In Bio-Fuel We Trust

In bio-fuel we trust. Or do we? In this chapter, ethnographic material from Sweden is used to discuss ways sin which trust may influence the choice of bio-fuel for heating purposes. The meaning and substance of trust or distrust, as well as the very conditions for trust, are elaborated on in relation to solar and bio-pellet systems, district heating with bio-fuel, and traditional fireplaces. An important conclusion of this chapter is that the degree to which people perceive others as being like themselves or not tends to be decisive for whether these others are to be trusted, and therefore worth listening to. The context and situation in which a certain heating system is being chosen does not only involve trust in individuals, however, but in companies and the authorities, as well as in the arterfacts themselves. An example is given on how distrust of district heating companies led house owners to reject an offer of district heating despite the comfort and environmental benefit this could have provided. it is shown how this distrust might be resolved by making the rhythm of households and sitrict heating companies more in step with one another. The strong emotional attachment to and deep-felt trust in the traditional fireplace is also analysed, and a question is put forward as to whether these feelings could be transferred to modern bio-pellet stoves. Finally, our great and assured trust in bio-fuel as a main solution to global climate change is shortly commented upon and partly questioned.

Att leva som man lär : Implementering av företagskultur vid företagsförvärv

Så mycket som 83 % av alla företagsförvärv misslyckas med att öka aktieägarvärde och hela 53 % minskar till och med i aktieägarvärde (Daniel & Metcalf, 2001). Det är mycket lättare att göra själva affären, än att få den att fungera menar Nguyen & Kleiner (2003). Misslyckade företagsförvärv beror oftast på kulturella skillnader mellan företag och implementering av företagskultur är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt företagsförvärv (Lodofors & Boateng, 2006). Syftet är att undersöka implementering av företagskultur efter ett företagsförvärv och att kartlägga ledningens och mellanchefernas egna upplevelser av framgångsfaktorer och svårigheter under processen. I den teoretiska referensramen definieras företagskultur och beskrivs utifrån ett flertal kulturella nivåer där värderingar får särskild uppmärksamhet då studien fokuserar på värdegrundsarbete. Det görs även en beskrivning av olika sätt att utveckla kulturer på. Vidare beskrivs faktorer som ledning och chefer bör ta hänsyn till vid implementering av företagskultur. Dessa är ledarskap, förtroende och lärande (Schein, 2010, Nguyen & Kleiner, 2003, Lakshman, 2011, Bijlsma-Frankema, 2001 m.fl.). För att undersöka studiens syfte har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Undersökningen grundar sig på intervjuer med ledning och mellanchefer på Fastighetsbolaget AB. Resultatet visar att bolagets implementering av värderingar upplevs av de flesta respondenter som väldigt framgångsrik. Framgångsfaktorer i deras värdegrundsarbete sammanfattas med att ta det bästa av två världar, anpassa struktur efter önskad kultur, leva som man lär, ha transparens i information och beslut, skapa en gemensam syn på värderingar och uppföljning av medarbetares upplevelser. Den svårighet som diskuteras är kring att skapa en gemensam värdegrund i hela bolaget. Studiens slutsats är att implementering av företagskultur efter ett företagsförvärv handlar om att ledare måste leva som de lär och att ledningen måste skapa förutsättningar för det och arbeta med uppföljning av medarbetares upplevelser.

MLCMS actual use, perceived use, and experiences of use

Mobile learning involves use of mobile devices to participate in learning activities. Most elearning activities are available to participants through learning systems such as learning content management systems (LCMS). Due to certain challenges, LCMS are not equally accessible on all mobile devices. This study investigates actual use, perceived usefulness and user experiences of LCMS use on mobile phones at Makerere University in Uganda. The study identifies challenges pertaining to use and discusses how to improve LCMS use on mobile phones. Such solutions are a cornerstone in enabling and improving mobile learning. Data was collected by means of focus group discussions, an online survey designed based on the Technology Acceptance Model (TAM), and LCMS log files of user activities. Data was collected from two courses where Moodle was used as a learning platform. The results indicate positive attitudes towards use of LCMS on phones but also huge challenges whichare content related and technical in nature.

Kvinnans tillit till amning : En enkätstudie på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland

Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten.

Knowledge translation in Uganda : a qualitative study of Ugandan midwives' and managers' perceived relevance of the sub-elements of the context cornerstone in the PARIHS framework

BACKGROUND: A large proportion of the annual 3.3 million neonatal deaths could be averted if there was a high uptake of basic evidence-based practices. In order to overcome this 'know-do' gap, there is an urgent need for in-depth understanding of knowledge translation (KT). A major factor to consider in the successful translation of knowledge into practice is the influence of organizational context. A theoretical framework highlighting this process is Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS). However, research linked to this framework has almost exclusively been conducted in high-income countries. Therefore, the objective of this study was to examine the perceived relevance of the subelements of the organizational context cornerstone of the PARIHS framework, and also whether other factors in the organizational context were perceived to influence KT in a specific low-income setting. METHODS: This qualitative study was conducted in a district of Uganda, where focus group discussions and semi-structured interviews were conducted with midwives (n = 18) and managers (n = 5) within the catchment area of the general hospital. The interview guide was developed based on the context sub-elements in the PARIHS framework (receptive context, culture, leadership, and evaluation). Interviews were transcribed verbatim, followed by directed content analysis of the data. RESULTS: The sub-elements of organizational context in the PARIHS framework--i.e., receptive context, culture, leadership, and evaluation--also appear to be relevant in a low-income setting like Uganda, but there are additional factors to consider. Access to resources, commitment and informal payment, and community involvement were all perceived to play important roles for successful KT. CONCLUSIONS: In further development of the context assessment tool, assessing factors for successful implementation of evidence in low-income settings--resources, community involvement, and commitment and informal payment--should be considered for inclusion. For low-income settings, resources are of significant importance, and might be considered as a separate subelement of the PARIHS framework as a whole.