747 resultados para skuld och nästkommande graviditet
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, ochför många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuellforskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiskahälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklarpublicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antalsökkombinationer.Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade.Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vidnästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet. Studiervisade även en lägre grad av prenatal anknytning till barnet hos de kvinnor som upplevt missfall.Upplevelsen av att sakna stöd efter missfallet och under nästkommande graviditet påtalades avföräldrarna. Skillnad i sorgearbete mellan kvinnan och mannen beskrevs, liksom att kvinnan visadehögre grad av depression och oro än mannen. Flera studier betonar vikten av planerad uppföljningefter ett missfall.Nyckelord; missfall, kvinnors upplevelse, oro, sorg, skuld och nästkommande graviditet.
Resumo:
För den som reflekterar över de religiösa traditionernas försvagade roll och huruvida medier har kommit att ersätta kyrkor och församlingsliv så pekar mina resultat i riktning mot att konsumtion av spelfilm alldeles utmärkt kan innefatta gestaltningar av centrala existentiella frågor som hos individer förankrar föreställningar om livets mening, skuld och ansvar samt moraliska ideal att leva efter i sitt liv här och nu. Men när det gäller människans bearbetning av en dialogens relation till tillvaron som totalitet som den svenske religionspsykologen Hjalmar Sundén en gång uttryckte det, dvs relationen till verklighetens yttersta väsen tycks filmmediet inte utkonkurrera traditionell religion.
Resumo:
Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hälsosamtal avseende levnadsvanor med patienter som lever med övervikt eller fetma. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats utfördes via enkätfrågor som var beskrivande med öppna svarsalternativ. I studien deltog fem distriktssköterskor som arbetade på vårdcentral i Dalarna eller på Gotland. Genom fenomenografisk design analyserades data. Resultat: Resultatet läggs fram genom två beskrivningskategorier; Evidensbaserade metoder som innehöll uppfattningsgrupperna; Utredning och behandling samt Bejaka patientens resurser. Beskrivningskategorin Omgivnings faktorer, hade uppfattningsgrupperna; Frekvensen av hälsosamtal samt Pedagogiskt förhållningssätt. Användning av evidensbaserade verktyg såsom midjemått och midja/höftkvot var låg bland distriktssköterskorna, men body mass index (BMI) samt motiverande samtal (MI) användes flitigt. Patienter söker ofta för andra besvär (högt blodtryck, ledbesvär) som kan återkopplas till kroppsvikten. Distriktssköterskorna erfarenhet var att det är svårt att komma tillrätta med viktproblem där motivation till viktnedgång var stark i början hos patienten men att den avtar. Dessa svårigheter kan bero på depression, skuld och skam hos patienterna. Slutsats: För att patienter med övervikt och fetma ska få den ultimata behandlingen krävs mer tid och resurser från hälso- och sjukvården då det kan vara en lång process att gå ner i vikt. Motivationen har en avgörande roll samt användning av evidensbaserade verktyg.
Resumo:
Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. I Sverige har förekomsten av fetma ökat från 1 % till 4 %. Det finns flertalet orsaker till övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Några av dem är genetiska faktorer, livsmedelskonsumtion, miljöfaktorer samt livsstilsfaktorer. Syfte: Att beskriva de faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och bestod av 13 artiklar. 10 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Det identifierades både hinder och möjligheter som kan uppstå i vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar. Dessa hinder och möjligheter presenteras i två kategorier med totalt fem subkategorier; Skuld och skamkänslor hos föräldrarna, förnekelse hos föräldrarna angående barnets vikt, öka medvetenheten om fördelarna med viktminskning, långsiktigt förtroende underlättar vårdmötet och anpassad kommunikation i vårdmötet mellan sjuksköterska och förälder. Slutsats: Flera faktorer identifierades som har betydelse för vårdmötet mellan sjuksköterska och föräldrar. De faktorer som utgjorde hinder i vårdmötet kan båda parter påverka så att förbättringar kan ske.
