Elitidrottsproblem? : En kvalitativ studie om elitidrottares karriäravslutning

This paper used a qualitative technique from a social scientific perspective, a model based on Hewitt and his theory of the self-concept. The purpose of this study was to investigate why some elite athletes experience troublesome periods after their career ending. Interviews were performed with five elite athletes with varying experiences after career ending. The length of the elite athlete careers vary between 7 to 17 years. Two groups were made based upon experiences after career ending. Group 1 had experienced problems, for example suicide tendency, and group 2 had not. The result shows that a troublesome period can come up independently of career ending. The self-concept was investigated during the career and further different kind of variables which could affect the self as training and competition, social relations both before and after termination from sport. Result indicates that an individual in group 2 who has a high complexity in the self-concept based upon significant others outside the elite sport during the career copes with the new situation after career ending much better than group 1 who have not. To build up the self based only upon significant others in the elite sport seems to give expression in a strengthen self. Intensity in training and competition did not have a connection with a troublesome period after retirement from sport but it could prevent establishing contact with others outside the elite sport and reduce a high complexity in the self-concept. The result further shows that elite athletes who practise an individual sport trains in to a greater extent than elite athletes in a seasonal sport. Result also shows that practising a sport with one day off a week, contributes to better opportunities for developing a higher complexity in the self-concept. Suspicions has also rouse that practising an elite sport on the highest level can lead to extensive focusing that further leads to social isolation from individuals outside elite sport. To build up the self upon significant others outside elite sport during the career and keep in touch with significant others from elite sport after the career seems to be the key to avoid problems after the career ending. Suggestions about further investigations are made to see if medial exposure and status can affect the self.

Hälsofrämjande friskvårdsarbete : En fallstudie om friskvårdsarbete inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning

Under senare år har frågan om ett hållbart arbetsliv blivit allt viktigare. Det innebär att goda arbetsförhållanden kommer att bidra till att människor orkar arbeta fram till pensionen. Friskvård har gått från att enbart vara en förmån till att bli en investering för att främja hälsa. Anställdas hälsa och arbetsmiljö är en del av personalfunktionens övergripande arbete för att behålla personal. Fysiskt krävande yrken som omsorgsarbete är ett stort arbetsmiljöproblem som kräver att organisationer försöker förhindra att arbetsrelaterad sjukdom inträffar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka förutsättningarna, ur ett medarbetarperspektiv, organisationer bör ta i beaktande för att skapa ett framgångsrikt arbete med hälsofrämjande friskvårdsaktiviteter inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning. Arbetet är begränsat till personal inom Ludvika kommun. Friskvård kan förebygga sjukdom, men det kan också öka individens välbefinnande och kan därmed utgöra en framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser. En kombination av metoder användes för datainsamling, i form av en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ fokusgruppintervju. Resultaten visade bland annat att majoriteten av de anställda är positiva till friskvård på arbetstid och att det är ett fördelaktigt sätt att öka deltagandet, även för dem som är mindre fysiskt aktiva. Tidsbrist och socialt stöd är skäl till varför fysisk aktivitet är lägre eller uteblir. Förutom att de anställda som har ett individuellt ansvar är det chefer, i samråd med organisationen, som har det övergripande ansvaret för att skapa goda förutsättningar för att främja hälsan.

