Attractive Work Process

Many companies both in Sweden and other parts of the world are since the beginning of the 21st century faceing a lack of work force (1,2,3). The ability to recruit and retain skilled employees is seen as one of the most important questions for the survival and development of the companies (4,5). Labour shortage is seen as the biggest obstacle for expansion for small enterprises in Sweden (5). There is a need for workplaces to be attractive, but how can the attractiveness be increased? Researchers at Högskolan Dalarna have during almost a decennium conducted research concerning attractive work. Based on a modell of qualities that contributes to make a work attractive (6) has a method aiming for raised attractiveness been developed for SME:s. All employees participate by answering a questionnaire about the importance of different qualities and to what degree they are fulfilled. Further discussions at the workplace on what to preserve and what to develop make the base for an action plan.Important experiences:• Discuss and establish the aim of the method with management and employees. • The company must be prepared to follow up and realize the action plan.• Agree about expectations – they must be realistic and practicable.• Reserve time to start the process and to end up in an action plan. • Avoid negative thinking and put problems away. • Take all the time small steps in the right direction.• Keep employees engaged and avoid the manager or process leader to take the command.• Use the strategy with small work groups; it gives better possibilities for participation and outspokenness.• Follow up studies are necessary to keep up the motivation.The most positive aspects of the method is its promoting perspective and that it engages all the employees.1.Rauhut, D. (2002). Arbetskraftsbrist och arbetskraftsinvandring: hot eller möjlighet för ekonomisk tillväxt? Östersund, ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier.2.Funch, M. and C. Ehrnooth. (2008, 08-10-2008). Labour shortage despite financial crisis? Retrieved 2008-12-16, 2008, from www.norden.org/webb/news/news.asp?id=8113&lang=6. 3.Manpower (2008). Talent Shortage Survey 2008 Global Results: 10. 4.Bakker, A. B. and W. B. Schaufeli (2008). Positive organizational behavior: Engaged employees in flourishing organizations. Journal of Organizational Behavior 29: 147-154.5.Kennemar, J. and L. Jagrén (2008). Småföretagsbarometern. Stockholm, Swedbank Företagarna: 23.6.Åteg, M., A. Hedlund, et al. (2004). Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.

Ökad förståelse bland företagsledare för nyttan av utvecklingsinsatser inom arbetsmiljöområdet

Sammanfattning Föreliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete är att utvärdera fem metoder som kan ”väcka insikt” om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter för att bättre ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet. Baserat på detta ska en metod väljas för fördjupade studier. Drivkrafterna för att skapa bra arbetsmiljöer är många. Den primära kan sägas vara den humanitära drivkraften. Förutom de överväganden som ligger till grund för arbetsmiljölagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns alltså goda skäl för företagare att prioritera arbetsmiljöarbete. Den fråga som berörs i detta arbete är i vad mån det är möjligt att genom enkla insatser påverka en arbetsmiljöansvarig chefs benägenhet att gå till beslut om att genomföra insatser för att utveckla förutsättningarna för att bättre nyttja de mänskliga resurserna i organisationen. Målet är att chefen bestämmer sig för att påbörja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter för att ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet vilket ökar förutsättningarna att rekrytera, behålla och engagera kompetent personal. Som resultat av förstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio företagen som deltog hade mellan 11 och 39 anställda, och deras verksamheter var inom områdena tillverkning, reparation och underhåll. Resultat från användning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att förstå och snabba att genomföra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag för en fortsättning som bygger på dialog, en djupare analys på individnivå samt har psykiska och sociala dimensioner. Därmed sågs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att gå vidare med. Denna studie indikerar att det finns möjlighet att påverka ledare att ta beslut om aktiviteter för att utveckla den mänskliga resursen. Det finns därmed anledning att ytterligare studera ett antal företag där en och samma metod används. Valet har fallit på Fokusgrupper, även om andra metoder skulle vara tänkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to” raise awereness” about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criteria’s to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.

