Sjuksköterskans stöd till barn med smärta : Barnets copingstrategierFöräldrars samverkan

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smärta, vilka copingstrategier barn använde sig av när de upplevde smärta och hur sjuksköterskan genom samverkan med föräldrarna kunde stödja barnet vid smärta. Metoden som användes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som användes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begränsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar. Resultatet av studien visade att sjuksköterskan bör ha god kontakt med barnet för att kunna stödja det i sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan använde oftast farmakologiska medel för att lindra barnets smärta, men även icke-farmakologiska metoder för att stödja barnet vid smärta. Olika metoder användes, som till exempel att distrahera barnet. De olika copingstrategier barnen använde sig av vid smärta var att leka, kramas, måla, blunda, tänka på något annat och avslappning. När barnet kände att de kunde hantera sin smärta så upplevde de högre livskvalitet. Föräldrarnas närvaro påverkade barnets smärtupplevelse på ett positivt sätt. Föräldrarna upplevde att de inte hade fått tillräckligt med information om sina barns smärtupplevelse. Föräldrarnas samverkan var en naturlig del i smärtbehandlingen.

Läkemedelshantering av vårdpersonalen inom särskilda boenden : Kartläggning av kunskaper och rutiner beträffande läkemedelshantering

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns. Syftet med denna studie var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om läkemedel och läkemedelshantering, agerande vid vissa beskrivna sjukdomsfall, samt kunskaper om delegeringsrutiner i den kommunala äldrevården. En kvantitativ, standardiserad och strukturerad enkät utfördes innehållande vanligt förekommande kunskapsfrågor om läkemedelsindikationer och biverkningar, administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer. Denna enkät besvarades av 50 anställda inom det kommunala särskilda boendet. Undersökningsresultat visade bristfälliga kunskaper om läkemedelshantering i förhållande till det ansvar personalen har. Kunskapsfrågorna kring läkemedel och sjukdomssymptom var svåra för personalen. I vissa fall gjordes fel symptombedömning som resulterade i felaktigt agerande, som kunde vara direkt livshotande. Tillämpning och uppföljning av delegeringsrutiner visade sig otillräckliga. Behovet av fortbildningar bland vårdpersonal är stor. Mängden fel som begåtts i samband med hantering och överlämnande av läkemedel avspeglar vikten av delegationsutbildning och läkemedelsutbildning.

Äldres upplevelser av yrsel samt vårdåtgärder som kan förbättra det dagliga livet : En litteraturöversikt

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

Mina sociologiska stationer : om utsikter och insikter

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Lifestyle and health status in a sample of Swedish women four years after pregnancy : a comparison of women with a history of normal pregnancy and women with a history of gestational diabetes mellitus

Background: Despite the recommendations to continue the regime of healthy food and physical activity (PA) postpartum for women with previous gestational diabetes mellitus (GDM), the scientific evidence reveals that these recommendations may not be complied to. This study compared lifestyle and health status in women whose pregnancy was complicated by GDM with women who had a normal pregnancy and delivery. Methods: The inclusion criteria were women with GDM (ICD-10: O24.4 A and O24.4B) and women with uncomplicated pregnancy and delivery in 2005 (ICD-10: O80.0). A random sample of women fulfilling the criteria (n = 882) were identified from the Swedish Medical Birth Register. A questionnaire was sent by mail to eligible women approximately four years after the pregnancy. A total of 444 women (50.8%) agreed to participate, 111 diagnosed with GDM in their pregnancy and 333 with normal pregnancy/ delivery. Results: Women with previous GDM were significantly older, reported higher body weight and less PA before the index pregnancy. No major differences between the groups were noticed regarding lifestyle at the follow-up. Overall, few participants fulfilled the national recommendations of PA and diet. At the follow-up, 19 participants had developed diabetes, all with previous GDM. Women with previous GDM reported significantly poorer self-rated health (SRH), higher level of sick-leave and more often using medication on regular basis. However, a history of GDM or having overt diabetes mellitus showed no association with poorer SRH in the multivariate analysis. Irregular eating habits, no regular PA, overweight/obesity, and regular use of medication were associated with poorer SRH in all participants. Conclusions: Suboptimal levels of PA, and fruit and vegetable consumption were found in a sample of women with a history of GDM as well as for women with normal pregnancy approximately four years after index pregnancy. Women with previous GDM seem to increase their PA after childbirth, but still they perform their PA at lower intensity than women with a history of normal pregnancy. Having GDM at index pregnancy or being diagnosed with overt diabetes mellitus at follow-up did not demonstrate associations with poorer SRH four years after delivery.

