Revisorn och den institutionaliserade misstron : professionaliseringen av svensk bolagsrevision

The auditor and the insitutionalization of distrust: the professionalization of external auditing in Sweden This paper addresses professionalization with a focus on trust, rather than on issues of power and competition. It contains a conceptual analysis of trust/confidence, as well as a case study of the professionalization of external auditing in Sweden. The conceptual analysis discusses the “time-binding” aspect of trust/confidence, and the significance of social control mechanisms related to “persons”, “roles”, “values” and “programs” for creating and sustaining trust/confidence. The case study focuses on the role of trust/confidence for the organization and professionalization of external auditing in Sweden, and in particular on the ways in which trust in auditors and auditing have been stabilized. The latter issue is dealt with through a discussion attempting to capture a historic displacement in three dimensions: from reliance on the auditor’spersonal reliability, to trust in the professional role; from trust in the individual discretion of certain persons to trust in the regulation of auditing as a standardized program; and finally, from trust in the values represented by individual auditors to trust in the institutionalized professional values.

Revision i små aktiebolag : En kvalitativ studie om varför små aktiebolag väljer att revidera sina räkenskaper trots att de inte omfattas av revisionsplikten

Bakgrund Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 i Sverige. Detta innebar att cirka 250,000 små aktiebolag inte längre var tvingade till revision. Idag har det gått drygt fem år sedan beslutet togs om att avskaffa revisionsplikten och trots detta väljer en del små aktiebolag att revidera sina räkenskaper. Syfte Syftet med studien var att få en djupare förståelse för varför små aktiebolag, som inte omfattas av revisionsplikten, väljer att revidera sina räkenskaper. Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med företagsrepresentanter för små aktiebolag. Det empiriska materialet har analyserats genom en innehållsanalys. Slutsats Vår studie visar att små aktiebolag efterfrågar frivillig revision främst av fyra anledningar. Dessa är:  Spritt delägarskap  Försäkran om att den interna bokföringen är korrekt  Rutinmässigt av företagsledning med erfarenhet från revisionspliktade företag  Önskan om att uppfattas som legitima

Avskaffandet av revisionsplikten : Ränteeffekter på företag inom fastighetsbranschen efter avskaffandet av revisionsplikten

Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Anledningen till avskaffandet var att minska kostnaderna för mindre företag. Tidigare forskning har kommit fram till att företag som valt bort revisor får en högre kreditkostnad när de till exempel tar lån. Den tidigare forskningen menar att detta kan bero på att banker och andra kreditinstitut anser att oreviderade finansiella rapporter har en sämre kvalitet än reviderade rapporter vilket leder till en högre risk för kreditgivarna. Denna uppsats kommer att undersöka om det finns någon skillnad på låneräntan mellan företag som valt att ha kvar revisor och företag som valt bort revisor. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka, jämföra samt analysera låneräntan hos mindre aktiebolag inom fastighetsbranschen som inte är revisionspliktiga. Metod: Kvantitativ metod, multipel regressionsanalys. Resultat: Resultaten i denna studie visar på att företag med revisor har en lägre ränta i genomsnitt jämfört med företag utan revisor. Vi har även fått fram att revision har en negativ påverkan på företags ränta, men detta resultat är inte signifikant. Därför kan vi inte uttala oss om att revision har en negativ påverkan på företags ränta, trots att tidigare forskning har visat det. Slutsats: Företags val av revisor eller ej är inte det viktigaste för kreditgivare när det kommer till vilken ränta företagen skall få på sina lån. Det finns andra faktorer som har en större påverkan på räntan. I denna studie är det företags storlek samt andelen materiella tillgångar i förhållande till totala tillgångar som har den största negativa påverkan på företags ränta. Detta indikerar att banker och andra kreditinstitut ser dessa företag som en lägre risk.