Ett bortglömt föräldraskap : anknytningsprocessens förutsättningar, risker och främjande insatser vid adoption

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa och analysera kunskapsläget inom befintlig forskning om anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och deras adoptivföräldrar och hur denna process kan främjas. Metod var en systematisk litteratur studie baserad på 32 artiklar. I resultatet fann författarna att en bra anknytning är en viktig bas för barns framtida utveckling samt att adoptivbarn löper större risk att drabbas av mental ohälsa jämfört med biologiska barn. En anknytningsrisk som kan drabba adoptivföräldrar är post adoption depression. Adoptivföräldrar behöver mer stöd jämförelse med andra föräldrar samt att det finns för lite stödåtgärder till adoptivföräldrar på barnhälsovården. Babymassage har visat sig vara en effektiv stödåtgärd för att stärka anknytningen mellan adoptivbarn och deras föräldrar. Motiverande samtal används inom pediatriken för att ge information till föräldrarna på ett effektivare sätt.

Skapandet av skräcken : John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender – av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna".

En meningsfull tillvaro för den äldre människan : En litteraturöversikt

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.

Making Learning Possible : Nätbaserad utbildning vid Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna (HDa) har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser. NGL centrum är ett nav i den pedagogiska utvecklingen på HDa. Vår roll är att möjliggöra studenters lärande. (Ramsden 2003). Vid vår högskola fokuserar vi på olika datorsystem som stödjer lärandet och möjliggör synkron interaktion och kommunikation, både vid seminarier och under föreläsningar. Vi har valt och utvecklat system som stödjer lärandet och kontakten mellan studenter och lärare på ett bra sätt, fokus ligger inte nödvändigtvis på den nyaste teknologin. Vi anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för sociokulturella miljöer vid nätbaserade utbildingar och därför är seminarier och samtal mycket viktiga i våra utbildningar. (Säljö 2000). Vi har definierat tre huvudbehov för lärandeprocessen och vi har valt system för informationsutbyte (Fronter), Adobe Connect för seminarier och Videochat - vårt egenutvecklade system för föreläsningar. Vi vet sedan många år att föreläsningar hjälper studenterna att förstå litteraturen bättre. Ett LMS (Fronter) är ett sätt att samla information såsom scheman och uppgifter. Där sker diskussioner om innehåll och kursupplägg, inlämningar, nyheter och meddelanden. När det gäller föreläsningar har vi valt att använda ”live-streaming” med möjlighet att spela in föreläsningen. Vi betraktar varken Adobe Connect eller vår Videochat som virtuella verktyg. De möten som genomförs med dessa verktyg är på riktigt. Studenter och lärare vittnar ofta om att de interagerar mer i ett seminarium via Connect än vad som sker i en fysisk föreläsningssal och bekräftar den pedagogiska närheten. HDa har system som är säkra men vi tror samtidigt på öppenhet och lättillgänglighet. Vi välkomnar gäster in i systemen för att skapa transparens. Läraren har möjlighet att låsa mappar i vårt LMS och göra dem både säkra och privata. Vi vill berätta och visa för intresserade konferensdeltagare hur vi på Högskolan Dalarna jobbar generellt med nätbaserade verktyg men också visa på mer specifika lösningar som har uppskattats av våra studenter och lärare.   References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

