Avvägning mellan arbetsmiljö och effektivitet med hjälp av multikriterieanalys : Hur komplettering av kundtjänst påverkar kundnöjdhet och effektivitet

A public organization has a section for customer service which is responsible of order entry from customers concerning errands within real estate and business equipment, cleaning, transport operations and handicap appliance. According to the co-ordinators in hospitals within the organisation the customers are requesting for staff to talk to physically, meaning a person to speak with face to face. The customers experiencing that it’s sometimes difficult to call customer service or use the web form, which is the only communication paths in the current situation. Proposed changes presented claim that a complement to customer service with local service centers in every hospital. The purpose of this study is to evaluate a change proposition by weigh between efficiency and working environment, this by using multi-criteria analysis. To achieve the goal a decision model is designed in the decision tool DecideIT. The aim of the study is to recommend decision makers to choose one of the options based on as rational grounds as possible. The result of the study showed that the preferred alternative is not to supplement customer service with local service centers. For the most part, the result depending on the survey (represented result from working environment criteria) which showed that the majority of customers do not request a person to speak with face to face at all.

Öppenvårdsteamet - Brukares röster om en verksamhet

Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om Öppenvårdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vänder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. Målet med Öppenvårdsteamet är att finnas tillgänglig när andra verksamheter inte är det, genom stöd och råd hjälpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutändan skall få en så stabil grund att stå på att de blir självgående. Arbetet är förlagt till kvällar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen. Intervjufrågorna var färdigformulerade utan fasta svarsalternativ och totalt genomfördes fem intervjuer. Det insamlade materialet tolkades med hjälp av teoretiska synsätt och begreppsförklaringar så som delaktighet, stöd och motivation, omgestaltning, känsla av sammanhang samt behandlarens roll. En slutsats är att upplevelsen av att finnas i ett sammanhang där någon lyssnar och ger stöd är betydelsefullt för brukarna. Även behandlarens roll och förhållningssätt är viktigt i rehabiliteringsprocessen. Tolkningen av empirin har visat att kombinationen stöd och kontroll är komplex, något man bör vara medveten om i en verksamhet som Öppenvårdsteamet.

Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bästa

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete. Begreppet barnets bästa överskuggades av en dominerande tolkning av barnperspektivet som vagt. En tolkning som tycks legitimera att brister på tid och resurser åsidosätter barnets rätt att komma till tals. Barnets bästa som begrepp tenderar att lösa upp sig vilket avspeglas i det ringa utrymme som barnets röst ges. Uppsatsen visade att det finns risk för att redan marginaliserade barn inte syns, kommer till tals eller blir lyssnade på i sociala barnavårdsutredningar. Att sätta barnets bästa i främsta rummet löper istället risk att sättas i ett väntrum på att bli vuxen.

Bergssprängarna – ett kostnadseffektivt alternativ för Bergs kommun?

I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag. Utgångspunkten är en mindre aktstudie men innefattar även budgetmaterial. Då tidigare förhållanden har undersökts och sekundär data utgör grunden till studien har en kvantitativ metod valts. Resultaten visar tendenser till att det delvis är samma och delvis olika barn och unga som blir föremål för institutionsplacering/familjehemsplacering som får insats genom Bergssprängarna. Starten av Bergssprängarna kan ha lett till att fler barn och unga i Bergs kommun blir sedda med sin problematik då behandlarna rör sig skol- och fritidsmiljöer som leder till att fler blir föremål för insatser från socialtjänsten. När det gäller kostnadsutvecklingen har etableringen av Bergssprängarna inte inneburit att kommunens kostnader för institutionsvård och familjehemsvård minskat så som förväntat.

Fontänen - en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Detta arbete handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa och som går i barngruppsverksamheten Fontänen. Verksamheten stöder sig på olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmetoden kommer från Källan som är en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetets syfte är att undersöka om och på vilket sätt Fontänen skapar förutsättning för barnen att hantera sin situation samt hur Fontänen uppfyller uppgiften av att vara ”någon” för barnen. Metoden som använts har varit en kvalitativ halvstrukturerad intervju där intervjuer genomförts med två gruppledare för verksamheten samt en förälder. Arbetets främsta teoretiker är Garmezy, Rutter, Antonovsky som skapat begreppen resilience, coping och KASAM. Jag har funnit att verksamheten fyller ett syfte genom att lära barnen att hantera sin situation, ge barnen kunskaper som de kan ha användning av och omvandla till strategier i sin vardag. Undersökningen visar att Fontänen fyller uppgiften att vara någon för barnen när verksamheten ser barnen och stödjer dem. Även om Fontänen är något temporärt i barnens liv kan barnet äntligen få känna att det finns andra som bryr sig om dem. Problemet är att det är svårt att rekrytera barn till Fontänen och många barn står utan hjälp. Föräldragrupper finns inte och det skulle vara ett bra sätt för dem att träffa andra föräldrar med psykisk ohälsa. Jag hoppas att denna uppsats ska tydliggöra att denna verksamhet kan för barn till föräldrar med psykisk ohälsa vara livsavgörande. Jag vill betona att dessa barn behöver synliggöras och är i behov av hjälp.

Bilden av den missbrukande kvinnan - socialsekreterares syn på kvinnor med missbruksproblematik

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Analysen skedde med hjälp av meningskoncentrering och utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarnas syn huvudsakligen var samstämmig, kvinnorna beskrevs generellt som utsatta och traumatiserade. Vidare framträdde ett behov av ytterligare reflektion gällande könsperspektivet. Avslutningsvis diskuterades behovet av forskning kring män som kön.

Sekretessrelaterade samarbetsproblem : En kvantitativ studie i syfte att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan verksamheter som arbetar för barn och unga

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen? Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys. Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen. Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.

Hur ett tvärfunktionellt samarbete kan motverka stuprörsstrukturer : Kommunikationens roll i det organisatoriska gränssnittet mellan olika avdelningar

Stovepipes, or also called silos, appear in many different organizations and sectors and contribute to problems when employees or managers tend to look more to their own, or the individual departments, objectives rather than to the organizations. The purpose of this study was to identify different communicative factors that promote stovepipes in order to further identify the most critical factor to disarm. A case study has been done at a selected company, with a stovepipe structure, in order to achieve the purpose of the study. The case study has included interviews and observations to identify different problem areas which then have been compared with three communicative factors identified in previous studies. The factor that had the most connections to the problem areas have been considered the most critical factor. The result of the study indicates that “A lack of understanding each other's work” is the most critical factor in stovepipe structures and that it can be prevented by following five recommendations: bring up positive collaboration continually, raise problems with each other instead of with others, identify different communication paths in and between the departments, implement a long-term model for preventing stovepipes and set up workshops between the involved departments. The conclusion of the study is that stovepipes create several undesirable effects in the organization but that the efforts to counter these problems do not have to be complicated. Following five small steps into a better collaboration and communication can be enough to be on your way to a better organizational structure.