5 resultados para Socialization
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
In the home of others: exploring new sites and methods when investigating the doings of gender, class and ethnicity What role does the experience of being in and observing other peoples home play informing ones gender and class identities and family aspirations? And how can it be explored? Through the traditions of socialization theory the everyday/-night experiences of family life are objectified into an institution (the family) with abstracted relations (mother-father-child) and functions (primary socialization). This is a view directly related to ruling relations through which the family is institutionalized, by rules and regulations, and made accountable as such. Hereby the question of experiences of other sites (and localities!) and other relations when forming ones gender and family aspirations are not raised. In this article it is argued that when using an alternative approach (the method of inquiry proposed by Dorothy E. Smith) and alternative methods (memory work) the door to other homes is opened. Using experience stories a picture is drawn where new sites and relations are made visible as crucial contexts where gender and family life is explored and learned. By illuminating the work knowledge of family life another way of mapping is presented, a way that extends and transforms the traditions within family research.
Resumo:
Life quality in families: close relations and the good life The aim of this paper is to explore how aspects and qualities of modern family life influence subjective well-being. Although the patterns of family, work and sexuality have changed dramatically the last four decades, it is here claimed that the family is still an important base of socialization and upbringing. Thus the study of processes within the family can contribute to the understanding of the environment in which many children grow up. In most families, work, partner and family roles are intertwined, and one central hypothesis of this work is that family members influence each other in the individual formation of well-being. The main research question of this study asks: How is life quality affected by the quality of parent-child and the partner relationships and aspects of their shared everyday life? Empirical implications are tested against 2002-data from a representative, Norwegian sample. Analyses conclude that the quality of parent-child and the spousal relationship, and also aspects of families everyday life such as work-life balance and time pressure influence the subjective life quality, but mothers and fathers life quality is affected by differing and partly incompatible conditions.
Resumo:
Denna studie grundar sig i att rekryteringsbehoven inom vrd och omsorg i Sverige kar enligt SKL (2015). Personalbristen leder till en konkurrens om arbetskraft bland organisationer. En lsning p detta problem r kunskap och frstelse fr mnniskors socialisation, med fokus i arbetslivet. Fr att p detta stt kunna underltta organisationens hantering fr att behlla personal. Utgngspunkten fr studien r att det tycks krvas mer forskning kring vilken betydelse chefers std och kollegors relationer har p nyanstlldas socialisationsprocess. Syftet med denna studie r sledes att underska hur ett fretag inom vrd och omsorgssektorn arbetar med socialisationsprocessen av nyanstllda med fokus p relationer och chefers std. Forskning som berr nyanstlldas socialisationsprocesser belyser kollegor som ett verktyg fr att f tillgng till viktiga resurser exempelvis tyst kunskap. Chefer behver vara nrvarande och ge feedback. Organisationskulturen pverkar som en del av organisationens personlighet. Studien bygger p en abduktiv ansats och kvalitativa intervjuer, d intresset lg p individens tolkning och upplevelse av deras socialisation till fretaget. Elva intervjuer har genomfrts, fyra ansvariga chefer och sju nyanstllda har deltagit i studien. Resultatet frn intervjuerna har analyserat utifrn den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att chefernas medvetenhet om vad individen gr igenom i sin socialisationsprocess pverkar processen och chefernas std till de nyanstllda. Kollegor r inte bara ett verktyg fr nyanstllda till viktiga resurser, utan behver ven ta p sig ett stort ansvar fr individens introducerade till den sociala miljn p arbetsplatsen. Dock behver individen vara ppen och aktiv fr att f std frn kollegorna. Fr att personalen ska dela organisationskulturen behver de f vara involverade i frndringar och gemensamma ml. Dessa genomsyrar hela verksamheten, vilket underlttar nyanstlldas socialisationsprocess. Vid nyanstlldas socialisation har HR funktionen en stor del om processen blir lyckad eller inte.
