Textual Differences in Game Reviews Written by Men and Women

The aim of this essay is to examine the differences in language use between the genders in game reviews, to find whether there are differences in the use of the language depending on gender. Both sexist language and technical aspects are examined, the technical aspects of writing have been chosen from previous research about gendered differences in writing. The reviews are randomly chosen but the games are selected. There is an equal amount of games with male and female main characters, and the number of reviews is chosen according to the number of reviews written by females, as there are fewer of them, and thus easier to find a matching number of reviews written by males rather than vice versa. The reviews are then examined to find sexist language and differences. This essay finds that there is sexist language in the writing of both genders, such as marked language, but only when the main character of the game is female. Both genders tend to focus on the appearance of female characters and the characteristics of male characters, but there is no known previous research about male and female game characters to compare these results to. However, the technical differences remain consistent with previous research on the same subject, such as female reviewers using more pronouns than male reviewers, and male reviewers using fewer verbs than female reviewers.

Könsdiskriminering i svenska annonser : Skillnader och likheter i friade och fällda fall anmälda hos Reklamombudsmannen

Sexism och könsdiskriminering är ämnen som idag exponeras mycket i media. De tar stor plats och bäddar för diskussion både i sociala medier och i verkligheten. Beträffande könsdiskriminering i reklam är det oftast fall där kvinnor är utsatta för stereotypisk porträttering och objektifiering som leder till en offentlig debatt, men de senaste åren har visat på att liknande fall för män ökar. Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka och kartlägga utförandet av könsdiskriminering i svenska annonser i en visuell innehållsanalys, för att sedan jämföra vad som särskiljer friade och fällda fall. Reklamombudsmannens kriterier för könsdiskriminerande reklam ligger till grund för bedömande av material, samt definiering av analysens kategorier. I både friade och fällda fall visade sig bildens utformning och de porträtterade personerna vara av högsta relevans och motiv för att anmäla eller döma en annons för könsdiskriminering. Resultatet visade på att förekomsten av objektifierande reklam uppmärksammas och fälls mer än schabloniserande reklam, samt att annonser som visade större exponering av hud inte nödvändigtvis var den som fälldes mest då flera av fallen visade en tydlig koppling till den marknadsförda produkten.