Resumo:
Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet. När föräldraförmågan brister är det viktigt att omgivningen uppmärksammar barn och deras problematik med förebyggande arbete.Resultatet visade att barnen till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar hade många gemensamma problem och fick svårigheter i sin utveckling på grund av föräldrarnas oförmåga. Barnen upplevde både skuld och skam över sin situation och både föräldrarna och omgivningen kränkte barnen både fysiskt och psykiskt på grund av föräldrarnas funktionshinder. Barnen fick därför hitta på strategier i sina försök att lindra sin utsatthet. Detta medförde att de fick en negativ självbild och självkänsla och ökade även barnens utsatthet i samhället.Vår slutsats blir därför att samhället måste uppmärksamma barn till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar i högre omfattning. Kunskapen måste ökas om barnens problematik och tidiga insatser bör ske för att barnen ska få möjlighet att utvecklas och få ett fullgott liv.
Resumo:
Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att de som drabbades av ALS, en obotlig sjukdom, och deras närstående utsattes för stora psykologiska påfrestningar. Det fanns en rädsla och oro över att förlora kroppsfunktioner utan förvarning och detta medförde att patienter med ALS kände sig som fångar i den egna kroppen. Självförtroende och självkänsla rubbades negativt och bidrog till stunder av isolering, uppgivenhet och frustration. För att hantera sin livssituation använde sig patienter med ALS av olika strategier och livsstilsförändringar för att underlätta och möjliggöra ett oberoende i vardagen. Känslor av skuld och skam över familjens lidande i samband med sjukdomen ALS kunde bli en börda att bära för patienter med ALS och dessa känslor kunde generera till ett ökat kontrollbehov av omgivningen. Patienter med ALS hade kvar en känsla av hopp inför framtiden. Slutsats: Litteraturöversikten kan öka förståelsen hos sjuksköterskan och de närstående hur det är att leva med sjukdomen ALS och därmed skapa bättre individuella förutsättningar för god omvårdnad och god omsorg för patienter med ALS.
Resumo:
Förlossningsrädsla utgör en speciell utmaning för mödrahälsovården och förlossningsvården.En konsekvens av rädslan är att kvinnor allt oftare kräver kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som ligger till grund för förlossningsrädsla samt att ta reda på hur omvårdnadspersonal kan ge stärkande omvårdnad till denna sårbara grupp. Metoden var en systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar. Materialet till litteraturstudien identifierades via datoriserad och manuell sökning i databaser och tidsskrifter på Högskolan Dalarnas bibliotek samt sjukhus biblioteket på Falu Lasarett. Sökningen gjordes i databaserna ELIN@dalarna, Pub Med, Swe Med, Libris och Google sholar. Sökord som användes var: Fear of childbirth. Resultatet visade att rädslans innehåll och natur hänger samman med kvinnans personliga förutsättningar samt den sociala situation hon lever i. En slutsats blev att många kvinnor behöver hjälp för sin oro inför förlossningen och många har i högre grad än andra väntande kvinnor haft besvär med psykisk ohälsa. En viktig förutsättning för ett optimalt och professionellt bemötande av den förlossningsrädda kvinnan är ett gott samarbete mellan hela vårdkedjan, så alla har samma synsätt. Genom att alla säger samma saker skapas en trygghet.