Who Should do What to Whom? : Occupational Groups´Views on Special Needs

The overall aim of this thesis is to increase our knowledge of different occupational groups´ views on work with children in need of special support. This is explored in four separate studies. The first study investigates the views of occupational groups in preschools and schools in one municipality. A questionnaire was handed out to all personnel (N=1297) in the municipality in 2008 (72.5 % response rate). The second study explores the views of educational leaders (N=45) in the same municipality. Questionnaire # 2 was distributed in 2009. All the educational leaders responded to the questionnaire. The third study describes the views of different occupational groups concerning special educational needs coordinators´ (SENCOs) role and work. This was highlighted by comparing responses from questionnaire #1 and # 2. Responses concerning SENCOs´ work were also added using a third questionnaire. This questionnaire was handed out in 2006 to chief education officers (N=290) in all municipalities in Sweden. The response rate was 90.3%. Finally, the fourth study presents five head teachers´ descriptions of their work with special needs issues. Study four was a follow-up study of questionnaire # 2. These head teachers were selected because of their inclusive values and because they seemed to be effective according to certain criteria. They were interviewed in January 2012. The results reveal a number of interesting findings. For example, there are both similar and different views among the occupational groups concerning work with children in need of special support. A majority of the respondents in all groups state that children´s individual deficiencies is one common reason why children need special support in preschools/schools. Differences between the occupational groups become especially visible regarding their views of SENCOs‟ work. Critical pragmatism (Cherryholmes, 1988) is applied as a theoretical point of departure. Skrtic´s (1991) critical reading and analysis of special education relative to general education is specifically used to interpret and discuss the outcome of the studies. Additionally, Abbott´s (1988) reasoning concerning the “division of expert labor” is used to discuss the occupational groups´ replies concerning “who should do what to whom”. The findings in the studies are contextualized and theoretically interpreted in the separate articles. However in the first part of this thesis (in Swedish: Kappa), the theoretical interpretations of the empirical outcome are discussed in more detail and the results are further contextualized and synthesised. Inclusion and premises for inclusive education are also discussed in more depth in the first part of the present thesis.

Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola

Artikelns övergripande syfte är att redovisa hur pedagogisk personal och rektorer i en svensk kommun ser på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Frågor kring inflytande, påverkan och kompetens samt styrdokumentens betydelse i samband med arbetet kring barn i behov av särskilt stöd ställdes. Personalens och rektorernas syn på orsaker till att barn hamnar i behov av särskilt stöd studerades också. Samtlig pedagogisk personal tillfrågades (N=1345) varav 73 % svarade. Bland rektorerna (N=45) var svarsfrekvensen 100 % . Den teoretiska ansatsen är socialkonstruktivistisk och verksamhetsteorin har använts för att studera och analysera kommunen och skolan som system. Resultaten visar bland annat att drygt en fjärdedel av all pedagogisk personal i kommunen anser att de har små möjligheter att påverka barns måluppfyllelse, att de flesta anger att speciallärare/specialpedagoger ska ha störst inflytande över arbetet kring barn i behov av särskilt stöd samt att orsakerna till att barn hamnar i behov av särskilt stöd oftast anses bero på barnets individuella brister.

Bristen på kvinnliga medarbetare inom brandmansyrket-Räddningstjänsten Dala Mitt

Jämställdhet upplevs bland Räddningstjänsten Dala Mitts medarbetare vara av storbetydelse och det finns en stark önskan om att få in fler kvinnliga medarbetare.Trots detta har Räddningstjänsten Dala Mitt idag inte en enda heltidsbrandmansom är kvinna. Räddningstjänsten i Sverige har både fysiska och psykiska krav förvad som ska uppfyllas för att bli anställd som brandman. Alla dessa olika testersammanställs under rekryteringen och är av stor vikt för att få vidare anställning.Det test som visat sig vara svårast för kvinnor att klara av är rullbands-testet, detinnebär att den sökande ska gå i en hastighet av 5,6 km/h under sex minuter, dettakrävs för godkänt (Räddningstjänsten Dala Mitt, 2014). Syfte: Syftet är att undersökavarför det finns en brist på kvinnliga medarbetare inom RäddningstjänstenDala Mitt. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer. Den huvudsakliga empirin insamlades genom tio intervjuer.Teori: Teorin utgörs av följande områden: rekrytering, jämställdhet, kvinnligaoch manliga yrken, genus, samt diskriminering. Resultat/Analys: Resultatetpekar på att yttre faktorer så som samhällets normer, spelar en stor roll i varför detfinns så pass få kvinnliga brandmän inom Räddningstjänsten Dala Mitt. Intervjupersonernaupplever att anledningen till att det finns så pass få kvinnliga brandmäninom Räddningstjänsten Dala Mitt, beror på hur de marknadsför sig och hur attraktivade är som arbetsgivare. Det framkom även att flertalet av intervjupersonernatror att Räddningstjänsten Dala Mitt har få kvinnliga medarbetare på grund av attde få kvinnor som söker till yrket dras till storstäder, där räddningsstationerna ärstörre och ofta har bättre lön. Slutsats: Det finns en stor önskan om en mer jämställdarbetsplats. Det har även gjorts en del satsningar för att öka antalet kvinnor.Emellertid har dessa satsningar inte ännu lett till några större förändringar.

