"En personalstyrka som går på knäna" : - En kvalitativ studie om betydande faktorer i sjuksköterskeyrket

I sjukhuskorridorerna står flera rum tomma och operationssalar används inte fullt ut. Anledningen är inte att medborgarna blivit friskare, inte heller är det ekonomin som är huvudorsaken, skälet är bristen på sjuksköterskor1. År 2015 publicerades en artikel om att allt fler sjuksköterskor lämnar Falu Lasarett på grund av dess tunga tre skift2. Vid denna studies början ville vi gå till botten med vad som är attraktivt i sjuksköterskeyrket, varför man väljer att bli sjuksköterska när yrket tycks vara kantat av negativa faktorer. Det vi tidigt märkte var att yrket inte endast kunde beskrivas som antingen attraktivt eller oattraktivt. Syftet med studien blev därför att identifiera attraktiva och oattraktiva faktorer i sjuksköterskeyrket. För att nå syftet eftersöktes respondenter via sociala medier där spridningen blev stor och stoppades när nio sjuksköterskor valt att delta. Respondenterna hade anställning på Falu Lasarett och intervjuas med hjälp av processmetoden "attraktivt arbete". Denna metod har varit ett verktyg i insamlandet av teori och empiri, faktorerna har gett oss handfasta sökord och varit användbara för respondenterna att resonera kring. Resultatet visade att respondenterna upplevde att relationer och social kontakt bidrog till yrkets attraktivitet. De ansåg sig även bli stimulerade av det varierande arbetet i form av tankearbete, praktiskt arbete och det resultat de presterade. De förbättringsområden som studien identifierat är föga förvånande; lön, arbetstid, arbetstakt, status, erkänsla, företaget, ledarskap men även faktorn eftertraktad bedömdes som mindre attraktiv då respondenterna ansåg att de endast var eftertraktade på grund av sin yrkestitel. Störst fokus har lagts på ledarskap, en faktor som tidigt identifierades som ett förbättringsområde. Problematiken kring ledarskapet tycks bottna i det faktum att chefsrekryteringar sker internt på arbetsplatsen och att de chefsutbildningar som erbjuds inte räcker till. Studien har för avsikt att identifiera förbättringsområden, ingen intention har funnits om att studien skulle resultera i en handlingsplan. Vi ser ämnet för komplext för att en C-uppsats skulle kunna landa i en lösning på de problem som sjuksköterskeyrket dras med.

Swedish translation and psychometric testing of the safety attitudes questionnaire (operating room version)

Background: Tens of millions of patients worldwide suffer from avoidable disabling injuries and death every year. Measuring the safety climate in health care is an important step in improving patient safety. The most commonly used instrument to measure safety climate is the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ). The aim of the present study was to establish the validity and reliability of the translated version of the SAQ. Methods: The SAQ was translated and adapted to the Swedish context. The survey was then carried out with 374 respondents in the operating room (OR) setting. Data was received from three hospitals, a total of 237 responses. Cronbach's alpha and confirmatory factor analysis (CFA) was used to evaluate the reliability and validity of the instrument. Results: The Cronbach's alpha values for each of the factors of the SAQ ranged between 0.59 and 0.83. The CFA and its goodness-of-fit indices (SRMR 0.055, RMSEA 0.043, CFI 0.98) showed good model fit. Intercorrelations between the factors safety climate, teamwork climate, job satisfaction, perceptions of management, and working conditions showed moderate to high correlation with each other. The factor stress recognition had no significant correlation with teamwork climate, perception of management, or job satisfaction. Conclusions: Therefore, the Swedish translation and psychometric testing of the SAQ (OR version) has good construct validity. However, the reliability analysis suggested that some of the items need further refinement to establish sound internal consistency. As suggested by previous research, the SAQ is potentially a useful tool for evaluating safety climate. However, further psychometric testing is required with larger samples to establish the psychometric properties of the instrument for use in Sweden.