13 resultados para Hurwitz, Phinehas Elijah, 1765-1821. Sefer ha-berit
em Dalarna University College Electronic Archive
Resumo:
Syftet med denna studie var att beskriva amningstidens lngd (enbart och totalt) samt underska om det fanns ett samband mellan amningstidens lngd och olika bakgrundsvariabler ssom lder, civilstnd, utbildning, paritet och std. Ur ett redan insamlat material frn 2000-2001 valdes frgor som berrde ovan nmnda bakgrundsvariabler ut. Antalet kvinnor som ingick i studien var 250. Studien gjordes som en retrospektiv, korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Vid sammanrkning av resultatet av tiden fr enbart amning, fann vi att barnen ammats i medeltal 16 veckor. Nr det gller den totala amningstidens lngd var medeltalet som barnets ammats 29 veckor. Anmrkningsvrt var att de kvinnor som uppgivit att de inte erhllit ngot std frn BVC, faktiskt ammade lngre n de kvinnor som uppgivit att de erhllit std. Anmrkningsvrt var ocks att endast 43 kvinnor hade ftt std vid alla instanser samt att 11 kvinnor inte ftt std vid ngon av instanserna. Majoriteten av kvinnorna uppgav att det viktigaste stdet var det std de fick frn make/sambo.
Resumo:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att underska studenters och sjukskterskors instllning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och mjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Anvnda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Fljande skord anvndes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika hgt frtroende fr teknologi som ldre studenter. Resultatet var inte det vntade d yngre studenter haft mjlighet att anvnda datorer i grundskolan. IT i undervisningen kade dock frtroendet fr tekniken. Nr handdator (PDA) blev ett verktyg, blev den ocks ett std i kritiskt tnkande och informationshantering och bidrog till att ka kvaliteten p omvrdnaden. Speciellt njda var studenter med att ha snabb och enkel tillgng till information jmfrt med att ska information i bcker. Problem med PDA kunde glla svrighet att lra sig tekniken, negativ instllning hos personal och tekniska brister. Sttet att introducera IT hade stor betydelse fr studenters bengenhet att acceptera eller ta avstnd frn IT. Elektronisk patientjournal resulterade inte i bttre vrd. Gamla problem kunde lsas men nya uppstod. Testresultat frsvann inte men kunde fortfarande frbises. Risken fanns fr motsgelsefulla medicinska data relaterat till dubbla journalfringssystem.
Resumo:
Syftet med denna studie var att reliabilitetstesta Alberta Context Tool (ACT) i svensk hlso- och sjukvrd och beskriva ortopedsjukskterskors skattning av kontextuella faktorer ssom ledarskap, arbetskultur, terkoppling, utvecklingsmjligheter och forskningsanvndning, som kan pverka mjligheten att omstta forskningsresultat i vrdarbetet. Urvalet bestod av 119 sjukskterskor som arbetade p ortopediska vrdavdelningar p sex olika sjukhus i mellersta Sverige. ACT r ett frgeformulr framtaget utifrn de senaste rens forskning om vilka faktorer i kontexten som har betydelse fr sjukskterskors forskningsanvndning. Reliabilitetstest gjordes enligt analys med Chronbach`s Alpa och innehllsvaliditet. Resultatet visade att ACT var relevant att anvndas fr sjukskterskor som arbetar p ortopedisk vrdavdelning i Sverige. Reliabilitetstesten med Chronbachs Alpa gav vrden nra 0,7 fr de tta frgeomrden som behandlar kontexten.Sjukskterskorna rapporterade att det fanns brister i mnga av de delar av kontexten som enligt forskning visat sig ha betydelse fr mjligheten att implementera evidensbaserad vrd. Sjukskterskorna trivdes med sitt arbete och knde att deras kunskaper vrderades hgt i vrdteamet. Resultatet visade dock att det inte fanns tillrckligt std frn ledningen fr att utveckla vrden. De rapporterade att de nstan inte alls fick terkoppling i vrdarbetet. Det saknades stdfunktioner och strategier fr att implementering av forskningsresultat skulle vara mjligt att implementera i vrdarbetet. Majoriteten av sjukskterskorna sg positivt p forskningsanvndning.