Resumo:
The issue of diagnosed children has been heavily debated in the media over the past decade. This study deals with the issue of diagnosis from a family perspective and utilizes a method of thematic analysis trough a literature review of four autobiographies that describes the parents experience of the diagnosis issue regarding attitudes and responses towards their children and family. The purpose is to create a greater understanding of the family situation and to explore new approaches and strategies to counter psychological affliction and exclusion in society. The results show a widespread exclusion based on the main themes, internal and external influences. These themes represent exclusion factors like for example inexperience in dealing with power bearing institutions such as schools and health facilities and creates few opportunities for socialization processes due to the child's disability, stigma. Both of these themes can be seen as a result of sensory deprivation. The attitudes and responses of society towards the stigma bearing child has a great negative impact on the families with diagnosed children.
Resumo:
Avhandlingens verordnade syfte r att utforska mjligheterna fr ett integrerat forskningsperspektiv p mns vld samt exemplifiera hur sdan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet r att ka kunskapen om hur vldsamma mns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras vld mot andra mn, mot sig sjlva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot vld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgngspunkter hmtade frn den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning frn olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, knsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomfrs fr att kunna f tillgng till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mns vld. Istudie IochIIstuderades mjligheterna att underska de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot vld. Istudie Ioperationaliserades indikatorer p emotionerna stolthet och skam och istudie IItestades dessa p terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. Istudie IIIundersktes mn i olika maskulinitetspositioner, dr urvalet fr den ena gruppen hmtades ur populationen mn dmda till terapi fr vld och missbruk och den andra ur populationen mn som organiserat arbetade fr jmlikhet och mot vld mot kvinnor. I studien jmfrdes de bda gruppernas frhllningsstt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till vld och vld mot kvinnor. Istudie IVundersktes vldsdmda mns karrirer fram till deras nuvarande position som vldsbejakande kriminella i avsikt att ka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras vld mot andra mn, sig sjlva och kvinnor. Samtliga empiriska studier anvnde kvalitativa metoder fr datainsamling och analys. Istudie IVanvndes individuella intervjuer och biografisk analys, Istudie IIochIIIanvndes gruppintervjuer samt deduktiv innehllsanalys. Istudie I, den teoretiskareviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler frdelar r nackdelar med ett nivvergripande perspektiv. Nivintegrerande studier frsvras av att de krver en komplex metodologi fr att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom vld p olika niver men ger andra sidan en mer holistisk frstelse av fenomenet i frga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken fr ekologiska felslut och kar frstelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mns vld, ngot som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom vldsterapiomrdet. Den teoretiskareviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan gras pragmatiskt tillmpbar av terapeuter inom vldbehandlingar. Den tillmpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel p hur operationaliserade indikatorer p stolthet och skam kan anvndas praktiskt fr att bestmma kvalitn p det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehll som frvntat bde skam- och stolthetskapande moment vilket utgr vrdefulla utgngspunkter fr vidare forskning. Jmfrelsen mellan mn i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att bde gruppen av mn som arbetar mot vld mot kvinnor och mnnen dmda till behandling mot vld, br p ambivalenta attityder gentemot vld och vld mot kvinnor. Jmfrelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till vld korresponderar med grupperingarnas olika tillgng till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av mn i vldsbehandling (studie IV) underskte explorativt hur karriren fram till vldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda vldsverkande mn kan tnkas ha samverkat med varandra nr vld ger rum. Resultaten visade att de mn som vittnar om utsatthet fr allvarligt vld i barndomen r mer skambengna och vid krnkningar frn andra tenderar att omedvetet och utan fregende knslor av skam direkt reagera med aggressioner och vld mot bda knen. vriga mn var visserligen skambengna men beskrev en mer kontrollerad vldsreaktion. Tv mn som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berttade om ett mer kontrollerat vld. En preliminr hypotes r att mnnen kan ha lrt sig att kognitivt, fr att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen ver processen dr skamknslor erstts med aggressioner. Frldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av mnnens skolproblem, deras umgnge med avvikande ungdomar, deras senare svrigheter med att kunna frsrja sig med konventionella medel samt deras vldskarrirer.
