Using structured observation and content analysis to explore the presence of older people in public fora in developing countries

There is a lack of research on the everyday lives of older people in developing countries. This exploratory study used structured observation and content analysis to examine the presence of older people in public fora, and considered the methods’ potential for understanding older people’s social integration and inclusion. Structured observation occurred of public social spaces in six cities each located in a different developing country, and in one city in the United Kingdom, together with content analysis of the presence of people in newspaper pictures and on television in the selected countries. Results indicated that across all fieldwork sites and data sources, there was a low presence of older people, with women considerably less present than men in developing countries. There was variation across fieldwork sites in older people’s presence by place and time of day, and in their accompanied status. The presence of older people in images drawn from newspapers was associated with the news/non-news nature of the source. The utility of the study’s methodological approach is considered, as is the degree to which the presence of older people in public fora might relate to social integration and inclusion in different cultural contexts.

Personalized Communications : A Cross Media tool for the future

Personalized communication is when the marketing message is adapted to each individual by using information from a databaseand utilizing it in the various, different media channels available today. That gives the marketer the possibility to create a campaign that cuts through today’s clutter of marketing messages and gets the recipients attention. PODi is a non-profit organization that was started with the aim of contributing knowledge in the field of digital printingtechnologies. They have created a database of case studies showing companies that have successfully implemented personalizedcommunication in their marketing campaigns. The purpose of the project was therefore to analyze PODi case studies with the main objective of finding out if/how successfully the PODi-cases have been and what made them so successful. To collect the data found in the PODi cases the authors did a content analysis with a sample size of 140 PODi cases from the year 2008 to 2010. The study was carried out by analyzing the cases' measurable ways of success: response rate, conversion rate, visited PURL (personalized URL:s) and ROI (Return On Investment). In order to find out if there were any relationships to be found between the measurable result and what type of industry, campaign objective and media vehicle that was used in the campaign, the authors put up different research uestions to explore that. After clustering and merging the collected data the results were found to be quite spread but shows that the averages of response rates, visited PURL and conversion rates were consistently very high. In the study the authors also collected and summarized what the companies themselves claim to be the reasons for success with their marketing campaigns. The resultshows that the creation of a personalized campaign is complex and dependent on many different variables. It is for instance ofgreat importance to have a well thought-out plan with the campaign and to have good data and insights about the customer in order to perform creative personalization. It is also important to make it easy for the recipient to reply, to use several media vehicles for multiple touch points and to have an attractive and clever design.

Gravida kvinnors tankar om amning

Internationellt sett är amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys. Analysen gav ett övergripande tema; Balans mellan förväntningar och svårigheter. Fem kategorier framkom; Att vara medveten om amningens fördelar, Att vara medveten om svårigheter med amning, Att planera för sin kommande amning, Att påverkas av sin omgivning och Att ha förväntningar på stöd inför kommande amning. Resultatet visade att gravida kvinnor var medvetna om amningens fördelar och svårigheter, omgivningen påverkade deras tankar och kvinnorna ansåg ofta att amningen ”löser sig naturligt”. Tydligast framkom kvinnors känsla av bristande kunskap om amningsproblem och en önskan att få amningsinformation sent i graviditet. Amningsinformation som ges under graviditet bör vara varierad, innehållsrik och förbereda föräldrarna på att amning kan vara påfrestande. Det är viktigt att involvera partnern i information och förberedelser för amning.   Nyckelord: amning, graviditet, amningsstöd, amningsinformation, amningsproblem

Maternal health care professionals perspective on the provision and use of antenatal and delivery care : a qualitative descriptive study in rural Vietnam

Background. High quality maternal health care is an important tool to reduce maternal and neonatal mortality. Services offered should be evidence based and adapted to the local setting. This qualitative descriptive study explored the perspectives and experiences of midwives, assistant physicians and medical doctors on the content and quality of maternal health care in rural Vietnam. Method. The study was performed in a rural district in northern Vietnam. Four focus group discussions with health care professionals at primary health care level were conducted. The data was analysed using qualitative manifest and latent content analysis. Result. Two main themes emerged: "Contextual conditions for maternal health care" and "Balancing between possibilities and constraints". Contextual conditions influenced both pregnant women's use of maternal health care and health care professionals' performance. The study participants stated that women's uses of maternal health care were influenced by economical constraints and cultural norms that impeded their autonomy in relation to childbearing. Structural constraints within the health care system included inadequate financing of the primary health care, resulting in lack of human resources, professional re-training and adequate equipment. Conclusion. Contextual conditions strongly influenced the performance and interaction between pregnant women and health care professionals within antenatal care and delivery care in a rural district of Vietnam. Although Vietnam is performing comparatively well in terms of low maternal and child mortality figures, this study revealed midwives' and other health care professionals' perceived difficulties in their daily work. It seemed maternal health care was under-resourced in terms of staff, equipment and continuing education activities. The cultural setting in Vietnam constituting a strong patriarchal society and prevailing Confucian norms limits women's autonomy and reduce their possibility to make independent decisions about their own reproductive health. This issue should be further addressed by policy-makers. Strategies to reduce inequities in maternal health care for pregnant women are needed. The quality of client-provider interaction and management of pregnancy may be strengthened by education, human resources, re-training and provision of essential equipment.

