Learning in and through drama : The necessity to use multiple theoretical perspectives in order to understand how learning takes place in drama

The complexity of learning implies that learning seldom is about just one thing. It can be said that learning processes are interdisciplinary. Within educational contexts, learning is not limited to constructed school subjects. In drama education, learning is simultaneously about drama as aesthetic expression and content because drama always is about something. The mainly focus can be on form, content or social aspects. The different aspects are always present, but may be more or less foreground or the background depending on the purpose of education. How do development concerning understanding of form, content, and social interaction, interact in a learning process in drama? My research is based on the view that learning at the same time takes place as an individual, internal process and a socially situated, inter-subjective process. Can learning in drama imply learning that can be transferred between different situations, a transformative learning and if so, how? Transformative learning includes cognitive, affective and corporal and social action aspects and means that the individual's frames of reference are transformed, evolved, to become more insightful and flexible which implies a change of personality. It leads to an integrated knowledge that can be applied in different contexts.   In the paper that will be presented at the conference, theories about how we learn in drama will be discussed in relation to my empirical research concerning drama and learning.

Learning as movements in interspace

My research issues (in rearch project for PhD-degree, named Drama in School) concern how learning takes place in drama education in compulsory school. One part is to explore and problematize approaches to learning (in and through drama). In this paper will the concept learning be discussed by using a thought derived from Deleuze and Guattari’s nomad philosophy. They describe learning as a movement in the interspace. Focus is on process and inquiry, not on achievement of predetermined skills and competences. 

Att främja ett ackomodativt lärande utifrån ettandragogiskt perspektiv : I en offentlig organisation

En upplevelse av att det finns begränsade kunskaper kring vuxna individers väg att lära utgörgrunden för denna undersökning. Utbildningar idag kommer ofta i form av föreläsningarvilket framför allt resulterar i ett assimilativt lärande, det vill säga ett ytligt lärande därindividen saknar förståelse för kunskapen. Pedagogik är ett begrepp som överlag i storutsträckning används när lärande är målet oavsett vem som ska lära sig något. Kursupplägg avpedagogisk karaktär vänder sig främst till barn och kan anses olämplig när vuxna individerska lära sig. Andragogik är begreppet för vuxenlärande, vilken bygger på kunskapen om attvuxna är självstyrande individer och behöver därför själva ta steget till att lära sig något nytt. Iden andragogiska modellen presenteras de förutsättningar som krävs för att en vuxen individska kunna tillägna sig nya kunskaper på en djupare nivå, få en förståelse, denna nivå avlärande kallas för ett ackomodativt lärande.Undersökningens syfte var att studera om de två processledarnas ledarskap och kursupplägggrundas i andragogik för att främja ett ackomodativt lärande i Landstinget Dalarnas Chef ochledarprogram.Undersökningen var en fallstudie där en deduktiv ansats förelåg. En kvalitativ metod i formav observation har använts för insamling av data. Processledarna för Chef ochledarprogrammet har observerats och filmats med filmkamera under en av fyra delar av ettintroduktionsblock. Ledarskap och kursupplägg är två områden som behandlas teoretiskt dåde anses kunna påverka lärandet för vuxna personer såväl kollektivt som individuellt.Processledarna för Landstinget Dalarnas Chef och ledarprogram tog i stor utsträckning hänsyntill de vuxna individernas behov, som kan förstås utifrån den andragogiska modellen. Genomsitt ledarskap och kursupplägg skapade de goda förutsättningar för deltagarnas möjlighet attkunna tillägna sig ett ackomodativt lärande. Processledarnas ledarskap grundar sig i känslor,relationer och med människosynen att alla människor har samma grundläggande behov.Kursupplägget bestod av övningar och dialoger där deltagarna involverades, vilketförespråkas i den andragogiska modellen för att kunna uppnå ett ackomodativt lärande

L’interaction comme méthode d’apprentissage du Français langue étrangère (FLE) en Suède

Mon travail s’inspire de l’idée de la Direction nationale de l’enseignement scolaire suédoise (Skolverket, 2011) qui suggère que « les élèves doivent avoir la possibilité de développer une capacité de communication et de compréhension de la langue ». Mon mémoire commence par une introduction générale, continue avec une analyse des manuels utilisés dans l’apprentissage du FLE et des activités favorisant l’interaction - échange réciproque verbale ou non verbale, pour terminer par une conclusion générale. Comme il n’existe pas d’enseignement sans méthodes appropriées, il existe des manuels qu’on peut utiliser afin de faciliter l’apprentissage par l’interaction de la langue cible. Les activités de communication orale et écrite d’ordre pédagogique sont indispensables. Tout comme l’écrit Revue française de pédagogie (1994 :133) « La classe est un système social complexe dont les parties sont en interaction dynamique, acteurs (enseignant et élève[s]), situation, matière selon des statuts sociaux. ». Pour effectuer mes recherches, j’ai porté mon attention sur l’analyse des manuels scolaires qu’il m’a été permis de consulter. Il s’agit des manuels d’entraide comme : Mais oui 3 et Escalade littéraire. Concernant l’analyse du matériel didactique favorisant l’interaction, ces deux manuels proposent des exercices de réflexion selon le niveau de l’apprenant. Dans mon travail, je m’intéresse à l’aspect didactique et linguistique de ces deux manuels scolaires.

Alternative Identities and Foreign Language Learning

My D-essay has the working title “Alternative Identities and Foreign Language Learning”. I have chosen this area because I have noticed a certain reluctance among Swedish students to use the foreign language English in English classes. They often seem embarrassed to express themselves in a language which is not their mother tongue, but they seem less embarrassed when they are allowed to act somebody else. These two observations converge into a focus of discussion on the matter, which will be supported by a minor study of my own, by extracts from other people’s essays on the matter, and by an overview of current litterature on language, identity and drama.The aim of my essay is to compare Swedish students’ willingness to use the foreign language English when acting minor plays in school, as themselves and as a chosen character, and to investigate the possibility of improving students’ willingness to use a foreign language, when given the opportunity to do so through acting somebody else.

LEARNING STUDY: ROZVOJ ŠKOLY SKRZE KOLEGIÁLNÍ UČENÍ UČITELŮ : Learning study: school development through collegial learning of teachers

The aim of this article is to describe how the Learning Study method (LS) was implemented in a Swedish upper secondary school, as well as how the principals and the teachers involved perceived this to affect teaching at, and the development of, the school. It is an empirical study that was conducted as an action research project over a period of three years. The project to implement the LS method was based on the assumption that proper training is the result of collegial activity that occurs when teachers learn from each other. The teachers in this study were, in general, positive about using the LS method. It created opportunities to meet and talk about teaching skills, developed better professional relationships between colleagues, and offered a systematic method for planning, implementing and monitoring teaching. However, working together requires that time be set aside to allow for implementation of the LS method. This is crucial, as the LS method is a rather expensive way to make school development work. This places heavy demands on principals to create the necessary conditions for the implementation of the LS method.