Health and quality of care from older peoples' and formal caregivers' perspective

Aim: The overall aim of this thesis was to gain a deeper understanding of older people's view of health and care while dependent on community care. Furthermore to describe and compare formal caregivers' perceptions of quality of care, working conditions, competence, general health, and factors associated with quality of care from the caregivers' perspective. Method: Qualitative interviews were conducted with 19 older people in community care who were asked to describe what health and ill health((I), good and bad care meant for them (II). Data were analyzed using content analysis (I) and a phenomenological analysis (II). The formal caregivers; 70 nursing assistants (NAs) 163 enrolled nurses (ENs) and 198 registered nurses (RNs), answered a questionnaire consisting of five instruments: quality of care from the patient's perspective modified to formal caregivers, creative climate questionnaire, stress of conscience, health index, sense of coherence and items on education and competence (III). Statistical analyses were performed containing descriptive statistics, and comparisons between the occupational groups were made using Kruskal-Wallis ANOVA, Mann-Whitney U-test and Pearson's Chi-square test (III). Pearson's  product moment correlation analysis and multiple regression analysis were performed studying the associations between organizational climate, stress of conscience, competence, general health and sense of coherence with quality of care (IV). Results: The older people's health and well-being were related to their own ability to adapt to and compensate for their disabilities and was described as negative and positive poles of autonomy vs. dependence, togetherness vs. being an onlooker, security vs. insecurity and tranquility vs. disturbance (I).  The meaning of good care (II) was that the formal caregivers respected the older people as unique individuals, having the opportunity to live their lives as usual and receiving a safe and secure care. Good care could be experienced when the formal caregivers had adequate knowledge and competence in caring for older people, adequate time and continuity in the care organization (II). Formal caregivers reported higher perceived quality of care in the dimensions medical-technical competence and physical-technical conditions than in identity-oriented approach and socio-cultural atmosphere (III). In the organizational climate three of the dimensions were close to the value of a creative climate and in seven near a stagnant climate. The formal caregivers reported low rate of stress of conscience. The RNs reported to a higher degree than the NAs/ENs a need to gain more knowledge, but the NAs and the ENs more often received training during working hours. The RNs reported lower emotional well-being than the NAs/ENs (III). The formal caregivers' occupation, organizational climate and stress of conscience were associated with perceived quality of care (IV). Implications: The formal caregivers should have an awareness of the importance of kindness and respect, supporting the older people to retain control over their lives. The nursing managers should employ highly competent and adequate numbers of skilled formal caregivers, organize formal caregivers having round the clock continuity. Improvements of organizational climate and stress of conscience are of importance for good quality of care.

Hälsofrämjande friskvårdsarbete : En fallstudie om friskvårdsarbete inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning

Under senare år har frågan om ett hållbart arbetsliv blivit allt viktigare. Det innebär att goda arbetsförhållanden kommer att bidra till att människor orkar arbeta fram till pensionen. Friskvård har gått från att enbart vara en förmån till att bli en investering för att främja hälsa. Anställdas hälsa och arbetsmiljö är en del av personalfunktionens övergripande arbete för att behålla personal. Fysiskt krävande yrken som omsorgsarbete är ett stort arbetsmiljöproblem som kräver att organisationer försöker förhindra att arbetsrelaterad sjukdom inträffar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka förutsättningarna, ur ett medarbetarperspektiv, organisationer bör ta i beaktande för att skapa ett framgångsrikt arbete med hälsofrämjande friskvårdsaktiviteter inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning. Arbetet är begränsat till personal inom Ludvika kommun. Friskvård kan förebygga sjukdom, men det kan också öka individens välbefinnande och kan därmed utgöra en framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser. En kombination av metoder användes för datainsamling, i form av en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ fokusgruppintervju. Resultaten visade bland annat att majoriteten av de anställda är positiva till friskvård på arbetstid och att det är ett fördelaktigt sätt att öka deltagandet, även för dem som är mindre fysiskt aktiva. Tidsbrist och socialt stöd är skäl till varför fysisk aktivitet är lägre eller uteblir. Förutom att de anställda som har ett individuellt ansvar är det chefer, i samråd med organisationen, som har det övergripande ansvaret för att skapa goda förutsättningar för att främja hälsan.