Genetic heterogeneity of residual variance : estimation of variance components using double hierarchical generalized linear models

Background: The sensitivity to microenvironmental changes varies among animals and may be under genetic control. It is essential to take this element into account when aiming at breeding robust farm animals. Here, linear mixed models with genetic effects in the residual variance part of the model can be used. Such models have previously been fitted using EM and MCMC algorithms. Results: We propose the use of double hierarchical generalized linear models (DHGLM), where the squared residuals are assumed to be gamma distributed and the residual variance is fitted using a generalized linear model. The algorithm iterates between two sets of mixed model equations, one on the level of observations and one on the level of variances. The method was validated using simulations and also by re-analyzing a data set on pig litter size that was previously analyzed using a Bayesian approach. The pig litter size data contained 10,060 records from 4,149 sows. The DHGLM was implemented using the ASReml software and the algorithm converged within three minutes on a Linux server. The estimates were similar to those previously obtained using Bayesian methodology, especially the variance components in the residual variance part of the model. Conclusions: We have shown that variance components in the residual variance part of a linear mixed model can be estimated using a DHGLM approach. The method enables analyses of animal models with large numbers of observations. An important future development of the DHGLM methodology is to include the genetic correlation between the random effects in the mean and residual variance parts of the model as a parameter of the DHGLM.

Anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 : En litteraturöversikt

Bakgrund: Den största delen av behandlingen vid diabetes typ 1 är egenvård. När ett barn insjuknar i diabetes är det föräldrarna som huvudsakligen ansvarar för egenvården. Detta kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det behövs mer kunskap om föräldrars upplevelser och deras erfarenheter av att vårda ett barn med diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigperspektivet utifrån föräldrars erfarenheter då barnet har diabetes typ 1 samt hur sjuksköterskan kan ge stöd till anhöriga. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att egenvården skiljer sig mellan små barn och ungdomar, att föräldrar upplever känslor av oro och stress när deras barn fått diagnosen och att sjuksköterskan kan hjälpa och öka sin förståelse genom att stödja. Slutsats: Författarna kan dra slutsatsen att ökad kunskap och förståelse om egenvård vid diabetes typ 1 hos barn, kan bidra till en hjälp för sjuksköterskor att ge föräldrarna ett bra stöd och bemötande i vården.

Den Munktellska salongen i Falun : En studie i salongens pedagogik under 1800-talet