Kvinnors upplevelser av fosterrörelser i slutet av graviditeten

Bakgrund: Det finns begränsad kunskap om hur kvinnor upplever fosterrörelser i slutet av graviditeten. Ökad kunskap om fosterrörelser kan bidra till bättre möjligheter att identifiera foster som riskerar att dö intrauterint. Syfte: Att utforska hur gravida kvinnor upplever fosterrörelser i slutet av en okomplicerad graviditet samt hur mammor som mist ett barn i livmodern upplevt kontakten med barnet tiden före beskedet att barnet hade dött. Metod: Delstudie I, djupintervjuer med 26 mammor vars barn dött före födelsen, efter 28 fullgångna graviditetsveckor. Delstudie II, frågeformulär till 393 kvinnor med okomplicerad graviditet som besvarades i graviditetsvecka 37 till 42. Svaren analyserades i båda studierna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 22 mammor i delstudie I beskrev att de hade haft en föraning om att något kunde ha hänt deras barn innan de fick besked att barnet dött intrauterint. Föraningen grundades på att mammorna hade upplevt minskade eller uteblivna fosterrörelser. Det är något som inte stämmer; formulerades som ett sammanfattande tema på mammornas föraning. Processen mot insikten om att deras barn dött beskrivs i olika steg; Inte känna kontakt med barnet; Känna oro; Känna att något är fel; Inte begripa det ofattbara; Vilja få besked; Vara säker på att barnet har dött. I delstudie II beskrev 383 (96 %) kvinnor i fullgången okomplicerad graviditet olika rörelser som klassificerades som kraftfulla rörelser. De flesta kvinnorna beskrev flera typer av rörelser, tio (4 %) kvinnor beskrev fosterrörelser som inte inkluderade någon rörelse i kategorin kraftfulla rörelser. Konklusion: Mammor som mist sitt barn före födelsen hade känt en föraning om att deras väntade barn kunde må dåligt, de hade upplevt att de tappat kontakten med barnet innan de fick besked att barnet hade dött i livmodern men normaliserade känslan. De flesta kvinnor med okomplicerad, fullgången graviditet, beskriver att barnet rör sig med kraft och tryck, få kvinnor beskriver rörelser som inte kan kategoriseras som kraftfulla. Implikationer: Blivande mammor bör uppmanas att lita på sin upplevelse av att det är något som inte stämmer och kontakta sjukvården direkt om de är bekymrade över sitt ofödda barns rörelser. Bedömning av fosterrörelser i fullgången graviditet kan inkludera: förekomst, frekvens och intensitet. Nyckelord: Innehållsanalys, fosterdöd, fosterrörelser, fullgången graviditet, upplevelser

Reglerad miljöredovisning : Tillståndspliktiga företag i Dalarna 2013

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenär anmälnings- eller tillståndspliktiga. Dessa företag ska lämnamiljöinformation i förvaltningsberättelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpåverkan användervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen är att för år 2013 se hur väl detillståndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillämpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen på kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi använder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsättning, branschtillhörighet, revisionsbyrå ochskuldsättningsgrad. Urvalet är de tillståndspliktiga företagen i Dalarna.Varje företag kan ha flera enheter som är tillståndspliktiga och vårt urval,Dalarna, blir 209 enheter varav 116 är stora enheter.Slutsats: Företagen i Dalarna uppfyller inte lagen om reglerad miljöredovisning tillfullo. Endast 18 av 116 stora enheter uppfyller alla fyra punkterna.Däremot är det 61,2 procent av de stora enheterna som får tre poäng.Som en jämförelse med Ljungdahls studie där nästan 27 procent når trepoäng ser vi en klar förbättring. De faktorer som kan förklara företagenstillämpning av lagen i vår undersökning är omsättning, de som anlitarrevisionsbyrån PwC samt branschtillhörighet avlopp och avfall. Av defyra hypoteser som vi använder är det en som stämmer, två som förkastasoch en som vi inte med säkerhet kan avgöra om den ska vara kvar ellerförkastas.

Forskning med juridiska förvecklingar : Om tolkningsflexibilitet i kontroversen om mässlingsvaccination och autism

Medical research with jurisdictional consequences: interpretative flexibility in the controversy over MMR vaccination and autism Based on the empirical case of the controversy of MMR vaccination and autism around the turn of the millennium, this paper argues for the analytical importance of the concept of “interpretative flexibility”. As shown, this concept is useful not only for the small subfield of sociology of scientific knowledge (SSK) but also for the broader social sciences. First we analyse, by reference to interpretative flexibility, the initial dispute within medical research concerning evidence for and against a possible link between the measles component of the MMR vaccine and autism. In a second step we move beyond this traditional application of the concept, showing how the interpretative flexibility of the research results remains in society although consensus has been reached in the medical community. This further step is exemplified by two legal events, in Sweden and the US respectively. In both these cases the difficulties in providing uncontested evidence affected institutions and practices at great distance and with different outcomes. Our findings suggest the importance of not only applying the concept of interpretative flexibility to classical scientific laboratory disputes, but also connecting it to its societal manifestations.

Det personliga är sociologiskt : 14 professorer om svensk sociologi

This special issue of Sociologisk Forskning contains 14 papers by distinguished Swedish sociologists on the development of sociology in Sweden during the last decades and the forming of their own academic habitus in relation to that development. Contributors are: Göran Ahrne, Boel Berner, Margareta Bertilsson, Ulla Björnberg, Thomas Brante, Hedvig Ekerwald, Rosmarie Eliasson-Lappalainen, Johanna Esseveld, Bengt Furåker, Staffan Lindberg, Gunnar Olofsson, Sune Sunesson, Göran Therborn and Karin Widerberg. The volume is edited by Gunnar Andersson, Thomas Brante and Christofer Edling.