Resumo:
Bakgrund: Forskning har visat att förlossningsupplevelsen har betydelse för kvinnansframtida inställning till barnafödande. Forskningsresultat har huvudsakligen presenterats för normala graviditeter eller där urvalet varit blandat (normala och komplicerade graviditeter). Begränsad forskning finns om hur komplicerad graviditet kan påverka förlossningsupplevelsen.Syfte: Att jämföra förlossningsupplevelse bland kvinnor som haft normal graviditet respektive graviditetsdiabetes samt studera sambandsfaktorer för förlossningsupplevelsen.Metod: Studien är en retrospektiv kohortstudie där data insamlats med hjälp av enkäter. Deltagarna (n=444) är slumpmässigt valda bland kvinnor i Sverige med normal graviditet och kvinnor med graviditetsdiabetes. Kvinnor som fött tvillingar och som inte angivit barnetsfödelsevikt exkluderades från fördjupningsstudien, vilket innebar att data för 429 kvinnor, 326 med normal graviditet och 103 med graviditetsdiabetes ingick. Parametriska och ickeparametriska analyser har genomförts för att analysera materialet.Resultat: Nästan två tredjedelar av kvinnorna (62,9%) hade en positiv förlossningsupplevelse. Kvinnor med graviditetsdiabetes hade oftare en negativ förlossningsupplevelse jämfört med kvinnor med normal graviditet. Nöjdhet med smärtlindringen visade ettsignifikant samband med förlossningsupplevelsen, de som var nöjda med smärtlindringen var mer nöjda med sin förlossningsupplevelse.Slutsats: Gravida kvinnor med komplicerad graviditet i form av graviditetsdiabetes har signifikant sämre förlossningsupplevelse jämfört med kvinnor som haft en normal graviditet.
Resumo:
Bakgrund: Internet används globalt inom många områden och aktuell forskning visar att gravida kvinnor använder Internet till att söka information om graviditet och förlossning. En graviditet innebär många frågor hos kvinnan och kvinnor söker efter information för att få en trygghet och försäkran om att allt är normalt med deras hälsa och barnet i magen. Syfte: Syftet är att undersöka gravida kvinnors informationssökning via Internet avseende graviditet och förlossning. Metod: Beskrivande tvärsnittstudie. Datainsamling skedde via en enkätundersökning och data analyserades med deskriptiv och jämförande ansats. Resultat: Nästan alla kvinnor i undersökningen använde Internet för att söka information om graviditet och förlossning. Kvinnorna söker information om barnets utveckling, kost/näring och graviditetslängd i hög utsträckning. Högutbildade kvinnor har andra kriterier för trovärdighet på hemsidor än kvinnor med lägre utbildning. Slutsats: Barnmorskor bör vara medvetna om gravida kvinnors användning av Internet samt själva skapa sig en uppfattning om informationen som de gravida kvinnorna läser på Internet. Vår studie visar att barnmorskors rekommendation av hemsidor på Internet har stor betydelse för gravida kvinnor.
Resumo:
Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården. Resultat: De riskfaktorer som hade störst betydelse för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn var följande; rökning under graviditet, tidig matintroduktion, ohälsosam föda, ”överätning”, föräldrars vikt, minskad sömn, stillasittande aktiviteter/fysisk inaktivitet, ökad mediekonsumtion, etnisk bakgrund, samt hereditet. Konklusion: Flera av ovanstående riskfaktorer saknades i mödra- och barnhälsovårdens riktlinjer, varför resultatet i denna studie skulle kunna ha betydelse för hälso- och sjukvårdspersonalen i deras preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn.
Resumo:
Background: Sphincter injury is serious complication in connection to vaginal childbirth. Desire to avoid vaginal birth again is seen in women who previously suffered from a sphincter injury. Objective: To identify and evaluate obstetric guidelines in Sweden regarding sphincter injury in relation to childbirth Method: Content analysis with a combination of a deductive and inductive approach. Results: The most frequently occurring risk factors and prevention with help of perineal protection were described in the guidelines. The physician made diagnosis and repaired the sphincter injury at the theatre. Complications such as coital pain and anal incontinence were described in the guidelines. Paracetamol and diclofenac was most common analgesic regimen given for pain. Prophylaxis such as antibiotic treatment and laxative were common. Information given to women was described. Follow-up by physician, midwife and physiotherapist was recommended after four weeks to six months. For future birth a cesarean section was recommended. Conclusion: The guidelines were constructed in the same way and had to a large extent similar content. The authors of the present work recommend a national guideline.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister. Detta ansågs i stor utsträckning bero på en bristfällig kontinuitet. De komplementär- och alternativmedicinska behandlingarna visade sig vara mycket betydelsefulla då de i stor utsträckning tillgodosåg de psykosociala och existentiella behoven hos bröstcancerpatienterna. Behandlingarna minskade psykiska symtom som oro, ångest och depression avsevärt hos kvinnorna samt hjälpte dem att hantera och bearbeta känslor förknippade med cancerdiagnosen och nå ett accepterande av sin sjukdom. Kontinuiteten upplevdes dock ibland som bristfällig även inom den komplementär- och alternativmedicinska vården.