Kunskapsöverföring- att leda rätt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag och inom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40- talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra en lyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måste överföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällande kunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer och medarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling. Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i och med kommande generationsväxling. Deras önskan var att få hjälp med praktiska verktyg för hur de ska tänka och verka för att mildra kunskapsglappet som kan uppstå. För att undersöka detta och därmed uppfylla denna studies syfte har intervjuer genomförts med fyra produktionsledare, fyra medarbetare som förväntas dela kunskap och tre medarbetare som förväntas ta till sig kunskap. Innan intervjuerna genomfördes läste vi in oss på teori om kunskap, kunskapsöverföring och ledarskap. Eftersom begreppet kunskap har en bred betydelse och kan definieras olika beroende om den är individuell eller organisatorisk, började vi i vårt teoriavsnitt att bena ut detta begrepp. Nonaka och Takeuchi (1995) gör en förenklad bild av kunskap som ett isberg, där den explicita kunskapen benämns som toppen. Väl synlig över ytan på vattnet är den enkel att upptäcka och ta till sig. Under vattnet döljer sig en osynlig kunskap som är svår att upptäcka, så kallas implicit eller tyst kunskap. Denna kunskap utgör en enorm del av isberget och blir därmed viktig att bevara. Dock är denna kunskap svår att överföra då den är osynlig och svår att ta på. För att förstå vad kunskapsöverföring innebär, behöver organisationer identifiera vilken sorts kunskap som behöver överföras för att kunskapsöverföringen ska bli lyckad (Jonsson, 2012). Men även fast organisationer gör detta måste även ledningen förstå att kunskapsöverföring är en strategisk angelägenhet som kan ses som en process som involverar medarbetare. I denna studie har vi undersökt hur ledare kan skapa motivation, engagemang och resurser för medarbetare att vilja medverka och bidra till kunskapsöverföring. För att försöka förstå hur kunskap överförs i en organisation har vi använt oss av Nonaka och Takeuchi, (1995) SECI-modell. Modellen bygger på samspelet mellan den tysta och explicita kunskapen, vilket sker i fyra processer. Dessa processer har vi sedan utvecklat till en egen modell som inkluderar institutionella, organisatoriska och kognitiva faktorer. Utifrån dessa faktorer har vi skapat praktiska förslag på hur ledare tillsammans med medarbetarna kan planera kunskapsöverföring. Dessa praktiska förslag gynnar både individuell- och organisatorisk utveckling, samt bidrar till att mildra kunskapsförlust vid generationsväxlingen. Ett av de praktiska exempel vi utformat är en kompetensprofil, som är ett hjälpmedel för organisationer att identifiera vilken kunskap som medarbetarna besitter, vilket synliggör vilken kunskap det är som kan gå förlorad. Kompetensprofilen tillsammans med vår modell kan appliceras på liknande företag, men även på organisationer som verkar inom andra branscher. Eftersom denna kompetensprofil är utvecklad efter de krav som finns inom aktuell verksamhet, finns det möjlighet att anpassa efter andra verksamheter.

Generationsväxling i offentlig sektor : En kvalitativ studie om det kommunala arbetet medpensionsavgångar

Denna studie syftar till att undersöka hur en medelstor kommun kan arbeta strategiskt med problematiken gällande kompetensförlust samt att vara en attraktiv arbetsgivare inför kommande pensionsavgångar. Vidare syftar studien till att, utifrån resultatet, arbeta fram ett förslag till HR-strategi för den problematik de förestående pensionsavgångarna för med sig. För att få svar på våra undersökningsfrågor har vi utfört en fallstudie i Falu kommun och för denna använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i chefsposition och en mångfaldskommunikatör, samt en fokusgrupp bestående av fyra medarbetare från HR-avdelningen. Detta gav oss flera perspektiv på problematiken, vilket vi anser stärker tillförlitligheten i resultatet. I efterhand kan vi dock se att ett större antal intervjupersoner hade varit att föredra, detta för att få fler medarbetares tankar och åsikter om ämnet. Emellertid var detta inte möjligt då chefer i kommunen var svåra att få kontakt med.Resultatet visar att uppfattningen om pensionsavgångar är varierande då en av respondenterna menar att det inte är något att oroa sig över, medan övriga respondenter anser att det är en stor utmaning kommunen har framför sig. Resultatet visar även att Falu kommun i dagsläget arbetar strategiskt med ett flertal olika åtgärder för att stärka sitt arbetsgivarmärke externt såsom exempelvis ambassadörskap och talent management, vilket tidigare forskning visar är en nödvändighet för en organisations konkurrenskraft och således attrahera samt behålla medarbetare. Gällande kompetensöverföring visar resultatet att det idag finns en medvetenhet om riskerna för kompetensförluster. Dock utförs ett begränsat arbete för att överföra viktiga kompetenser, åtminstone med syfte att hantera den risk för kompetensförlust som väntas i och med den förestående generationsväxlingen. Tidigare forskning inom området pensionsavgångar visar dock att förlusten av viktiga kompetenser är det största hotet.Vår slutsats av denna studie är att Falu kommun är på rätt väg att hantera den problematik som förväntas uppstå, dock behöver kommunen öka medvetenheten genom kommunikation och intern marknadsföring samt arbeta samman en gemensam syn på pensionsavgångarna i alla förvaltningar. Vi menar även att det är av stor vikt att se över kompetenserna i organisationen och börja agera för att inte mista viktiga kompetenser i och med de förestående pensionsavgångarna. Detta är områden som behandlas i det förslag till HR-strategi vi har arbetat fram.

