Fan Culture as an Informal Learning Environment : Presentation of a NGL project

Fan culture is a subculture that has developed explosively on the internet over the last decades. Fans are creating their own films, translations, fiction, fan art, blogs, role play and also various forms that are all based on familiar popular culture creations like TV-series, bestsellers, anime, manga stories and games. In our project, we analyze two of these subculture genres, fan fiction and scanlation. Amateurs, and sometimes professional writers, create new stories by adapting and developing existing storylines and characters from the original. In this way, a "network" of texts occurs, and writers step into an intertextual dialogue with established writers such as JK Rowling (Harry Potter) and Stephanie Meyer (Twilight). Literary reception and creation then merge into a rich reciprocal creative activity which includes comments and feedback from the participators in the community. The critical attitude of the fans regarding quality and the frustration at waiting for the official translation of manga books led to the development of scanlation, which is an amateur translation of manga distributed on the internet.  Today, young internet users get involved in conceptual discussions of intertextuality and narrative structures through fan activity. In the case of scanlation, the scanlators practice the skills and techniques of translating in an informal environment. This phenomenon of participatory culture has been observed by scholars and it is concluded that they contribute to the development of a student’s literacy and foreign language skills. Furthermore, there is no doubt that the fandom related to Japanese cultural products such as manga, anime and videogames is one of the strong motives for foreign students to start learning Japanese. This is something to take into pedagogical consideration when we develop web-based courses. Fan fiction and fan culture make it ​​possible to have an intensive transcultural dialogue between participators throughout the world and is of great interest when studying the interaction between formal and informal learning that puts the student in focus

Kartläggning av tillslagsprecision i fotboll

Syfte Syftet med studien är att analysera tillslagsprecision i fotboll och jämföra eventuella skillnader mellan juniorer och seniorer på både herr- och damsidan. Metod Totalt 30 elitspelare varav 16 herrar och 14 damer utförde tester i tillslagsprecision. De färdigheter som testades var passning och skott. Upplägget var 60 skott (30 stillaliggande och 30 halvvolley) och 80 passningar (20 stillaliggande bästa fot, 20 rullande bästa fot, 20 stillaliggande näst bästa fot och 20 rullande näst bästa fot). Testresultaten analyserades via Excel och Kinovea, där kunde medelvärden och standardavvikelser för varje testperson och testgrupp räknas ut. Resultat Resultatet visar att det endast var signifkant skillnad på ett av sex moment vad gäller tillslagsprecisionen på herrsidan. På damsidan var det ingen signifikant skillnad på något moment. Slutsatser Författarna har i denna studie identifierat en platå mellan spelare i åldrarna 16-18 år och seniorspelare vad gäller tillslagsprecision. Spelare i åldrarna 16-18 är lika bra som seniorspelare på de individuella färdigheterna passning och skott. Denna platå kan vara resultatet av för lite individuell träning, sk isolerad träning vad det gäller tillslagsprecision, på föreningsträningarna. Om föreningstränarna följer den utbildning SvFF ger dem ska endast två minuter per träning gå till varje individuell färdighet (13 st enligt SvFF). Bristen av tid för dessa färdigheter kan vara en avgörande faktor för att utvecklingen av tillslagsprecision står stilla idag.

Jämförelse av europeiska fotbollsklubbars logotyper : En visuell innehållsanalys

Sedan fotbollens början 1863 har sporten idag vuxit till en mångmiljardindustri. Detta innebär att klubbarna framställs mer som företag där den visuella identiteten är en viktig faktor när det kommer till marknadsföring. Syftet med denna studie är att jämföra 98 europeiska fotbollsklubbars logotyper från fem olika ligor för att hitta samband och skillnader i utformningen mellan länder och ligor. Resultatet sammanfattades i form av generiska logotyper för respektive liga. De 98 klubbarna hämtades ur de fem europeiska ligor som 2014 hade störst tv-intäkter. Logotyperna samlades in genom bildsökningar via Google. Logotyperna sorterades efter respektive liga och överskådades för att definiera lämpliga kategorier för en visuell innehållsanalys. Den visuella innehållsanalysen visade att ligorna skiljer sig något vad beträffar logotypernas utformning, men att de har vissa gemensamma grundläggande drag.