Computational study of the step size parameter of the subgradient optimization method

The subgradient optimization method is a simple and flexible linear programming iterative algorithm. It is much simpler than Newton's method and can be applied to a wider variety of problems. It also converges when the objective function is non-differentiable. Since an efficient algorithm will not only produce a good solution but also take less computing time, we always prefer a simpler algorithm with high quality. In this study a series of step size parameters in the subgradient equation is studied. The performance is compared for a general piecewise function and a specific p-median problem. We examine how the quality of solution changes by setting five forms of step size parameter.

A dislocation based theory for the deformation hardening behavior of DP steels : Impact of martensite content and ferrite grain size

A dislocation model, accurately describing the uniaxial plastic stress-strain behavior of dual phase (DP) steels, is proposed and the impact of martensite content and ferrite grain size in four commercially produced DP steels is analyzed. It is assumed that the plastic deformation process is localized to the ferrite. This is taken into account by introducing a non-homogeneity parameter, f(e), that specifies the volume fraction of ferrite taking active part in the plastic deformation process. It is found that the larger the martensite content the smaller the initial volume fraction of active ferrite which yields a higher initial deformation hardening rate. This explains the high energy absorbing capacity of DP steels with high volume fractions of martensite. Further, the effect of ferrite grain size strengthening in DP steels is important. The flow stress grain size sensitivity for DP steels is observed to be 7 times larger than that for single phase ferrite.

Friskfaktorer på en enhet : Identifiera & fortsatt bevara

Detta är en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet på Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krävs för att fortsatt bevara dessa. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd som är nödvändigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten är, sett till sjukfrånvaro, en välmående grupp som står inför förändringar inom marknaden och målsättning då de påverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet. Ett frågeverktyg användes för att framställa de åtta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer. Vidare påvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv är av stor vikt för medarbetarnas hälsa och välmående. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vägledande roll i frågan om stöd. Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer kräver att tillvaron måste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men även att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme. En vidare slutsats är behovet av en förändring i ledarskapsbeteendet i kommande stadier då gruppen eventuellt kommer att hamna i en ny mognadsfas på grund förändrade omständigheter. Författarna drar även slutsatsen att friskfaktorer är till viss del individuellt beroende på livssituation men att balansen mellan arbetsliv och privatliv är betydande för de flesta. HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, har en informativ och administrativ roll i frågan om stöd och författarna anser att det ligger en logik i denna roll. Sett till organisationens storlek är det lättare att vända psykosociala frågor till företagshälsovård eller en psykologgrupp och få det arbetsrättsliga stödet eller information från HR-funktionen.