Skolutveckling som diskursiv praktik : Några ideologiska implikationer

This study aims at highlighting the ideological implications of school development as a discursive practice. More comprehensively the aim is also contributing to rearrangements and shifts in perspective when school development is the matter. One of today´s most widespread and dominant discourses are said to be the one which concerns development, and according to many interpreters, development is one of the most prominent commandments in the modern as well as the post-modern narratives. School development as a concept has for the last 15 years established itself firmly in both Swedish school policy and in Swedish school research. It may sound obvious and commendable but also such axioms may be questioned.The design of the study lies in the field of discourse research and more specifically within critical discursive psychology, which draws on both a post-structural and a postmodern conception of discourse. The study is based on the idea that the ideological potential of arguments occurs, develops and changes in discursive practices and not anywhere else or at any abstract level. The starting point is a perception that certain issues and topics within e.g. conversation, depending on time and context will be seen as controversial, while others will be taken for granted.One part of the basis of the study consists of texts with a direct bearing on a specific school research and development project which took place between 2003 and 2008. Participating partners in the collaboration were the Swedish National Agency for School Improvement, Karlstad University, Dalarna University and 13 municipalities in Sweden. Another part of the basis of the study consists of texts in which ‘school development’ is considered and negotiated in more general terms, usually without reference to the project. All texts derive from the period 2003 – 2006.The analysis shows that school development as discursive practice often rely on a set of stereotypical expressions and ways of arguing. Stereotypes, which among other things, tend to divide people into suitable and non-suitable, capable and non-capable, which may be regarded as a somewhat unexpected implication of school development. The material has been dramatized by an intrigue inspired by the sociologist Zygmunt Bauman´s texts. He has written extensively on the modern in relation to the postmodern and about the ambivalence which resides in between and school development as discursive practice can be understood in much the similar way.

Transkulturell omvårdnad-erfarenheter hos specialistutbildadesjuksköterskor inom psykiatrisk vård. : En kvalitativ intervjustudie

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer. Möjligheter att förstå varandra mellan personal, patienter och anhöriga som är delaktiga i vården lyfts fram. Anhöriga kan bidra med information och även stötta patienterna vilket är värdefullt för omvårdnaden. Tolk används ofta för att lösa kommunikationsproblem men de används inte i så stor utsträckning man skulle önska på grund av kostnader. Slutsats: De specialistutbildade sjuksköterskorna har i stor utsträckning, kunnat ta hänsyn till patientens önskemål och erbjudit patienten det bästa möjliga alternativ till god omvårdnad. Studien visar att det finns specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård som anser sig behöva mer kunskap inom transkulturell omvårdnad.

Konsekvenser av rollövertagandet : ”I”, ”me” och individualiteten

Consequences of role taking: the ”I”, the ”me” and individuality This paper analyzes the tendency of taking the ”I” and the ”me” in G. H. Meads theory of role taking as two separate, qualitatively different parts of human personality, the ”I” being of individual origin, the ”me” of social. In the original Meadian sense role taking gives rise to both the ”I” and the ”me”. They are dialectically united rather than dualistically separated aspects. They refer to the joint functional power of the subject, finding itself as an object, mediated by the Other. As a consequence, the link between body and the social world becomes theoretically more stringent, as the body is given its place as a cognitive social object among others, this by contrast to interpretations where the body is left as an object mainly outside the human social experience and as a source of agency sui generis, a conception which is in opposition to Meads. The stress on the ”I”-phase, as related to body and concrete action in combination with its direct relation to the ”me”-phase, actualizes Mead as a forerunner in modern biologic/neurologic research on human perceptual, motivational and intentional capacity.Swedish Mead interpreters are critically analyzed. Interpretations of Charon, Giddens, Joas and Habermas are partly scrutinized. The author defines the conceptual pair in terms of activity, subjectivity, temporal relativity and distance.

Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter från olika kulturer inom palliativ vård – en litteraturöversikt

När befolkningen i Sverige blir allt äldre kommer det bland annat leda till ett ökat sjukvårdsbehov. I genomsnitt har människor födda i länder långt från Norden sämre hälsa än personer födda inom Norden, de kan ha en annan kultur och tolka kommunikationen inom vården annorlunda. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter och anhöriga från andra kulturer inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Är baserat på nio vetenskapliga artiklar. Det fanns kulturella skillnader i synen på allvarlig sjukdom och död. Inom flera kulturer är det tabubelagt att tala om döden och detta var sjuksköterskorna inom västerländsk kultur oerfarna vid, de var mer vana vid en rak och ärlig kommunikation med patienterna. Sjuksköterskorna hade kommunikationssvårigheter med patienter och närstående då de inte hade samma språk. Det var även svårt och tidskrävande att finna lämpliga tolkar som kunde hantera känsliga ämnen relaterat till palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att möten med patienter och anhöriga från andra kulturer ofta var svåra om de inte pratade samma språk. Trots detta upplevde sjuksköterskorna arbetet som tillfredsställande. Det framkom att för lite tid och stress var ett av problemen samt att behovet av tolkar var stort.