Sjuksköterskans upplevelse av humorns betydelse i psykiatrisk omvårdnad - En intervjustudie

Bakgrund: Sjuksköterskan förväntas arbeta med patientens bästa i fokus och hon möter många allvarliga situationer där själva existensen står på spel och där sjuksköterskan behöver härbärgera starka känslor hos patienter och deras närstående, men också upprätthålla sin egen integritet och känslomässiga balans. Humor har visats vara ett kraftfullt men tveeggat verktyg i kommunikation och relationsbyggande. Inom psykiatrin kan detta verktyg förmodas behöva hanteras med särskilt kunskap och omsorg. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan i psykiatrisk omvårdnad ser på humor som företeelse och hennes upplevelse av positiva respektive negativa effekter av att använda humor. Metod: Undersökningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys av halvstrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk omvårdnad. Resultat: Humor sågs som ett viktigt verktyg inom psykiatrisk omvårdnad som det krävdes lyhördhet, respekt, fingertoppskänsla och timing för att kunna använda. Den huvudsakliga strategin för att använda humor var öppenhet för spontant humor i mötet men det gavs även exempel på medvetna interventioner. Humor öppnade möjligheter att få se verkligheten från nya perspektiv vilket var verksamt för att förändra negativa tankar samt lätta på ångest och negativa känslor. Humor underlättade kommunikation och kunde användas för att jämna ut maktbalanser. Det fanns risk för negativa effekter om humor användes för att trycka ner andra eller som verklighetsflykt. Psykiatriska patienter uppfattades som mer sårbara och medvetenhet om hur svåra psykiska sjukdomar påverkar förmågan att uppfatta och uppskatta humor var viktig även om ett allmänt bra bemötande ansågs vara grundläggande. Slutsats: Positiva former av humor som används på ett respektfullt och inkännande sätt kan vara är ett viktigt verktyg i omvårdnaden för att möjliggöra nya perspektiv på tillvaron, ge lättnad i ångest, minska negativa känslor och tankar samt höja livskvaliteten för både patienter och personal i en verksamhet med mycket allvar.

The core characteristics and nursing care activities in psychiatric intensive care units in Sweden

Internationally, research on psychiatric intensive care units (PICUs) commonly reportsresults from demographic studies such as criteria for admission, need for involuntary treatment, andthe occurrence of violent behaviour. A few international studies describe the caring aspect of thePICUs based specifically on caregivers’ experiences. The concept of PICU in Sweden is not clearlydefined. The aim of this study is to describe the core characteristics of a PICU in Sweden and todescribe the care activities provided for patients admitted to the PICUs. Critical incident techniquewas used as the research method. Eighteen caregivers at a PICU participated in the study bycompleting a semistructured questionnaire. In-depth interviews with three nurses and two assistantnurses also constitute the data. An analysis of the content identified four categories that characterizethe core of PICU: the dramatic admission, protests and refusal of treatment, escalating behaviours, andtemporarily coercive measure. Care activities for PICUs were also analysed and identified as controlling– establishing boundaries, protecting – warding off, supporting – giving intensive assistance, andstructuring the environment. Finally, the discussion put focus on determining the intensive aspect ofpsychiatric care which has not been done in a Swedish perspective before. PICUs were interpreted asa level of care as it is composed by limited structures and closeness in care.