4 resultados para interactive service quality

em Dalarna University College Electronic Archive


Relevância:

80.00% 80.00%

Publicador:

Resumo:

Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjefÃretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, där fokus ligger pÃ¥ relationer. Detta genom att undersÃka hur aktÃrerna använder sin frontlinjepersonal. En kvalitativ flerfallstudie har genomfÃrts där tre kedjefÃretag bidragit med information rÃrande transaktions- eller relationsorienterad fÃrsäljning, medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. UtgÃ¥ngspunkten fÃr analys av fallstudierna har varit tvÃ¥ intervjuer per fÃretag. Dels med butikens hÃgste chef samt med en medarbetare. Det teoretiska ramverket i denna studie rÃrande medarbetarskap, skapande av värde/nytta fÃr kund samt intern marknadsfÃring som mÃjliggÃr att kund upplever hÃg tjänstekvalité, signalerar ett tankesätt inom ett serviceperspektiv och används fÃr att svara pÃ¥ syftet. Huruvida kedjefÃretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, är inte mÃjligt att konkludera i denna smÃ¥skaliga forskningsuppsats. Vidare forskning är nÃdvändig. Resultatet frÃ¥n de undersÃkta fÃretagen i denna studie visar pÃ¥ tendenser till att utveckla ett serviceperspektiv med fokus pÃ¥ goda kundrelationer, vilket är det som skall ge framgÃ¥ng. De undersÃkta kedjefÃretagen skiljer sig dock Ã¥t vad gäller intagandet av ett serviceperspektiv. Exempelvis fÃrlitar sig ett fÃretag alltjämt till lÃ¥gt pris och produktens egenskaper som primära faktorer fÃr intäktsskapande, medan andra premierar det personliga mÃtet.

Relevância:

80.00% 80.00%

Publicador:

Resumo:

I dagens samhälle är det allt viktigare fÃr fÃretag att behÃ¥lla sina existerande kunder dÃ¥ konkurrensen blir allt hÃ¥rdare. Detta medfÃr att fÃretag fÃrsÃker vidta Ã¥tgärder fÃr att vÃ¥rda relationer med sina kunder. Detta problem är även hÃgst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen är det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. VÃ¥r samarbetspartner har sett ett Ãkat behov av att mäta servicekvalitet pÃ¥ ett Ã¥terkommande sätt inom IT-projekt, detta fÃr att mäta relevanta variabler som sträcker sig utanfÃr kravspecifikationen. FÃr att mäta framgÃ¥ng gällande detta arbetssätt vill man kunna mäta NÃjd Kund Index (NKI) fÃr att kunna jämfÃra IT-projekt internt i fÃretaget. DÃ¥ tidigare forskning visat avsaknad av modeller innehÃ¥llande bÃ¥de mätning av servicekvalitet samt NKI har lämplig litteratur studerats där det framkommit att modellen SERVQUAL är vedertagen fÃr mätning av servicekvalitet och modellen American Customer Satisfaction Index (ACSI) är vedertagen fÃr mätning av NKI. Detta har legat till grund fÃr arbetets problemformulering och syfte. Syftet med arbetet är att skapa en vidareutvecklad modell fÃr mätning av NKI fÃr att jämfÃra IT-projekt internt samt Ã¥terkommande mätning av servicekvalitet inom IT-projekt. Framtagande av denna modell har sedan skett genom forskningsstrategin Design and Creation. Intervjuer har genomfÃrts fÃr kravfÃ¥ngst till den vidareutvecklade modellen. Resultatet av denna forskningsstrategi blev sedan en vidareutvecklad modell baserad pÃ¥ ovan nämnda modeller med Ã¥terkommande fÃrhÃ¥llningssätt fÃr mätning av servicekvalitet inom IT-projekt och mätning av NKI fÃr att jämfÃra IT-projekt internt i fÃretaget. Den framtagna modellen har sedan verifierats genom ytterligare intervjuer med respondenter som innehar god erfarenhet frÃ¥n kundsidan av IT-projekt. FrÃ¥n dessa intervjuer kunde sedan slutsats dras att denna modell är att anse som applicerbar i empirin gällande IT-projekt.

