Förekomst av sekundär traumatisk stress hos sjuksköterskor och dess påverkan på personcentrerad vård : - En litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksköterskan har stor del i den nära patientvården och förväntas vara en god lyssnare genom sitt personcentrerade vårdgivande. Händelser som är traumatiska drabbar förutom den direkt berörda patienten även sjuksköterskan genom sekundär exponering. Syfte: Syftet med studien var att belysa förekomst av STS hos sjuksköterskor samt beskriva hur det påverkar vårdkvalitet och personcentrerad vård. Metod: Litteraturstudie med en översikt av relevanta artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baseras på 14 artiklar som uppfyllde inklusionsoch kvalitetskrav. Resultat: Sjuksköterskan påverkas av STS på flera plan, både professionellt och personligt. Vårdkvaliteten blir lidande om STS påvisas. Den personcentrerade vården utgör grunden i sjuksköterskans yrkesutövande men om medvetenhet saknas för STS finns risken att sjuksköterskan påverkas så till den grad att hen väljer att sjukskriva sig och/eller byta arbetsplats. Slutsats: STS är ett relativt okänt begrepp och det kan vara svårt att se tecken på begynnande symtom. Sjuksköterskan kan utsättas för STS oberoende arbetsplats. Detta kan sänka effekten i yrkesutövandet genom personliga symtom som; irritabilitet, trötthet, minskad empati, depression, återupplevelser av tidigare upplevda traumatiska händelser med flera. Arbetsplatsens ledarskap inverkar på identifieringen av sjuksköterskans utveckling/hanterande av STS.

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor / Work related stress among nurses

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som påverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor på arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och därefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd från arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress på arbetsplatsen. Professionellt var bristande kunskap och erfarenhet i yrket samt fysiskt krävande arbetsbelastning betydande faktorer. Flera studier rapporterade dessutom att stor del av sjuksköterskorna övervägde att lämna sitt yrke på grund av den arbetsrelaterade stressen.

Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt konsekvenserna av detta : En litteraturstudie

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda på vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar. De konsekvenser som tydligast dök upp genom studiernas resultat handlade om hur sjuksköterskorna kunde drabbas både psykiskt och fysiskt, samt hur det kunde leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker. Slutsats: Litteraturstudiens författare har utifrån resultatet kunnat dra slutsatsen av hur viktig en god arbetsmiljö är för att kunna erbjuda en trygg och säker vård. De faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress leder inte endast till konsekvenser för hur sjuksköterskan kan drabbas både psykiskt och fysiskt, utan kan även leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker.

Medkänsletillfredställelse, utbrändhet och sekundär traumatisk stress hos handläggare på socialtjänsten

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet. Vilket innebär att högre nivåer av medkänsletillfredställelse är associerat med lägre nivåer av utbrändhet. I linje med tidigare forskning dras slutsatsen att medkänsletillfredställelse kan hjälpa till att motverka utbrändhet. Deltagarna i studien rapporterade även låga nivåer av sekundär traumatisk stress. Detta var förvånande eftersom tidigare forskning rapporterar det motsatta.

Kommunala sjuksköterskors upplevelser av stress i sin arbetssituation : En kvalitativ studie

Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration. Det förekom även att samarbetet med andra vårdverksamheter inte motsvarade sjuksköterskornas förväntningar. Däremot erhölls olika slags stöd från kollegor som underlättade i den stressande situationen. Vidare vidtog sjuksköterskorna även egna åtgärder för att hantera förekommande stress. Att arbeta under stress och tidspress är påfrestande, både psykiskt och fysiskt, och kan på lång sikt påverka sjuksköterskornas egna hälsa. Att arbetsgivaren arbetar stressförebyggande och erbjuder kunskap i stresshantering är därför av vikt. Vidare kan även omvårdnadens kvalitet och vårdtagarens säkerhet påverkas negativt vid stress. Detta gör det än mer angeläget att sträva efter en mindre stressande arbetsmiljö.

Hantering av arbetsbelastning och stress inom förskolan : En kvalitativ studie baserad på intervjuer med pedagoger i förskolan

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress.

Re-thinking bilingualism : challenges of multilingualism and communication in classroom settings

Editors’ preface to the special issue of the journal.

Entry, re-location and growth in the Swedish wholesale trade industry

Wholesale trade has an intermediate position between manufacturing and retail in the distributional channel. In modern economies, consumers buy few, if any, products directly from manufacture or producer. Instead, it is a wholesaler, who is in direct contact with producers, buying goods in larger quantities and selling them in smaller quantities to retailers. Traditionally, the main function of a wholesaler has been to push goods along the distributional channel from producer to retailer, or other nonend user. However, the function of wholesalers usually goes beyond the process of the physical distribution of goods. Wholesalers also arrange storage, perform market analyses, promote trade or provide technical support to consumers (Riemers 1998). The existence of wholesalers (and other intermediaries) in the distributional channel is based on the effective and efficient performance of distribution services, that are needed by producers and other members of the supply chain. Producers usually do not enjoy the economies of scale that they have in production, when it comes to providing distributional services (Rosenbloom 2007) and this creates a space for wholesalers or other intermediaries. Even though recent developments in the distributional channel indicate that traditional wholesaling activities now also compete with other supply chain organizations, wholesaling still remains an important activity in many economies (Quinn and Sparks, 2007). In 2010, the Swedish wholesale trade sector consisted of approximately 46.000 firms and generated an annual turnover of 1 300 billion SEK (Företagsstatistiken, Statistics Sweden). In terms of turnover, wholesaling accounts for 20% of the gross domestic product and is thereby the third largest industry. This is behind manufacturing and a composite group of firms in other sectors of the service industry but ahead of retailing. This indicates that the wholesale trade sector is an important part of the Swedish economy. The position of wholesaling is further reinforced when measuring productivity growth. Measured in terms of value added per employee, wholesaling experienced the largest productivity growth of all industries in the Swedish economy during the years 2000 through 2010. The fact that wholesale trade is one of the important parts of a modern economy, and the positive development of the Swedish wholesale trade sector in recent decades, leads to several questions related to industry dynamics. The three topics that will be examined in this thesis are firm entry, firm relocation and firm growth. The main question to be answered by this thesis is what factors influence new firm formation, firm relocation and firm growth in the Swedish wholesale trade sector?

