"Man måste ju typ lära sig, annars går det inte" : World of Warcraft och lärande av engelska

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2. Hur upplever eleverna som spelar World of Warcraft att de lär sig engelska? Upplever eleverna att de lär sig engelska när de spelar, och i så fall vad/hur?3. Hur upplever eleverna att deras fritidsintressen skulle kunna tas tillvara mer i engelskundervisningen?För att få svar på frågeställningarna genomfördes två undersökningar. Dels en jämförande studie av resultat på det nationella provet i engelska för år 9, där resultat jämfördes mellan elever som spelar World of Warcraft och elever som inte spelar. För att söka svar på frågeställning 2 och 3 genomfördes fokussamtal med två elevgrupper, en grupp med elever som spelar World of Warcraft och en elevgrupp som inte spelar.Analysen av resultat på det nationella provet visar att eleverna som spelar World of Warcraft uppvisar ett högre medelvärde på samtliga delprov än de som inte spelar. Skillnaden mellan spelare och icke spelare var störst när det gällde delprov B som testar elevernas receptiva förmågor (läs- och hörförståelse) samt även delprov A som testar den muntliga färdigheten. Även av fokussamtalen framgår att elevernas upplever att spelet påverkar deras språkliga färdigheter på ett positivt sätt, särskilt då det ger goda tillfällen att kommunicera muntligt på engelska samt mycket övning i att läsa och lyssna.

The world of the Sumerian mother goddess : an interpretation of her myths

The present study is an interpretation of the two myths copied in the Old Babylonian period in which the Sumerian mother goddess is one of the main actors. The first myth is commonly called “Enki and Ninḫursaĝa”, and the second “Enki and Ninmaḫ”. The theoretical point of departure is that myths have society as their referents, i.e. they are “talking about” society, and that this is done in an ideological way. This study aims at investigating on the one hand which contexts in the Mesopotamian society each section of the myths refers to, and on the other hand which ideological aspects that the myths express in terms of power relations. The myths are contextualized in relation to their historical and social setting. If the myth for example deals with working men, male work in the area during the relevant period is discussed. The same method of contextualization is used regarding marriage, geographical points of reference and so on. Also constellations of mythical ideas are contextualized, through comparison with similar constellations in other Mesopotamian myths. Besides the method of contextualization, the power relations in the myths are investigated. According to this latter method, the categories at issue, their ranking, as well as their changed ranking, are noted. The topics of the myths are issues important for the kingship and the country, such as irrigation, trade, health and healing, birth, collective work, artisanry and rivalry. All these aspects are used in order to express what the power relations between the goddess Ninḫursaĝa/Ninmaḫ and the god Enki look like. The relations are negotiated and recalibrated, which leads to the goddess getting a lowered status. Part of the negotiations and recalibrations is gender behavior, which is related to historical developments in society. The present work points to the function of these myths as tools of recalibrating not only deities, but also men and women in society.

A comparative study of approaches to audiovisual translation

For those who are not new to the world of Japanese animation, known mainly as anime, the debate of "dub vs. sub" is by no means anything out of the ordinary, but rather a very heated argument amongst fans. The study will focus on the differences in the US English version between the two approaches of translating audio-visual media, namely subtitling (official subtitles and fanmade subtitles) and dubbing, in a qualitative context. More precisely, which of the two approaches can store the most information from the same audiovisual segment, in order to satisfy the needs of the anime audience. In order to draw substantial conclusions, the analysis will be conducted on a corpus of 1 episode from the first season of the popular mid-nineties TV animated series, Sailor Moon. The main objective of this research is to analyze the three versions and compare the findings to what anime fans expect each of them to provide, in terms of how culture specific terms are handled, how accurate the translation is, localization, censorship, and omission. As for the fans’ opinions, the study will include a survey regarding the personal preference of fans when it comes to choosing between the official subtitled version, the fanmade subtitles and the dubbed version.