Relevância:

80.00% 80.00%

Publicador:

Resumo:

Den Ãkade konkurrenssituationen mellan fÃretag är ett resultat pÃ¥ att handeln har globaliserats. Konsumenter är idag mer medvetna om vad fÃretag har att erbjuda, och det är lätt att välja alternativa fÃretag om ett specifikt fÃretag inte lever upp till konsumentens fÃrväntningar. Detta ställer krav pÃ¥ att fÃretag ständigt mÃ¥ste arbeta med och utveckla sina strategier fÃr att skapa konkurrensfÃrdelar. Idag arbetar mÃ¥nga fÃretag med lojalitetsprogram som är ett typexempel pÃ¥ en CRM-strategi. CRM-strategier och lojalitetsprogram syftar till att gÃra konsumenten mer lojal, fÃr att mÃjliggÃra att konsumenten skall välja att gÃra Ã¥terupprepande och mer frekventa kÃp. Lojalitetsprogrammen mÃ¥ste dock uppdateras och fÃrändras, fÃr att ständigt kunna vara konkurrenskraftiga. FÃretag arbetar därmed fÃr att skapa ett mervärde, det vill säga erbjuda en servicelÃsning som är utÃver vad konsumenten fÃrväntar sig att fÃ¥ frÃ¥n fÃretag. Kundlojalitet kan utvecklas genom att fÃretag skapar lÃ¥ngsiktiga relationer med konsumenterna, och en relation mellan parterna kan utvecklas genom att fÃretag lyssnar pÃ¥ konsumenterna, fÃr att fÃ¥ reda pÃ¥ dess behov och ÃnskemÃ¥l. Forskning indikerar att individanpassade erbjudanden kan bidra till att konsumenterna än mer tenderar att bli lojala, detta eftersom individanpassade erbjudanden är erbjudanden som baseras pÃ¥ konsumentens unika kÃpbeteende, vilket mÃjliggÃr fÃr träffsäkerhet och relevans. Syftet med denna studie är att mäta konsumenters efterfrÃ¥gan pÃ¥ individanpassade erbjudanden, fÃr att undersÃka om konsumenterna faktiskt efterfrÃ¥gar och kommer ta till sig dessa erbjudanden. FrÃ¥geställningarna är; pÃ¥ vilket sätt kan efterfrÃ¥gan pÃ¥ individanpassade erbjudanden bidra till ett fÃretags konkurrensfÃrdelar samt pÃ¥ vilket sätt skiljer sig efterfrÃ¥gan pÃ¥ individanpassade erbjudanden beroende pÃ¥ butikernas geografiska placering. Studien är baserad pÃ¥ en kvantitativ surveyundersÃkning riktad till konsumenter, med en kvalitativ semi-strukturerad intervju fÃr att erhÃ¥lla viktig information vid utformandet av frÃ¥geformuläret. Resultatet fÃr studien visade att konsumenter värdesätter att fÃ¥ individanpassade erbjudanden, och att dessa erbjudanden kan bidra till ett fÃretags konkurrensfÃrdelar eftersom erbjudandena mÃjliggÃr att servicekvaliteten kan Ãka vilket innebär att dessa erbjudanden kan upplevas ha ett mervärde. I denna studie Ã¥terfanns dock inte nÃ¥gra skillnader pÃ¥ efterfrÃ¥gan av individanpassade erbjudanden beroende pÃ¥ butikernas geografiska placering.

Relevância:

30.00% 30.00%

Publicador:

Resumo:

Objective: To examine in depth the views and experiences of continence service leads in England on key service and continence management characteristics in order to identify and to improve our understanding of barriers to a good-quality service and potential facilitators to develop and to improve services for older people with urinary incontinence (UI). Design: Qualitative semistructured interviews using a purposive sample recruited across 16 continence services. Setting: 3 acute and 13 primary care National Health Service Trusts in England. Participants: 16 continence service leads in England actively treating and managing older people with UI. Results: In terms of barriers to a good-quality service, participants highlighted a failure on the part of commissioners, managers and other health professionals in recognising the problem of UI and in acknowledging the importance of continence for older people and prevalent negative attitudes towards continence and older people. Patient assessment and continence promotion regardless of age, rather than pad provision, were identified as important steps for a good-quality service for older people with UI. More rapid and appropriate patient referral pathways, investment in service capacity, for example, more trained staff and strengthened interservice collaborations and a higher profile within medical and nurse training were specified as being important facilitators for delivering an equitable and highquality continence service. There is a need, however, to consider the accounts given by our participants as perhaps serving the interests of their professional group within the context of interprofessional work. Conclusions: Our data point to important barriers and facilitators of a good-quality service for older people with UI, from the perspective of continence service leads. Further research should address the views of other stakeholders, and explore options for the empirical evaluation of the effectiveness of identified service facilitators.