Vägen till jämställdhet - Kvinnor i styrelserum eller män i förskolan? : En kritisk analys av den svenska jämställdhetsdiskursen

Equality between the sexes has been discussed in Sweden for more than 50 years. In the 60´s and during the 70´s the discourse that dominated the debate was based on the assumption that both men and women needed to liberate themselves from their traditional gender roles. In this approach information and education was perceived as the key to equality. During the 80´s however, power and subordination became the main focal point of concern within this debate, and focus upon changing the patriarchal power structures dominating society were perceived as the principal key for establishing equality between the sexes. Today, the latter discourse still dominates both the scientific and the political perspective upon equality. By examining the debate on equality from two different fields of occupation this paper tries to analyse the fact that the Swedish equality discourse looks very different on male - versus female domination. Although the proportion of male teachers in Swedish preschools is about 3 % and the amount of women serving as public company directors is about 20 %, the current discourse views male dominance within the business sector as problematic, whilst, the dominance of women in the preschool childcare sector as less problematic. In respect of the theory supported by Bourdieu (1999), Hirdman (1990 & 2003) and Foucault (1998 & 2002) this paper advocates that the discourse is biased and simplified and that a perspective that only focuses on areas of male domination sets the wrong priorities. With regards to equality ideals prevalent throughout Norway this paper concludes that the Swedish equality discourse needs a broader and more open approach to assure that Swedish institutions promote equality between men and women in the best possible way.

Hårda nypor för ett mjukt samhälle? : Om medialisering och rasifiering i utspelspolitikens Sverige

Toughness for a soft society? On medialisation, racialisation and the politics of spin in Sweden In recent years, issues concerning the future of “multicultural Sweden” have become a salient feature in Swedish politics. One important actor in recent years’ debates about the problems confronting “multicultural Sweden” is the Swedish Liberal Party. Since the general election of 2002, the party has gained both publicity and electoral support by focusing the question of “integration of immigrants” in terms of assimilation and intensified demands aimed at the “immigrant Others”. In this article, the party’s recent developments in the area of integration policy is analysed within the framework of two general processes in contemporary politics, the politics of racialisation and the medialisation of politics. The party’s successful interventions in the area of integration policy are built on an intimate as well as complex interplay between racialisation and medialisation. The agenda articulated by the party, further, has several similarities with the agenda of “authoritarian populist” movements throughout Europe.

Kvinnor i styrelser : Att lyckas i en mansdominerad värld

Kvinnor har länge varit exkluderade från ledarpositioner, såsom styrelser, men utvecklingen mot en mer jämställd könsfördelning går långsamt framåt. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur kvinnor i styrelser kan bidra till utvecklingen mot en jämnare könsfördelning. Genom att intervjua fem kvinnliga styrelseledamöter har vi fått en inblick i deras upplevelser och erfarenheter av styrelsearbete och könsroller. Kvinnorna i undersökningen har, genom många års styrelsearbete i olika former samt genom gedigna arbetserfarenheter, arbetat sig fram till ledande positioner inom olika branscher och företag. Även om de överlag inte anser sig ha behandlats annorlunda i styrelsen på grund av sitt kön kan vissa av kvinnorna ändå uppleva att de ibland förväntas ansvara för specifika uppgifter just för att de är kvinnor, att de behöver tuffa till sig eller att de måste vara mer pålästa och duktigare än männen. De anser att kvotering kan vara det enda sättet att få jämställda styrelser men understryker att det bör vara kompetensen som avgör vem som får uppdraget. För att lyckas bra som ledamot krävs, enligt respondenterna, en viss baskunskap om ekonomi och ledarskap samt ett visst mått av självsäkerhet och att våga stå för sina åsikter. Kravbilden på styrelsemedlemmar i bolagsstyrelser har ökat under de senaste årtiondena och det krävs att medlemmarna som individer har en hög kompetens och att styrelsen i sin helhet besitter en bred kunskapsbas. Denna utveckling kan ha en positiv effekt på könsfördelningen då det är fler kvinnor än män som har universitetsutbildning och eftersom en mer heterogen grupp ger ett bredare spektrum av kunskaper. Kvinnorna i undersökningen har genom sina positioner bidragit till brytandet av normer och gör det därför lättare för andra kvinnor att följa i deras spår. Det råder ingen brist på kompetenta kvinnor men utmaningen ligger i att kartlägga och synliggöra dessa kvinnor och ge dem samma möjlighet som männen att nå ledande positioner.