Resumo:
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvårdnaden av dessa patienter påverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet på de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt värde, vara skrivna på svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta ämne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna användes två olika granskningsmallar. Studien visade att vårdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids beträffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsåtgärder. Kunskap om hiv och aids spelade en avgörande roll i vårdandet av patienten och dennes anhöriga, samt för att kunna skydda sig själv i den nära vården med patienten. Attityder som var vanligt förekommande hos vårdpersonalen var rädsla, osäkerhet, ovillighet att vårda, samt avsaknad av empati i mötet med hiv/aids patienter. I vår studie framkom vidare att vård av aids sjuka patienter var en bidragande orsak till stress och utbrändhet hos vårdpersonal och påverkande därmed omvårdnadshandlingarna negativt.
Resumo:
Banverket Trafik has a responsibility to make sure that the companies who traffic the Swedish railroad have the correct information about the status of the railroad. One of Banverket Trafiks information systems (Opera) presents the train’s actual position on a map and provides the user with physical information about the trains. Due to increasing demands on the information systems, Banverket Trafik needs to update the present system architecture in order to manage the increasing demands on map graphics and map functions. This paper analysis the information system Opera on the basis of theory and support of methods and discuss problems and demands for Opera. Further we investigate three GIS products to se if they meet the demands. Information about the products was gathered from both supplier and independent users to get a just picture of the products potentials. This paper comprises a suggestion of new system architecture that meet these needs. The suggested system architecture is capable of handling the map graphics and the map’s functions of more than one information system. Hopefully more than one information system will use the suggested system architecture as a map service.
Resumo:
Resandet ökar i dagens samhälle och människor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna är stor. Med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och få dem att stanna längre. Genom tekniken kan intressanta berättelser presenteras med både ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krävs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingår i ett projekt, uppdelat i tre steg. Projektet, som drivs på uppdrag av Vision Vimmerby och Högskolan Dalarna, har som mål att ta fram en elektronisk rese- och upplevelseguide, avsedd för vuxna bilburna besökare i Astrid Lindgrens landskap. Den elektroniska guiden ska presenteras via en handdator som besökare kan hyra vid Turistbyrån i Vimmerby.Målet för uppsatsen, som utgör första fasen av dessa tre, är att redogöra för en konceptuell generell modell för en elektronisk rese- och upplevelseguide. Grundtanken är att modellen lätt ska kunna appliceras på vilket resmål som helst. Förutsättningar för det skapas genom att använda befintliga nationella databaser.Vi har strävat efter att den konceptuella modellen ska vara komponentbaserad så att andra datakällor kan väljas utan att konceptet faller. Vidare har vi analyserat om VITSA-projektets tekniska grundplattform, som innehåller funktionalitet som är anpassad för den här typen av tjänster, är lämplig att använda.I arbetet har vi använt oss av befintliga teorier om mobilitet, tjänster och systemarkitekturer. Parallellt med att de befintliga teorierna har använts, har en strukturell modell för IT-tjänster vidareutvecklats. Vår tanke är att den vidareutvecklade modellen ska inspirera till användning och eventuellt användas som stöd vid fortsatt forskning om IT-tjänster.