Att främja ett ackomodativt lärande utifrån ettandragogiskt perspektiv : I en offentlig organisation

En upplevelse av att det finns begränsade kunskaper kring vuxna individers väg att lära utgörgrunden för denna undersökning. Utbildningar idag kommer ofta i form av föreläsningarvilket framför allt resulterar i ett assimilativt lärande, det vill säga ett ytligt lärande därindividen saknar förståelse för kunskapen. Pedagogik är ett begrepp som överlag i storutsträckning används när lärande är målet oavsett vem som ska lära sig något. Kursupplägg avpedagogisk karaktär vänder sig främst till barn och kan anses olämplig när vuxna individerska lära sig. Andragogik är begreppet för vuxenlärande, vilken bygger på kunskapen om attvuxna är självstyrande individer och behöver därför själva ta steget till att lära sig något nytt. Iden andragogiska modellen presenteras de förutsättningar som krävs för att en vuxen individska kunna tillägna sig nya kunskaper på en djupare nivå, få en förståelse, denna nivå avlärande kallas för ett ackomodativt lärande.Undersökningens syfte var att studera om de två processledarnas ledarskap och kursupplägggrundas i andragogik för att främja ett ackomodativt lärande i Landstinget Dalarnas Chef ochledarprogram.Undersökningen var en fallstudie där en deduktiv ansats förelåg. En kvalitativ metod i formav observation har använts för insamling av data. Processledarna för Chef ochledarprogrammet har observerats och filmats med filmkamera under en av fyra delar av ettintroduktionsblock. Ledarskap och kursupplägg är två områden som behandlas teoretiskt dåde anses kunna påverka lärandet för vuxna personer såväl kollektivt som individuellt.Processledarna för Landstinget Dalarnas Chef och ledarprogram tog i stor utsträckning hänsyntill de vuxna individernas behov, som kan förstås utifrån den andragogiska modellen. Genomsitt ledarskap och kursupplägg skapade de goda förutsättningar för deltagarnas möjlighet attkunna tillägna sig ett ackomodativt lärande. Processledarnas ledarskap grundar sig i känslor,relationer och med människosynen att alla människor har samma grundläggande behov.Kursupplägget bestod av övningar och dialoger där deltagarna involverades, vilketförespråkas i den andragogiska modellen för att kunna uppnå ett ackomodativt lärande

Generationsväxling i offentlig sektor : En kvalitativ studie om det kommunala arbetet medpensionsavgångar

Denna studie syftar till att undersöka hur en medelstor kommun kan arbeta strategiskt med problematiken gällande kompetensförlust samt att vara en attraktiv arbetsgivare inför kommande pensionsavgångar. Vidare syftar studien till att, utifrån resultatet, arbeta fram ett förslag till HR-strategi för den problematik de förestående pensionsavgångarna för med sig. För att få svar på våra undersökningsfrågor har vi utfört en fallstudie i Falu kommun och för denna använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i chefsposition och en mångfaldskommunikatör, samt en fokusgrupp bestående av fyra medarbetare från HR-avdelningen. Detta gav oss flera perspektiv på problematiken, vilket vi anser stärker tillförlitligheten i resultatet. I efterhand kan vi dock se att ett större antal intervjupersoner hade varit att föredra, detta för att få fler medarbetares tankar och åsikter om ämnet. Emellertid var detta inte möjligt då chefer i kommunen var svåra att få kontakt med.Resultatet visar att uppfattningen om pensionsavgångar är varierande då en av respondenterna menar att det inte är något att oroa sig över, medan övriga respondenter anser att det är en stor utmaning kommunen har framför sig. Resultatet visar även att Falu kommun i dagsläget arbetar strategiskt med ett flertal olika åtgärder för att stärka sitt arbetsgivarmärke externt såsom exempelvis ambassadörskap och talent management, vilket tidigare forskning visar är en nödvändighet för en organisations konkurrenskraft och således attrahera samt behålla medarbetare. Gällande kompetensöverföring visar resultatet att det idag finns en medvetenhet om riskerna för kompetensförluster. Dock utförs ett begränsat arbete för att överföra viktiga kompetenser, åtminstone med syfte att hantera den risk för kompetensförlust som väntas i och med den förestående generationsväxlingen. Tidigare forskning inom området pensionsavgångar visar dock att förlusten av viktiga kompetenser är det största hotet.Vår slutsats av denna studie är att Falu kommun är på rätt väg att hantera den problematik som förväntas uppstå, dock behöver kommunen öka medvetenheten genom kommunikation och intern marknadsföring samt arbeta samman en gemensam syn på pensionsavgångarna i alla förvaltningar. Vi menar även att det är av stor vikt att se över kompetenserna i organisationen och börja agera för att inte mista viktiga kompetenser i och med de förestående pensionsavgångarna. Detta är områden som behandlas i det förslag till HR-strategi vi har arbetat fram.