Resumo:
Studiens syfte r att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn p naturvetenskap i frskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frgestllningar vi vill ha svar p r: Hur ser skolcheferna och pedagogerna p naturvetenskap i frskolan? Vad har pedagogerna fr intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? P vilket stt r skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strvansmlen fr naturvetenskap i Lpf-98, rev. 2010?Fr att ska svar p frgestllningarna har vi anvnt oss av kvalitativa intervjuer med tta pedagoger frdelade p fyra frskolor uppdelat i tv kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i frskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse fr naturvetenskap. Pedagogernas tankar om naturvetenskap handlar mest om arbetsomrdet biologi, medan arbetsomrdena kemi och fysik anses vara svrare och synliggrs inte lika mycket i verksamheten enligt pedagogerna. Skolcheferna och pedagogerna ansg ocks att metoder ssom utforskande och experimenterande passar bra fr barnen i frskolan. Bde skolchefer och pedagoger r medvetna om de nya strvansmlen i Lpf-98, rev. 2010 och tycker att det r bra med ett tydligt ansvar fr frskollrarna.Resultatet av studien visar att pedagogernas intresse och kunskaper inom naturvetenskap r den naturvetenskap, allts biologi som de frmedlar till barnen i sin verksamhet p frskolan. Hlften av de intervjuade pedagogerna ansg sig ha ett behov av utbildning inom det naturvetenskapliga mnet, fr att sjlva kunna bli skrare och anvnda flera naturvetenskapliga begrepp i sitt rtta sammanhang.
Resumo:
Den hr underskningen behandlar inomhusmiljn och barns inflytande i frskolan. Syftet med studien r att f en frstelse fr barns inflytande ver inomhusmiljn, bde avseende freml och rumsliga aspekter. Jag vill f en bredare syn p hur barn utvar inflytande ver inomhusmiljn och vad lrarnas roll i detta innebr. Studien utgr frn det postmoderna kunskapsperspektivet och anvnder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnr fr problematisering av data. Som led i studien anvnds vidare statliga utredningar framfrallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i frskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46). Infr underskningen genomfrdes observationer p en frskola fr att f material att basera mina problemformuleringar och intervjufrgor p. Valet gjordes att genomfra en fallstudie med hjlp av tta intervjuer med barn och tv intervjuer med lrare. Som std fr analysen har ven fotografier tagits av inomhusmiljn. En viktig slutsats frn denna studie r att lrarna p frskoleavdelningen r vl medvetna om en planerad inomhusmilj och de har olika metoder fr att ta reda p barnens sikter. Dremot finns tydliga skillnader mellan barnen och lrarnas sikter vad gller regler, leksaker och vem som bestmmer p frskolan. Barnen anser att lrarna bestmmer allt. En annan slutsats jag kunnat dra r vikten av att diskutera ord och begrepp och dess betydelse, bde mellan lrare och mellan lrare-barn. Detta behvs fr att alla ska f mjligheten till inflytande.
