Naturvetenskaplig undervisning i skolans tidigare år : En kvalitativ intervjustudie av sju lärares undervisning i no

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa. Undervisningen har också i mångt och mycket haft en karaktär där elevernas egen inneboende nyfikenhet har fått stå i fokus. Lärarna har även försökt tillvarata och möta elevernas frågor på ett sätt som kan främja lärande i naturvetenskap. Det tongivande för lärarna har dock varit att försöka stimulera elevernas nyfikenhet och lusten till att lära.

Arbete med naturvetenskap i förskolan : En intervjustudie med pedagoger i förskolan och skolchefer i kommunen

Studiens syfte är att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn på naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frågeställningar vi vill ha svar på är: Hur ser skolcheferna och pedagogerna på naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? På vilket sätt är skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strävansmålen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar på frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger fördelade på fyra förskolor uppdelat i två kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap. Pedagogernas tankar om naturvetenskap handlar mest om arbetsområdet biologi, medan arbetsområdena kemi och fysik anses vara svårare och synliggörs inte lika mycket i verksamheten enligt pedagogerna. Skolcheferna och pedagogerna ansåg också att metoder såsom utforskande och experimenterande passar bra för barnen i förskolan. Både skolchefer och pedagoger är medvetna om de nya strävansmålen i Lpfö-98, rev. 2010 och tycker att det är bra med ett tydligt ansvar för förskollärarna.Resultatet av studien visar att pedagogernas intresse och kunskaper inom naturvetenskap är den naturvetenskap, alltså biologi som de förmedlar till barnen i sin verksamhet på förskolan. Hälften av de intervjuade pedagogerna ansåg sig ha ett behov av utbildning inom det naturvetenskapliga ämnet, för att själva kunna bli säkrare och använda flera naturvetenskapliga begrepp i sitt rätta sammanhang.

Vad utforskar barnen i den fria leken utomhus? : Ett naturvetenskapligt perspektiv

Syftet med studien är att undersöka vilka naturvetenskapliga fenomen/begrepp barn i åldern 3-4 år utforskar i den fria leken på förskolegården samt hur de gör när de utforskar. Som metod för att undersöka barnens utforskande användes ostrukturerade observationer vilka dokumenterades med hjälp av ett protokoll (löpande). Observationerna tolkades med stöd från tidigare forskning och litteratur inom naturvetenskap som utgör grund för studien. Resultatet av studien visar att de platser där barnen vistades mest och utforskade flest fenomen/begrepp var rutschkanorna och sandlådan. Vanligast att utforska var materialets egenskaper, och de fysikaliska begreppen tyngdkraft och friktion. De mest använda sätten att utforska de fysikaliska begreppen på var att använda sin kropp i rutschkanan och olika lekmaterial. Materialets egenskaper undersöktes genom att t.ex. prova sandens hållfasthet i tillverkning av sandkakor och genom att hälla sand på olika sätt. Utifrån resultatet har ett observationsmaterial konstruerats som har till syfte att kunna synliggöra vilka fenomen/begrepp barn utforskar inom naturvetenskap. Syftet är att pedagoger på förskolan ska kunna använda det vid t.ex. observationer och dokumentationer.  

Att hitta hem igen : En studie i affektionens betydelse i berättelser, med utgångspunkt i det filmiska tv-spelet The Last of Us

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför. Avslutningsvis utgör samspel mellan film- och spelsekvenser en balanserad tonöverföring mellan varandra genom att både överraska spelaren i övergångar och genom att förhålla spelarens beteende med protagonistens splittrade normalitetssträvanden.

Dokumentationens dilemman : Förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation

Abstract  Pedagogical documentation is a certain procedure for documenting that, in recent years, has been embraced in several Swedish preschools. Teachers document children’s actions and conversations usually by photos or video recordings. This documentation is to be used for a pedagogical purpose. However, studies and governmental inspections have shown that pedagogical documentation gives rise to many questions among preschool teachers. The purpose of this study is to gain insight into what is being expressed when preschool teachers discuss pedagogical documentation, focusing on themes of content and on the participants’ expressions of their points of view. The data is comprised of transcriptions from audio recordings of discussions conducted in a research circle. The participants are eight preschool teachers that met over the course of one year. Each meeting focused on the documentation provided by a different participant. In that way the contents of the discussions were framed by the teachers own questions and narratives. Theoretically, the study departs from Social Constructionism and Discursive Psychology. The preschool teachers’ utterances have been analyzed using concepts of interpretative repertoires and ideological dilemmas. The results show the main themes to be: Knowledge content in a preschool setting, children’s learning, the teacher’s role and implementation of pedagogical documentation. The participants’ joint position is that the knowledge content at the preschool level is defined by the curriculum for the preschool. Concerning children’s learning and the teacher’s role, two main standpoints are disclosed. Ideologically those standpoints derive from two opposing theories of education. Based on how the standpoints have been expressed I have called them ”predetermined learning” versus ”non-predetermined learning”. One main distinction between the standpoints is that predetermined learning emphasizes the results of learning, while non-predetermined learning emphasizes the processes of learning. The participants’ utterances show that teachers tend to subscribe to the idea that there is only one acceptable way of working with pedagogical documentation. This sometimes creates performance anxiety and feelings of not succeeding and has led to arguments advocating an alternate approach; pedagogical documentation can be done in many ways. The ideological dilemmas within the discourse can be perceived as resources by which the participants argue about knowledge, learning, teaching and about the implementation of pedagogical documentation.

Barns naturvetenskapliga lärande i förskolans miljö : En studie om utforskandet av och förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande samt pedagogers användande av läroplanen

Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.