User perspectives on the Swedish Maternal Health Care Register

Background: Established in 1999, the Swedish Maternal Health Care Register (MHCR) collects data on pregnancy, birth, and the postpartum period for most pregnant women in Sweden. Antenatal care (ANC) midwives manually enter data into the Web-application that is designed for MHCR. The aim of this study was to investigate midwives? experiences, opinions and use of the MHCR. Method: A national, cross-sectional, questionnaire survey, addressing all Swedish midwives working in ANC, was conducted January to March 2012. The questionnaire included demographic data, preformed statements with six response options ranging from zero to five (0 = totally disagree and 5 = totally agree), and opportunities to add information or further clarification in the form of free text comments. Parametric and non-parametric methods and logistic regression analyses were applied, and content analysis was used for free text comments. Results: The estimated response rate was 53.1%. Most participants were positive towards the Web-application and the included variables in the MHCR. Midwives exclusively engaged in patient-related work tasks perceived the register as burdensome (70.3%) and 44.2% questioned the benefit of the register. The corresponding figures for midwives also engaged in administrative supervision were 37.8% and 18.5%, respectively. Direct electronic transfer of data from the medical records to the MHCR was emphasised as significant future improvement. In addition, the midwives suggested that new variables of interest should be included in the MHCR ? e.g., infertility, outcomes of previous pregnancy and birth, and complications of the index pregnancy. Conclusions: In general, the MHCR was valued positively, although perceived as burdensome. Direct electronic transfer of data from the medical records to the MHCR is a prioritized issue to facilitate the working situation for midwives. Finally, the data suggest that the MHCR is an underused source for operational planning and quality assessment in local ANC centres.

"An on-going individual adjustment" : a qualitative study of midwives' experiences counselling pregnant women on physical activity in Sweden

Background: In Sweden, midwives play prominent supportive role in antenatal care by counselling and promoting healthy lifestyles. This study aimed to explore how Swedish midwives experience the counselling of pregnant women on physical activity, specifically focusing on facilitators and barriers during pregnancy. Also, addressing whether the midwives perceive that their own lifestyle and body shape may influence the content of the counselling they provide. Methods: Eight focus group discussions (FGD) were conducted with 41 midwives working in antenatal care clinics in different parts of Sweden between September 2013 and January 2014. Purposive sampling was applied to ensure a variation in age, work experience, and geographical location. The FGD were digitally recorded, transcribed verbatim, and analyzed using manifest and latent content analysis. Results: The main theme- "An on-going individual adjustment" was built on three categories: "Counselling as a challenge"; "Counselling as walking the thin ice" and "Counselling as an opportunity" reflecting the midwives on-going need to adjust their counselling depending on each woman's specific situation. Furthermore, counselling pregnant women on physical activity was experienced as complex and ambiguous, presenting challenges as well as opportunities. When midwives challenged barriers to physical activity, they risked being rejected by the pregnant women. Despite risking rejection, the midwives tried to promote increased physical activity based on their assessment of individual needs of the pregnant woman. Some participants felt that their own lifestyle and body shape might negatively influence the counselling; however, the majority of participants did not agree with this perspective. Conclusions: Counselling on physical activity during pregnancy may be a challenging task for midwives, characterized by on-going adjustments based on a pregnant woman's individual needs. Midwives strive to find individual solutions to encourage physical activity. However, to improve their counselling, midwives may benefit from further training, also organizational and financial barriers need to be addressed. Such efforts might result in improved opportunities to further support pregnant women's motivation for performance of physical activity.

Internal validity of the Swedish Maternal Health Care Register

Background: The Swedish Maternal Health Care Register (MHCR) is a national quality register that has been collecting pregnancy, delivery, and postpartum data since 1999. A substantial revision of the MHCR resulted in a Web-based version of the register in 2010. Although MHCR provides data for health care services and research, the validity of the MHCR data has not been evaluated. This study investigated degree of coverage and internal validity of specific variables in the MHCR and identified possible systematic errors. Methods: This cross-sectional observational study compared pregnancy and delivery data in medical records with corresponding data in the MHCR. The medical record was considered the gold standard. The medical records from nine Swedish hospitals were selected for data extraction. This study compared data from 878 women registered in both medical records and in the MHCR. To evaluate the quality of the initial data extraction, a second data extraction of 150 medical records was performed. Statistical analyses were performed for degree of coverage, agreement and correlation of data, and sensitivity and specificity. Results: Degree of coverage of specified variables in the MHCR varied from 90.0% to 100%. Identical information in both medical records and the MHCR ranged from 71.4% to 99.7%. For more than half of the investigated variables, 95% or more of the information was identical. Sensitivity and specificity were analysed for binary variables. Probable systematic errors were identified for two variables. Conclusions: When comparing data from medical records and data registered in the MHCR, most variables in the MHCR demonstrated good to very good degree of coverage, agreement, and internal validity. Hence, data from the MHCR may be regarded as reliable for research as well as for evaluating, planning, and decision-making with respect to Swedish maternal health care services.