Resumo:
Denna uppsats kretsar kring att prva hur en av de frmsta fretrdarna fr den realistiska skolan, frklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn r Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varfr USA handlade som man gjorde. Man mste drfr frska uppfatta vrlden utifrn USA:s horisont och frska tolka samt stta sig in i den amerikanska positionen p den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att f insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militra styrka, enligt Kagan, pverkar dess beteende p den internationella arenan, men ven hur Kagan ser p USA:s kommande globala engagemang. Robert Kagans bok Om paradiset och makten USA och Europa i den nya vrldsordningen kommer att utgra fundamentet i studien. I boken kretsar bl.a. Kagans resonemang kring att USA och Europa distanserar frn varandra, men ven kring militr styrka. Drfr ger boken oss en vldigt bra bild av USA:s position p den internationella arenan. Kagans resonemang vvs sedan ihop med kritik, realism, idealism och geopolitik. Slutsatsen blir att grundstenarna i Kagans resonemang terfinns i den s.k. realismteorin, men ven till viss del i geopolitiken. Han stter stor vikt vid militra medel och ser staterna som de mest betydelsefulla aktrerna, samt ser vrlden som allmnt hotfull. Han realistiska resonemang grundas p amerikanska spelregler och ledarskap p den internationella arenan. Skillnaden mellan Kagans grundsyn och den idealistiska bottnar frmst i idealisternas fokusering p integration mellan stater. Vidare att de stter tilltro till internationell rtt, samt har ett mer multilateralt frhllningsstt till omvrlden. Kagan menar vidare att starka stater r mer villiga att anvnda tvng och hot i internationella relationer. De bedmer dessutom hot och risker annorlunda jmfrt med svagare stater. Enligt Kagan beter sig USA som en internationell sheriff p den globala arenan och beteendet bottnar i militr styrka. Vidare anser Kagan att USA har haft samma kurs i flera rhundraden. USA har expanderat in i Europa och Asien och aldrig dragit sig tillbaka. Man hade redan fre den 11 september 2001 fokuserat p Kina som motspelare. Dessutom, menar Kagan, att USA varit villiga att satsa p ny militr teknik, vilken kan frndra krigfringen. Han skriver ven att bde Clinton och Bushadministrationen varit grundade p att USA r en ndvndig nation, samt att amerikaner vill beskydda och sprida det liberala systemet i vrlden.
Resumo:
Det r svrt att f en organisation och dess individer att enas om vad som gr att mta, vadsom r viktigt att mta och framfrallt hur man ska mta. Syftet med denna studie var attunderska om det inom Trafikverket fanns ngra upplevda effekter av HR-funktionens stdoch medverkan i ledningsgrupperna samt sledes se om HR behver finnas representerade iledningsgrupper inom Trafikverket. Frgestllningen utgr frn vrt syfte och delas upp i tremindre frgor. Fr att mjliggra underskningen vill frfattarna besvara fljande frgor:1. Vad anser ledningsgrupperna och HR att syftet med en ledningsgrupp inomTrafikverket r?2. Vilken roll och syfte upplever ledningsgrupper att HR har inom Trafikverket och vilkaeffekter upplever de till fljd av detta?3. Hur uppfattar HR sin egen roll och sitt eget syfte inom Trafikverket samt vilkaeffekter upplever HR att de har p ledningsgrupperna och organisationen?Frfattarna fick mjligheten att genomfra en fallstudie p en avdelning inom Trafikverketdr HR finns representerad i vissa ledningsgrupper men inte andra. Yeung och Berman (1997)menar att de begrepp som kopplar ihop HR och verksamhetsstyrning tyvrr inte r srskiltvlutvecklade i dagens organisationer och att de nuvarande HR tgrderna inte r tillrckligtvlformulerade fr att tydligt visa vilka effekter HR har p fretagets resultat.Genom intervjuer med olika chefer och en HR-representant har frfattarna fljande slutsatser: En ledningsgrupps sammansttning behver inte vara statisk. Det finns ingen klart uttalad definition av vad HR str fr inom organisationen. Det rder delade meningar om varfr HR inte finns representerad i allaledningsgrupper. Syftet med HR r att fra personalens talan i organisationen och vrna ompersonalfrgor igenom hela organisationen. Det r upp till varje organisation sjlv attdefiniera syftet med HR i deras organisation och flja detta.
