A dislocation based theory for the deformation hardening behavior of DP steels : Impact of martensite content and ferrite grain size

A dislocation model, accurately describing the uniaxial plastic stress-strain behavior of dual phase (DP) steels, is proposed and the impact of martensite content and ferrite grain size in four commercially produced DP steels is analyzed. It is assumed that the plastic deformation process is localized to the ferrite. This is taken into account by introducing a non-homogeneity parameter, f(e), that specifies the volume fraction of ferrite taking active part in the plastic deformation process. It is found that the larger the martensite content the smaller the initial volume fraction of active ferrite which yields a higher initial deformation hardening rate. This explains the high energy absorbing capacity of DP steels with high volume fractions of martensite. Further, the effect of ferrite grain size strengthening in DP steels is important. The flow stress grain size sensitivity for DP steels is observed to be 7 times larger than that for single phase ferrite.

Inflammation, oxidative stress, glomerular filtration rate, and albuminuria in elderly men : a cross-sectional study

BACKGROUND: The role of inflammation and oxidative stress in mild renal impairment in the elderly is not well studied. Accordingly, we aimed at investigating the associations between estimated glomerular filtration rate (eGFR), albumin/creatinine ratio (ACR), and markers of different inflammatory pathways and oxidative stress in a community based cohort of elderly men. FINDINGS: Cystatin C-based GFR, ACR, and biomarkers of cytokine-mediated inflammation (interleukin-6, high-sensitivity C-reactive protein[CRP], serum amyloid A[SAA]), cyclooxygenase-mediated inflammation (urinary prostaglandin F2alpha [PGF2alpha]), and oxidative stress (urinary F2 isoprostanes) were assessed in the Uppsala Longitudinal Study of Adult Men(n = 647, mean age 77 years). RESULTS: In linear regression models adjusting for age, BMI, smoking, blood pressure, LDL-cholesterol, HDL-cholesterol, triglycerides, and treatment with statins, ACE-inhibitors, ASA, and anti-inflammatory agents, eGFR was inversely associated with CRP, interleukin-6, and SAA (beta-coefficient -0.13 to -0.19, p < 0.001 for all), and positively associated with urinary F2-isoprostanes (beta-coefficient 0.09, p = 0.02). In line with this, ACR was positively associated with CRP, interleukin-6, and SAA (beta- coefficient 0.09-0.12, p < 0.02 for all), and negatively associated with urinary F2-isoprostanes (beta-coefficient -0.12, p = 0.002). The associations were similar but with lower regression coefficients in a sub-sample with normal eGFR (>60 ml/min/1.73 m2, n = 514), with the exception that F2-isoprostane and SAA were no longer associated with eGFR. CONCLUSION: Our data indicate that cytokine-mediated inflammation is involved in the early stages of impaired kidney function in the elderly, but that cyclooxygenase-mediated inflammation does not play a role at this stage. The unexpected association between higher eGFR/lower albuminuria and increased F2-isoprostanes in urine merits further studies.

Stress på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts regelbundet för stress. Det medför psykiska och fysiska besvär för sjuksköterskor och försämrad omvårdnad för patienten. Studien avser att utifrån vetenskaplig litteratur sammanställa de faktorer som leder till stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och hur vården påverkas av stressade sjuksköteskor. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer på akutmottagningen som upplevdes bidra till stress för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och hur stressen påverkar sjuksköterskors möjligheter att erbjuda en god vård för patienter på akutmottagningen. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. I studien användes 15 artiklar som bestod av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet hämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till stress för sjuksköterskor på akutmottagningen. Stressande faktorer visade sig utifrån studierna i resultatet vara; hög arbetsbelastning och låg bemanning, avsaknad av tid för reflektion för sjuksköterskan, att vårda barn i stressade situationer, hot och våld på akutmottagningen, kommunikation samt smärta och lidande. Hur vården påverkas av sjuksköterskors stress på akutmottagningen var utifrån studierna att patientsäkerheten blev försämrad och att vårdrelationen påverkades. Slutsats Författarna drar slutsatsen att stress påverkar sjuksköteskors arbetsuppgifter på akutmottagningen. Patienters möjlighet till patientsäker och god vård på akutmottagningen påverkas negativt av stressade sjuksköterskor. För att komma till rätta med sjuksköterskebristen på akutmottagningar så är det av betydelse för sjukhusledningen att arbeta preventivt mot stressade sjuksköterskor.