Projektet syftar till att belysa den Munktellska salongen i Falun som en landsortsvariant av det tidiga 1800-talets svenska salongskultur i relation till internationella, främst tyska förebilder. Det mer specifika syftet är att fördjupa förståelsen av salongskulturens pedagogiska arv och dess förankring i tidens bildningsdiskussion och hur det i sin tur har påverkat senare utbildningssträvanden och skoluppbyggnad (Wilhelmy1989). Kan salongen ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker? Kan man tala om salongens pedagogik? och ägde salongskulturen pedagogiska kvaliteter som gick förlorade under det formella utbildningssystemets uppbyggnad? Det är frågor jag ställer mig inom ramen för detta forskningsprojekt. Ett centralt begrepp är immanent pedagogik, dvs. individens inneboende möjligheter till självförverkligande i en given social kontext (Ödman 1995). Projektet utgår tysk bildningsteori med relevans för det romantiska nyhumanistiska bildningsidealet. I förhållande till det tyska bildningsarvet uppmärksammas även den svenska bildningstraditionen från 1800-talets början (Burman & Sundgren 2010). Särskilt intresse riktas mot Uppsala universitet där spänningen mellan klassiskt arv och bildningsnytta ställs på sin spets under samma tidsperiod som salongerna blomstrar (Gustavsson 1996; Lindqvist 1976). Tidigare forskning vilar främst på internationell och Nordisk forskning där Petra Wilhelmy och Anne Scott Sørensen har en central position. Genom Eva Öhrström skapas också ett viktigt vetenskapligt underlag för den specifikt musikaliska salongen och dess betingelser. Den Munktellska salongen är placerad i en historiskt intressant miljö. Falun rankades under stormaktstiden som rikets andra stad och bidrog till uppbyggnaden av Sveriges statskick (Hildebrand 1946). Väsentligt för studien är att Stora Kopparberget utgör ett paradigm i Svensk industrihistoria vars mentalitet anses ha haft betydelse för pedagogikens inriktning i Sverige (Ödman 1995:485). Den pedagogiska debatten under 1800-talets första decennier får stora konsekvenser för utbildningsreformationen i Sverige och placerar Falusalongen i en intressant position för epokens pedagogiska förändringsarbete. Brukspatronen Johan Henrik Munktell (1804-1861) visar sig dessutom stå i förbindelse med ett unikt musikhistorisk arv som etablerades under hans bildningsresor på kontinenten under 1820-talet. Av särskilt intresse är Henrik Munktells besök i den Mendelssohnska salongen. Mendelssohns i Berlin var en av Europas viktigaste salonger och en förebild för den musikaliska salongen i Europa (Öhrström 1998, 2007). Projektet består av tre delstudier där den första upptar Johan Henrik Munktells bildningsresor under det tidiga 1800-talet. Projektets andra del undersöker hur salongen i Grycksbo formades och de förbindelser mellan Norden och Europa som salongerna skapade. Projektets tredje del riktas mot salongens didaktiska funktioner och den utbildning som döttrarna Emma och Helena Munktell fick via salongen. Genom att satsa på sina yrkeskarriärer bröt Emma och Helena Munktell mot samtidens konventioner och ideal. De avvek samtidigt mot den kanon och de genuskoder som historiskt format salongsmusicerandet. Med inspiration av begreppet immanent pedagogik prövar jag det lärande som sker i salongen i termer av ljusets och dunklets pedagogik. Begreppsparet kan knytas till bildningsdiskursen och det narrativa minnet av Berlins judiska salonger. Metoden baseras på Paul Ricoeurs hermeneutik och bygger på att de narrativa momenten kvalificeras genom tre tolkningsnivåer som tillsammans avser att ge det historiska materialet en nybeskrivning eller redéscription (Liljas 2007; Ricoeur 1984). Genom Falusalongerna kan den nordiska salongsforskningen breddas. I kopplingen till Falu gruvas internationellt kända historia finns upplysningar om salongen som i den tidigare salongsforskningen inte varit kända. Genom projektet redogörs för betingelser som bidrar till att förändra det utbildningshistoriska landskapet. Den musikaliska salongen kan med sin privat organiserade struktur ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker. Salongerna kan förväntas berika det utbildningshistoriska perspektivet och bidra till en djupare förståelse även av dagens skola och högre utbildning.

