Ambiguous Artefacts : Solar Collectors in Swedish Contexts. On Processes of Cultural Modification

This is a book about solar collectors and the place of these artefacts in a political energy debate that has aroused strong feelings in Sweden during the last twenty-five years. It is a book about the hopes for a less polluted earth, which solar collectors have come to symbolise, and a book about the ways in which problems in utilising solar energy are culturally perceived. One main aims of this study has been to find out more about the conflicting perceptions of solar collectors as 'saviours of the world' and simultaneously as uninteresting or less credible artefacts that 'may come in the future'. Another main purpose of the study has been to describe and explain those cultural processes of modification that are taking place around solar collectors in active attempts to integrate these into established cultural structures.

Integrated Product Development in Truck Industry - A Case Study on Product Development Processes

This paper presents the result from a case study at Scania on product development processes. The objective with the case study was to gather information on Scania’s product development process (PDP) including the use of CAD and simulation tools, and project work. The objective was also to find any deviations or different interpretations among the employees on the PDP. To gather the information, semi-structured tape-recorded interviews have been used to ensure that individual interpretations from the interviewees could be gathered. Scania uses a defined and structured PDP which facilitates concurrent and cross-functional work. The PDP is implemented and followed to various degrees. The newly employed personnel may have difficulties with communication, both to find and to give information. Although, newly graduated personnel may find it easier to adapt to changes, and also to use a structured process which they have studied at universities. It was also known during the case study that the PDP is a major support for the newly employed personnel, which in turn decreases the time to get into the same working process as the more experienced personnel. Employees with decades of experience know the right sources from which to both give and gather information. Also, the terminology and definitions in the product development process may not be used as intended. This makes it difficult for other project members or teams who need to interpret the information received. At the same time, the routines among the more experienced personnel, which have been set-up throughout the years, make them more inflexible in adapting changes. The findings in the case study as well as challenges with implementing the PDP are known to Scania and are a part of the continuing work with improvement.

Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Processes of feelings in a society with a violent past : A qualitative study of the communication for Societal healing in the Truth Commissions in East Timor, Sri Lanka and Ghana between 2002-2011

The research investigates in what extent and how communication for meeting feelings is provided in Truth Commission work. It examines if and in what way feelings are addressed in the communication officially published by the Truth Commissions in East Timor, Ghana and Sri Lanka, occurring between 2002-2011. The research is also looking at the healing processes in a time perspective to find out if there is a communication for Societal healing to be continued in a longer term. My conclusion is that two cases of three in my research, the TRCs in Ghana and East Timor, have communication clearly directed to meet feelings caused by the war. One of the three cases (East Timor) has a communication with a clear ambition to heal over a longer period, to continue after the existence of the Truth Commission. The research suggests that communication with a clear ambition to reach out widely in the society, a communication directed to meet and process feelings over a longer period, can make Societal healing more effective. It also concludes that, in the future, Societal healing, as a field in conflict resolution, will be more based on representational media than today, provided through web communication.

Processes and variations in language economisation

This article analyses the processes of reducing language in textchats produced by non-native speakers of English. We propose that forms are reduced because of their high frequency and because of the discourse context. A wide variety of processes are attested in the literature, and we find different forms of clippings in our data, including mixtures of different clippings, homophone respellings, phonetic respellings including informal oral forms, initialisms (but no acronyms), and mixtures of clipping together with homophone and phonetic respellings. Clippings were the most frequent process (especially back-clippings and initialisms), followed by homophone respellings. There were different ways of metalinguistically marking reduction, but capitalisation was by far the most frequent. There is much individual variation in the frequencies of the different processes, although most were within normal distribution. The fact that nonnative speakers seem to generally follow reduction patterns of native speakers suggests that reduction is a universal process.