Med rena händer i kampen mot VRI : Sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer om handhygien: främjande och hindrande faktorer En litteraturöversikt

Bakgrund: Uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett globalt problem. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer. Bra handhygien är väsentligt för att minska VRI. Med bättre följsamhet till handhygien kan uppkomsten av VRI minskas, därför har forskning om följsamhet till handhygien och faktorer som inverkar, stort betydelse. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om sjuksköterskors följsamhet till handhygien och vilka faktorer främjar respektive hindrar följsamheten till handhygien. Metod: En litteraturöversikt som baserades på artiklar publicerade de senaste fem åren, från länder som följer Världshälsoorganisationens (WHO) handhygieniska riktlinjer. Sexton artiklar valdes efter kvalitetsgranskning för analys och beskrivning. Artiklarna bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien var låg. Följande främjande faktorer identifierades: handhygien efter patientkontakt, materialtillgång, förebilder, utbildning, verbala och visuella påminnelser, positiva individuella attityder, kvinnlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet, patientens skydd, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien. Följande hindrande faktorer identifierades: hög arbetsbelastning, bristande utbildning, kunskapsbrist, individuella attityder, hudpåverkan, materialtillgång, arbetskultur och samhällets inställning till handhygien, manlig könstillhörighet, yrkesgrupp, specialitet. Slutsats: Enligt resultat rekommenderas: samspelet med kollegor och patienter, stöd av teamarbete ledare, förebilder, materialtillgång, utbildning, påminnelser, intervention med tillgång till information, stöd, resurser och möjligheter för regelbunden kunskapsuppföljning, motivera till handhygien före patientkontakt, involvera patienter.

Distriktssköterskans upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård : Kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap.

Patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. : En kvalitativ studie

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och försämrad livskvalité. Det beräknas att omkring en kvarts miljon personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. Inrättandet av specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar med läkarstöd har förbättrat behandlingen av patienter med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar. Metod: En intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det material som framkom vid intervjuerna. Informanterna valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat: Resultatet visade att en fungerande vårdrelation med sjukvården som representerades av specialistsjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen samt information för att klara av sin egenvård var av betydelse för informanterna. En god vårdrelation beskrivs av informanterna i studien att den innehåller kontinuitet, tillit till specialistsjuksköterska, samarbete med vårdpersonal, ett bekräftande bemötande samt tillgänglighet vid behov. Konklusion: Vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar är betydelsefull för patienters trygghet. Det förefaller viktigt att få veta vem hjärtsviktspatienterna ska kontakta vid behov av stöd och hjälp för att hantera sin situation. Möjligheten att kontakta specialistsjuksköterska när behovet fanns upplevdes betydelsefull. Information om egenvård uppfattades av informanterna som viktigt och som ett stöd i det dagliga livet.

Knowledge translation in Uganda : a qualitative study of Ugandan midwives' and managers' perceived relevance of the sub-elements of the context cornerstone in the PARIHS framework

BACKGROUND: A large proportion of the annual 3.3 million neonatal deaths could be averted if there was a high uptake of basic evidence-based practices. In order to overcome this 'know-do' gap, there is an urgent need for in-depth understanding of knowledge translation (KT). A major factor to consider in the successful translation of knowledge into practice is the influence of organizational context. A theoretical framework highlighting this process is Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS). However, research linked to this framework has almost exclusively been conducted in high-income countries. Therefore, the objective of this study was to examine the perceived relevance of the subelements of the organizational context cornerstone of the PARIHS framework, and also whether other factors in the organizational context were perceived to influence KT in a specific low-income setting. METHODS: This qualitative study was conducted in a district of Uganda, where focus group discussions and semi-structured interviews were conducted with midwives (n = 18) and managers (n = 5) within the catchment area of the general hospital. The interview guide was developed based on the context sub-elements in the PARIHS framework (receptive context, culture, leadership, and evaluation). Interviews were transcribed verbatim, followed by directed content analysis of the data. RESULTS: The sub-elements of organizational context in the PARIHS framework--i.e., receptive context, culture, leadership, and evaluation--also appear to be relevant in a low-income setting like Uganda, but there are additional factors to consider. Access to resources, commitment and informal payment, and community involvement were all perceived to play important roles for successful KT. CONCLUSIONS: In further development of the context assessment tool, assessing factors for successful implementation of evidence in low-income settings--resources, community involvement, and commitment and informal payment--should be considered for inclusion. For low-income settings, resources are of significant importance, and might be considered as a separate subelement of the PARIHS framework as a whole.

Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Självskadebeteende är ett sedan länge förekommande fenomen som kan vara framträdande hos patienter med en oförmåga att reglera affekter. Det innebär ett lidande för patienterna och det bidrar till en känslomässig påverkan hos sjuksköterskorna. För att skapa en gynnsam omvårdnadsrelation behövs resurser, kunskap, kompetens och stöd för sjuksköterskorna i omvårdnaden. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Data samlades in från sex sjuksköterskor genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier "Att självskada", "Behov av kompetens", "Ge omvårdnad" och "Känslomässig påverkan". Sjuksköterskorna lyfte svårigheter i omvårdnaden, behovet av kompetens och den känslomässiga påverkan de drabbades av i mötet med patienter med självskadebeteende. Slutsats: Självskadebeteende skapar många olika känslor hos sjuksköterskorna, både positiva och negativa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med självskadebeteende var en svår, men intressant grupp att arbeta med. Tidsbrist, stress och upprepade självskadehandlingar var påfrestande och de känslor som uppkom hos sjuksköterskorna var inte alltid lätta för dem att hantera. Sjuksköterskorna poängterade vikten av att fånga upp patienter i tid men beskrev även svårigheterna i att kunna göra det. Sjuksköterskorna efterfrågade utökat stöd, kunskap och bättre resurser för att känna sig trygga i sin yrkesroll samt för att kunna erbjuda patienter med självskadebeteende en god och säker omvårdnad.

The quality of the physical environment and its association with activities and well-being among older people in residential care facilities

The physical environment can influence older people’s health and well-being, and is often mentioned as being an important factor for person-centred care. Due to high levels of frail health, many older people spend a majority of their time within care facilities and depend on the physical environment for support in their daily life. However, the quality of the physical environment is rarely evaluated, and knowledge is sparse in terms of how well the environment meets the needs of older people. This is partly due to the lack of valid and reliable instruments that could provide important information on environmental quality. Aim: The aim of this thesis was to study the quality of the physical environment in Swedish care facilities for older people, and how it relates to residents’ activities and well-being. Methods: The thesis comprises four papers where both qualitative and quantitative methods were used. Study I involved the translation and adaptation of the Sheffield Care Environment Assessment Matrix (SCEAM) into a Swedish version (S-SCEAM). Several methods were used including forward and backward translation, test of validity via expert consultation and reliability tests. In Study II, S-SCEAM was used to assess the quality of the environment, and descriptive data were collected from 20 purposively sampled residential care facilities (RCFs). Study III was a comparative case study conducted at two RCFs using observations, interviews and S-SCEAM to examine how the physical environment relates to older people’s activities and interactions. In study IV, multilevel modeling was used to determine the association between the quality of the physical environment and the psychological and social well-being of older people living in RCFs. The data in the thesis were analysed using qualitative content analysis, and descriptive, bivariate and multilevel statistics. Results: A specific result was the production of the Swedish version of SCEAM. The instrument contains 210 items structured into eight domains reflecting the needs of older people. When using S-SCEAM, the results showed a substantial variation in the quality of the physical environment between and within RCFs. In general, private apartments and dining areas had high quality, whereas overall building layout and outdoor areas had lower quality. Also, older people’s safety was supported in the majority of facilities, whereas cognitive support and privacy had lower quality. Further, the results showed that environmental quality in terms of cognitive support was associated with residents’ social well-being. Specific environmental features, such as building design and space size, were also noted, through observation, as influencing residents’ activities, and several barriers were found that seemed to restrict residents’ full use of the environment. Conclusions: This thesis contributes to the growing evidence-based design field. The S-SCEAM can be used in future research on the association between the environment and people’s health and well-being. The instrument could also serve as a guide in the planning and design process of new RCFs.