Resumo:
Resumen: La tesina investiga si ha cambiado el uso de la lengua meta en la enseanza de lenguas modernas en la escuela sueca tras el inicio de Lgy 11. El estudio se realiza a travs de una revisin sistemtica de literatura. Vemos que en nuestro campo de investigacin faltan estudios profundos. Los estudios encontrados indican un aumento del uso de la lengua meta en el aula tras el inicio de Lgy 11. Sin embargo, en pocas situaciones parece cumplirse la norma que indica que todo lo esencial de la enseanza debe realizarse en la lengua meta. Las unidades de gramtica parecen ser el segmento de la enseanza en el cual los profesores usan el sueco ms extensamente. Segn los estudios analizados solamente una profesora incorpora la lengua meta cuando ensea la gramtica. No obstante, la mayora de los profesores expresan que la gramtica es una parte esencial de la enseanza de lenguas modernas
Resumo:
<p>Hgskolepedagogik, hgskolepedagogisk utbildning, BHU</p>
Resumo:
Dependency or independence? A qualitative study of how elderly home-help recipients regard having help and support Knowledge on elderly peoples understandings of dependence and independence is relatively scarce even though there is plenty of gerontological research on related topics. Although we know how to define and measure different types of dependency, we know, in fact, very little about how elderly home-help recipients themselves regard their situation in terms of dependency, independence and autonomy. This article aims to shed light on home-help recipients understandings of these constructs and on how they make sense of their situation. The analysis is based on 29 semi-structured interviews with people between the ages of 77 and 93. The findings show how these home help recipients differentiate between having help and support and being dependent on other people. Through the separation of aspects of these understandings, such as the reason why they accept help and support and how they regard the situation of being helped and assisted, three ways of regarding the situation have been identified, which stress the variability of the social construction of dependency and independence that these elders uphold. Some home-help recipients construct themselves as independent, others as autonomous and able selves, while a third group construct themselves as powerless.
Resumo:
<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>
Resumo:
Summary To become, to be and to have been: about the Jehovahs Witnesses The Watchtower Bible and Tract Society, in the following text referred to as the Jehovahs Witnesses or the organisation, is a worldwide Christian organisation with about 6.7 million members. The organisation has many times, without any success so far, proclaimed Armageddon when they expect Jehovah to return to Earth. They interpret the Bible in their own, often very literal way, and require their members to live according to these interpretations. Among the consequences of this, members are forbidden to vote, to do military service or to receive blood transfusions. Apart from attending the three weekly meetings, members are expected to be active in missionary work, known as publishing. If a member fails to do a certain number of hours publishing, he or she risks being deprived of active membership status Sweden in general is considered to be a society where the population is not very religious. The formerly state-governed Lutheran church has lost its influence and the vast majority of ordinary Swedes do not visit church on other occasions than weddings, funerals or christenings. Expressing ones own religious values has become somewhat of a private matter where publicity is seldom appreciated, which is contrary to the practice of the Jehovahs Witnesses. This is one of the reasons why the Jehovahs Witnesses are commonly perceived by average Swedes as a suspicious religious organisation. The aim and methods of the study This dissertation seeks to describe and investigate the entering and leaving of a highly structured and hierarchical religious community, exemplified in this case by the Jehovahs Witnesses. What are the thoughts and aspirations of someone who is considering becoming a Jehovahs Witness? What are the priorities and what experiences seem important when a person is going through such a process? And when this person has finally reached his or her goal of becoming a member, is it the same motivation that makes him or her stay in the organisation for longer periods of time, possibly for the rest of their lives, or does it change during the process of entering, or does this motivation change its character during the transition from entering to being a regular member? Why do some of the members change their attitude to the Jehovahs Witnesses from rejoicing to bitterness? And how does this process of exit manifest itself? In what way is it different from the process of entry? The respondents in this study were chosen from both active members of the Jehovahs Witnesses in Sweden and those who have left the organisation for personal reasons. Repeated interviews with ten active members of the organisation have been conducted in the course of the study and compared to equal numbers of former members. The interviews have been semi-structured to deal with questions of how a person has come into contact with the organisation; how they retrospectively experienced the process of entry; the reasons for becoming a member. Questions have also been asked about life in the organisation. The group of exiters have also been asked about the experience of leaving, why they wanted to leave, and how this process was started and carried out. In addition to this I have analysed