Heuristic optimization of the p-median problem and population re-distribution

This thesis contributes to the heuristic optimization of the p-median problem and Swedish population redistribution.   The p-median model is the most representative model in the location analysis. When facilities are located to a population geographically distributed in Q demand points, the p-median model systematically considers all the demand points such that each demand point will have an effect on the decision of the location. However, a series of questions arise. How do we measure the distances? Does the number of facilities to be located have a strong impact on the result? What scale of the network is suitable? How good is our solution? We have scrutinized a lot of issues like those. The reason why we are interested in those questions is that there are a lot of uncertainties in the solutions. We cannot guarantee our solution is good enough for making decisions. The technique of heuristic optimization is formulated in the thesis.   Swedish population redistribution is examined by a spatio-temporal covariance model. A descriptive analysis is not always enough to describe the moving effects from the neighbouring population. A correlation or a covariance analysis is more explicit to show the tendencies. Similarly, the optimization technique of the parameter estimation is required and is executed in the frame of statistical modeling. 

Sympatistress : En kvalitativ intervjustudie om socialarbetares upplevelser av sekundär traumatisk stress och utbrändhet

The purpose of the study is to investigate social workers experiences of compassion fatigue as well as their thoughts about health and risk factors in the area. The method used is a qualitative interview study in which eight social workers, investigating child welfare matters, were individually interviewed. The study shows that most of the social workers describe their own experiences of burnout but not of secondary traumatic stress. The most important support for not suffer from compassion fatigue is to be supported and the possibility to ventilate with colleagues and managers. However, the social workers consider that the risk of burnout is primarily due to a heavy workload in terms of the number of cases and high staff turnover. Finally, the study indicates that social workers do not have experience of secondary traumatic stress because they are using tools that prevent this. However, the risk of experiencing burnout is high since they have not found strategies for managing workplace stress.

Inflammation, oxidative stress, glomerular filtration rate, and albuminuria in elderly men : a cross-sectional study

BACKGROUND: The role of inflammation and oxidative stress in mild renal impairment in the elderly is not well studied. Accordingly, we aimed at investigating the associations between estimated glomerular filtration rate (eGFR), albumin/creatinine ratio (ACR), and markers of different inflammatory pathways and oxidative stress in a community based cohort of elderly men. FINDINGS: Cystatin C-based GFR, ACR, and biomarkers of cytokine-mediated inflammation (interleukin-6, high-sensitivity C-reactive protein[CRP], serum amyloid A[SAA]), cyclooxygenase-mediated inflammation (urinary prostaglandin F2alpha [PGF2alpha]), and oxidative stress (urinary F2 isoprostanes) were assessed in the Uppsala Longitudinal Study of Adult Men(n = 647, mean age 77 years). RESULTS: In linear regression models adjusting for age, BMI, smoking, blood pressure, LDL-cholesterol, HDL-cholesterol, triglycerides, and treatment with statins, ACE-inhibitors, ASA, and anti-inflammatory agents, eGFR was inversely associated with CRP, interleukin-6, and SAA (beta-coefficient -0.13 to -0.19, p < 0.001 for all), and positively associated with urinary F2-isoprostanes (beta-coefficient 0.09, p = 0.02). In line with this, ACR was positively associated with CRP, interleukin-6, and SAA (beta- coefficient 0.09-0.12, p < 0.02 for all), and negatively associated with urinary F2-isoprostanes (beta-coefficient -0.12, p = 0.002). The associations were similar but with lower regression coefficients in a sub-sample with normal eGFR (>60 ml/min/1.73 m2, n = 514), with the exception that F2-isoprostane and SAA were no longer associated with eGFR. CONCLUSION: Our data indicate that cytokine-mediated inflammation is involved in the early stages of impaired kidney function in the elderly, but that cyclooxygenase-mediated inflammation does not play a role at this stage. The unexpected association between higher eGFR/lower albuminuria and increased F2-isoprostanes in urine merits further studies.

Kreativitet under stress : En studie i att vara kreativ på beställning

En grafisk designer måste kunna producera oavsett vilka förhållanden som råder. Rapporten behandlar vad korta och långa deadlines har för inverkan på denna förmåga och hur kreativiteten kan främjas vid stressiga situationer. Semistrukturerade djupintervjuer utfördes med åtta Art- och Creative directors i Gävledala-regionen för att undersöka hur de upplevde att vara kreativa under stressiga förhållanden. Resultatet visade att det generellt inte var ett problem för studiens respondenter att vara kreativa på beställning men att de inte heller följde några specifika metoder för att underlätta arbetsflödet. Det visade sig även att det snarare var arbetsbördan och mängden arbetsuppgifter som påverkade stressfaktorn än en specifik tidsram.