Baba Jaga - Häxan utan egenskaper : En studie i Dubravka Ugrešics Baba Jaga je snijela jaje

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen. Detta tydliggörs framförallt genom karaktärena i romanen som alla saknar identiteskärnor samt genom att författaren hävdar att alla kvinnor kan vara potentiella Baba Jagor.

Tu dis et je murmure! : Une analyse des verbes de parole dans la littérature suédoise pour enfants et leurs traductions en français

This study presents a description of the role of verbs in introducing the direct dialogue in literacy and of the way they are translated from Swedish to French in children’s literature. In order to adapt the text to the target language, these verbs sometimes change and lose their impact on the tone and character of the dialogue. This can be problematic in texts aimed for children where readability depends on a child’s language capacity. Another aim of this study is to expose des difficulties encountered in the transfer of values and emotional effects when translating children’s literature from source language to target languageOur conclusion is that the Swedish children’s literature translated to French is often subject to modifications rather than translation of verbs that introduce direct dialogue. Consequently, dialogue meaning and character personalities are modified within the text translation. In our analysis of four Swedish children’s books and their translation to French we have seen that these adaptations are not made for adapting to the intended reader’s capacities in the target language or to the literacy of the source text but rather to adapt to certain linguistic norms relative to the style of French language.