a four-year diary describing the time inside and the process of leaving the organisation. This has given me an extra psychological insight into the inner experience of someone who has gone through the whole process. The analysis has been done by categorising the content of the transcribed interviews. An attempt to outline a model of an entry and exit process has been made, based on ideas and interpretations presented in the interviews. The analysis of the diary has involved thorough reading, resulting in a division of it into four different parts, where each part has been given a certain key-word, signifying the authors emotional state when writing it. A great deal of the information about the Jehovahs Witnesses has been collected through discussion boards on the Internet, informal talks with members and ex-members, interviews with representatives of the organisations during visits to its different offices (Bethels), such as St. Petersburg, Russia, and Brooklyn, New York, USA. The context Each organisation evolves in its own context with its own norms, roles and stories that would not survive outside it. With this as a starting point, there is a chapter dedicated to the description of the organisations history, structure and activities. It has been stated that the organisations treatment of its critical members and the strategies for recruiting new members have evolved over the years of its history. At the beginning there was an openness allowing members to be critical. As the structure of the organisation has become more rigid and formalised, the treatment of internal critics has become much less tolerated and exclusion has become a frequent option. As a rule many new members have been attracted to the organisation when (1) the day of Armageddon has been pronounced to be approaching; (2) the members of the organisation have been persecuted or threatened with persecution; and (3) the organisation has discovered a new market. The processes for entering and exiting How the entering processes manifest themselves depends on whether the person has been brought up in the organisation or not. A person converting as an adult has to pass six phases before being considered a Jehovahs Witness by the organisation. These are: Contact with the Jehovahs Witnesses, Studying the bible with members of the organisation, Questioning, Accepting, Being active as publisher (spreading the belief), Being baptised. For a person brought up in the organisation, the process to full membership is much shorter: Upbringing in the organisation, Taking a stand on the belief, Being baptised. The exit process contains of seven phases: Different levels of doubts, Testing of doubts, Turning points, Different kinds of decisions, Different steps in executing the decisions, Floating, a period of emotional and cognitive consideration of membership and its experiences, Realtive neutrality. The process in and the process out are both slow and are accompanied with anguish and doubts. When a person is going through the process in or out of the organisation he or she experiences criticism. This is when people around the adept question the decision to continue in the process. The result of the criticism depends on where in the process the person is. If he or she is at the beginning of the process, the criticism will probably make the person insecure and the process will slow down or stop. If the criticism is pronounced in a later phase, the process will probably speed up. The norms of the organisation affect the behaviour of the members. There are techniques for inclusion that both bind members to the organisation and shield them off from the surrounding society. Examples of techniques for inclusion are the work situation and closed doors. The work situation signifies that members who do as the organisation recommends doing simple work often end up in the same branch of industry as many other Jehovahs Witnesses. This often means that the person has other witnesses as workmates. If the person is unemployed or moves to another town it is easy to find a new job through connections in the organisation. Doubts and exclusions can lead to problems since they entail a risk of losing ones job. This can also result in problems getting a new job. Jehovahs Witnesses are not supposed to talk to excluded members, which of course mean difficulties working together. Closed doors means that members who do as the organisation recommends not pursuing higher education, not engaging in civil society, working with a manual or in other way simple job, putting much time into the organisation will, after a long life in the organisation, have problems starting a new life outside the Jehovahs Witnesses. The language used in the organisation shows the community among the members, thus the language is one of the most important symbols. A special way of thinking is created through the language. It binds members to the organisation and sometimes it can work as a way to get back into the normative world of the organisation. Randall Collinss (1990, 2004) thoughts about emotional energy have enabled an understanding of the solidarity and unity in the organisation. This also gives an understanding of the way the members treat doubting and critical members. The members who want to exit have to open up the binding/screening off. A possible way to do that is through language, to become aware of the effect the language might have. Another way is to search for emotional energy in another situation. During the exit process, shame might be of some importance. When members become aware of the shame they feel, because they perceive they are acting a belief, the exit process might accelerate.