Förekomst av sekundär traumatisk stress hos sjuksköterskor och dess påverkan på personcentrerad vård : - En litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksköterskan har stor del i den nära patientvården och förväntas vara en god lyssnare genom sitt personcentrerade vårdgivande. Händelser som är traumatiska drabbar förutom den direkt berörda patienten även sjuksköterskan genom sekundär exponering. Syfte: Syftet med studien var att belysa förekomst av STS hos sjuksköterskor samt beskriva hur det påverkar vårdkvalitet och personcentrerad vård. Metod: Litteraturstudie med en översikt av relevanta artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baseras på 14 artiklar som uppfyllde inklusionsoch kvalitetskrav. Resultat: Sjuksköterskan påverkas av STS på flera plan, både professionellt och personligt. Vårdkvaliteten blir lidande om STS påvisas. Den personcentrerade vården utgör grunden i sjuksköterskans yrkesutövande men om medvetenhet saknas för STS finns risken att sjuksköterskan påverkas så till den grad att hen väljer att sjukskriva sig och/eller byta arbetsplats. Slutsats: STS är ett relativt okänt begrepp och det kan vara svårt att se tecken på begynnande symtom. Sjuksköterskan kan utsättas för STS oberoende arbetsplats. Detta kan sänka effekten i yrkesutövandet genom personliga symtom som; irritabilitet, trötthet, minskad empati, depression, återupplevelser av tidigare upplevda traumatiska händelser med flera. Arbetsplatsens ledarskap inverkar på identifieringen av sjuksköterskans utveckling/hanterande av STS.

Mellanchefers upplevelser av psykosocial arbetsmiljö inom distributions- och logistikverksamhet – en pendling mellan hög aktivitet och låg stress?

Forskarnas genuina intresse för den psykosociala arbetsmiljön med koppling mellanchefer gav upphov till att dyka djupare inom området och belysa centrala delar i form av krav, kontroll och socialt stöd. Framåtskridandet går mot en ökad medvetenhet kring den psykosociala arbetsmiljön, då ohälsan i arbetslivet ökar och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö är i fokus. I linje med en ökad medvetenhet som sker kring den psykosociala arbetsmiljön vill vi rikta ett särskilt fokus till mellanchefer som bör ha en förmåga att hantera krav både uppifrån och ned. Studien har främst utgått från Robert Karaseks och Töres Theorells Krav – kontroll – stödmodellen. Syftet är att undersöka mellanchefers upplevelse med fokus på den psykosociala arbetsmiljön i ett privat företag inom distributions- och logistikverksamhet. Metoden har bestått av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där semistrukturerade intervjuer ligger som grund med åtta respondenter ifrån distributionscentret. Resultatet uppvisar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, upplevelsen av arbetskrav varierar men i koppling till befattningen är kraven rimliga. Det sociala stödet upplevs som bra på arbetsplatsen och anses av funktionscheferna som en viktig och central del i arbetet. Slutsatser som har uppnåtts är att funktionscheferna har rimliga krav och upplever en bra nivå av kontroll i arbetet, men att ha en alltför hög kontroll i arbetet kan leda till negativ stress. En balans i pendlingen mellan aktiva arbeten och lågstressarbeten anses vara en fördel för att bevara en god psykosocial arbetsmiljö. Detta för att motverka de negativa effekterna som kan uppstå av att befinna sig inom varje komponent för länge. I studien har det påvisats att företaget anses ha en god psykosocial arbetsmiljö och därmed kan ses som ett gott exempel i arbetslivet.