrån innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier och fem subkategorier. Resultatet visade att närstående påverkades fysiskt, psykiskt och socialt. Många män till kvinnor med hjärtinfarkt upplevde en känsla av maktlöshet av att inte veta hur hälsan för personen som insjuknat i hjärtinfarkt skulle utvecklas framöver. Känslor som ilska, frustration och ökad osäkerhet var vanligt i det tidiga skedet av rehabiliteringen. Den nya livssituationen för närstående innebar stora förändringar i det dagliga livet. De upplevde det ökade ansvaret som frihetsberövande medan andra kände sig mer tillfredställda att kunna hjälpa till och få en central roll i hemmet. Genom att närståendes situation tas upp i omvårdnaden och får mer stöd av vårdpersonalen kan det leda till att personen som insjuknat i hjärtinfarkt får ett bättre stöd.

Motivationsutbildning som påverkansfaktor av livskvalitet – några elevers upplevelser

På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.