"An on-going individual adjustment" : a qualitative study of midwives' experiences counselling pregnant women on physical activity in Sweden

Background: In Sweden, midwives play prominent supportive role in antenatal care by counselling and promoting healthy lifestyles. This study aimed to explore how Swedish midwives experience the counselling of pregnant women on physical activity, specifically focusing on facilitators and barriers during pregnancy. Also, addressing whether the midwives perceive that their own lifestyle and body shape may influence the content of the counselling they provide. Methods: Eight focus group discussions (FGD) were conducted with 41 midwives working in antenatal care clinics in different parts of Sweden between September 2013 and January 2014. Purposive sampling was applied to ensure a variation in age, work experience, and geographical location. The FGD were digitally recorded, transcribed verbatim, and analyzed using manifest and latent content analysis. Results: The main theme- "An on-going individual adjustment" was built on three categories: "Counselling as a challenge"; "Counselling as walking the thin ice" and "Counselling as an opportunity" reflecting the midwives on-going need to adjust their counselling depending on each woman's specific situation. Furthermore, counselling pregnant women on physical activity was experienced as complex and ambiguous, presenting challenges as well as opportunities. When midwives challenged barriers to physical activity, they risked being rejected by the pregnant women. Despite risking rejection, the midwives tried to promote increased physical activity based on their assessment of individual needs of the pregnant woman. Some participants felt that their own lifestyle and body shape might negatively influence the counselling; however, the majority of participants did not agree with this perspective. Conclusions: Counselling on physical activity during pregnancy may be a challenging task for midwives, characterized by on-going adjustments based on a pregnant woman's individual needs. Midwives strive to find individual solutions to encourage physical activity. However, to improve their counselling, midwives may benefit from further training, also organizational and financial barriers need to be addressed. Such efforts might result in improved opportunities to further support pregnant women's motivation for performance of physical activity.

No consensus on gestational diabetes mellitus screening regimes in Sweden : pregnancy outcomes in relation to different screening regimes 2011 to 2012, a cross-sectional study

Background: Although associated adverse pregnancy outcomes, no international or Swedish consensus exists that identifies a cut-off value or what screening method to use for definition of gestational diabetes mellitus. This study investigates the following: i) guidelines for screening of GDM; ii) background and risk factors for GDM and selection to OGTT; and iii) pregnancy outcomes in relation to GDM, screening regimes and levels of OGTT 2 hour glucose values. Methods: This cross-sectional and population-based study uses data from the Swedish Maternal Health Care Register (MHCR) (2011 and 2012) combined with guidelines for GDM screening (2011-2012) from each Maternal Health Care Area (MHCA) in Sweden. The sample consisted of 184, 183 women: 88, 140 in 2011 and 96,043 in 2012. Chi-square and two independent samples t-tests were used. Univariate and multivariate logistic regression analyses were performed. Results: Four screening regimes of oral glucose tolerance test (OGTT) (75 g of glucose) were used: A) universal screening with a 2-hour cut-off value of 10.0 mmol/L; B) selective screening with a 2-hour cut-off value of 8.9 mmol/L; C) selective screening with a 2-hour cut-off value of 10.0 mmol/L; and D) selective screening with a 2-hour cut-off value of 12.2 mmol/L. The highest prevalence of GDM (2.9%) was found with a 2-hour cut-off value of 8.9 mmol/L when selective screening was applied. Unemployment and low educational level were associated with an increased risk of GDM. The OR was 4.14 (CI 95%: 3.81-4.50) for GDM in obese women compared to women with BMI <30 kg/m(2). Women with non-Nordic origin presented a more than doubled risk for GDM compared to women with Nordic origin (OR = 2.24; CI 95%: 2.06-2.43). Increasing OGTT values were associated with increasing risks of adverse pregnancy outcomes. Conclusions: There was no consensus regarding screening regimes for GDM from 2011 through 2012 when four different regimes were applied in Sweden. Increasing levels of OGTT 2-hour glucose values were strongly associated with adverse pregnancy outcomes. Based on these findings, we suggest that Sweden adopts the recent recommendations of the International Association of Diabetes and Pregnancy Study Group (IADPSG) concerning the performance of OGTT and the diagnostic criteria for GDM.