Attraktivt arbete i offentlig sektor bland enhetschefer inom vård och omsorg

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras. Som studieobjekt har Orsa kommun använts. Resultatet av undersökningen visade att arbetssituationen för enhetschefer är övermäktig, då det är hög arbetsbelastning samt dålig struktur i arbetet. Enhetscheferna själva skulle gynnas av en assistent samt en arbetsbeskrivning för att minska arbetsbelastningen och få struktur i arbetet. Vår slutsats är att kommuner i Sverige borde arbeta med att skapa bättre arbetsförhållanden för enhetschefer samt arbeta för att underlätta arbetsbördan. Vårt förslag till Orsa kommun är att ta hjälp av vår handlingsplan och därmed anställa assistenter till enhetscheferna samt skapa arbetsbeskrivningar. Vidare forskning i ämnet skulle kunna belysa mentorskapets betydelse i den offentliga sektorn inom kommuner i Sverige samt organisationsstrukturens bemärkelse för arbetets attraktivitet.

What do they expect? : A case study on the work expectations of the working German Generation Y

Purpose – The purpose of this paper is to identify the expectations of the workingGerman Generation Y regarding its current work and employer. As a result, the mainelements which could be considered by companies to retain the Generation Y inGermany will be pointed out and discussed.Design/methodology/approach – Semi-structured interviews were used in order toexplore the work expectations of this young generation within a German company. Anon-probability and purposive sample was used and six respondents part of theGeneration Y and working in the same company were interviewed. Furthermore, aseventh interview was conducted with the HMR of the company.Findings – Several findings are consistent with previous results of Gen Y from othernationalities than Germany such as the importance of varied tasks, opportunities forself-development, responsibilities and a pleasant working atmosphere. However,differences were found in particular regarding the importance of the work-life balanceand new expectations such as trust, autonomy and internationality have been broughtto light. Furthermore, several findings are also consistent with other studies aboutemployee retention, commitment and job satisfaction.Originality/value – This research extended previous studies of the expectations of theGeneration Y by providing firstly findings for Germany, a country where such studieshave not been conducted yet and secondly by focusing on the Generation Y who isalready working and therefore not studying anymore.

Att tillämpa återkommande mätning av kundnöjdhet i IT-projekt : En vidareutvecklad modell baserad på modellerna American Customer Satisfaction Index (ACSI) och SERVQUAL

I dagens samhälle är det allt viktigare för företag att behålla sina existerande kunder då konkurrensen blir allt hårdare. Detta medför att företag försöker vidta åtgärder för att vårda relationer med sina kunder. Detta problem är även högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen är det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. Vår samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mäta servicekvalitet på ett återkommande sätt inom IT-projekt, detta för att mäta relevanta variabler som sträcker sig utanför kravspecifikationen. För att mäta framgång gällande detta arbetssätt vill man kunna mäta Nöjd Kund Index (NKI) för att kunna jämföra IT-projekt internt i företaget. Då tidigare forskning visat avsaknad av modeller innehållande både mätning av servicekvalitet samt NKI har lämplig litteratur studerats där det framkommit att modellen SERVQUAL är vedertagen för mätning av servicekvalitet och modellen American Customer Satisfaction Index (ACSI) är vedertagen för mätning av NKI. Detta har legat till grund för arbetets problemformulering och syfte. Syftet med arbetet är att skapa en vidareutvecklad modell för mätning av NKI för att jämföra IT-projekt internt samt återkommande mätning av servicekvalitet inom IT-projekt. Framtagande av denna modell har sedan skett genom forskningsstrategin Design and Creation. Intervjuer har genomförts för kravfångst till den vidareutvecklade modellen. Resultatet av denna forskningsstrategi blev sedan en vidareutvecklad modell baserad på ovan nämnda modeller med återkommande förhållningssätt för mätning av servicekvalitet inom IT-projekt och mätning av NKI för att jämföra IT-projekt internt i företaget. Den framtagna modellen har sedan verifierats genom ytterligare intervjuer med respondenter som innehar god erfarenhet från kundsidan av IT-projekt. Från dessa intervjuer kunde sedan slutsats dras att denna modell är att anse som applicerbar i empirin gällande IT-projekt.