När kallet ställs på sin spets : Pensionering ur ett existenssociologiskt perspektiv

When the calling is brought to a head: Retirement from an existential sociology perspective In this article we analyze how the meaning and value of work can emerge, be defined and redefined in relation to the coming of retirement, by focusing individuals with dedicated work approaches interpreted as a calling. By relying on an existential sociology framework we analyze the retirement process as an existential imperative, e.g. life phases or processes where questions on meaning and life quality become prominent. For the interviewees, the day of retirement becomes a sort of a road sign that – depending on the distance of time to the point of retirement – has intensified existential questions and the meaning of work. The article explores the defining dimensions of a calling as found in the interviewees dedicated work approaches. We address the types of problems and opportunities that arise when the interviewees are soon to retire and their associated strategies: listening to a calling on ”standby”; learning not to listen to one’s calling, listening to a calling from a private sphere and project the calling’s commitment to other activities.

Generations and intention to leave current job : Belgian nurses in the workplace

This master thesis aims to identify work-related factors making Belgian nurses consider leaving their job voluntary and to compare the work-related factors across different generations. The purpose of this master thesis has a descriptive nature of research. The research approach chosen is a deductive approach and the research design chosen is a quantitative research design. Cluster sampling in combination with simple random sampling was used as sampling technique. 128 nurses were surveyed from April to May 2016. Nurses who reported to leave the organization due to retirement reasons, temporary employment contract or maternity leave were excluded from the study as this study investigates the voluntary turnover intention. A total of 68 nurses were included in the study which indicates an overall response rate of 53 %. Numerous of the findings in this master thesis are consistent with previous studies on turnover intention of different generations in other western-countries than Belgium. The work-related factor workload was most often reported by Belgian nurses with no intention to leave their job. Belgian nurses with an intention to leave their job indicated most often the work-related factor (non-)financial benefits. The generation-specific findings indicated both similarities and differences between the work-related factors selected. It was observed that Baby Boomers with an intention to leave their job selected most often variables related to the work-related factors (non-)financial benefits, supportive organization and workload. The variable lack of recognition appeared among Baby Boomers with an intention and no intention to leave their job. Surprisingly was the often selected variables lack of direct and/clear feedback on performances and unsupportive supervisor among Baby Boomers with professional turnover intention. Further, it was observed that Generation Xers with an intention to leave their job selected most often variables related to the work-related factors supportive organization, communication, (non-)financial benefits, work content and workload. The variables inadequate opportunity for advancement/professional growth and imbalance work-life appeared among Generation Xers with an intention and no intention to leave their job. Generation Yers with an intention to leave their job selected most frequently variables related to the work-related factors (non-)financial benefits, workload and commitment. The variables inadequate salary and opportunities elsewhere appeared among nurses with an intention and no intention to leave their job. Surprisingly was the often selected variable inadequate salary among Generation Yers with professional turnover intention.